Vad tänkte Chelsea-tränaren Avram Grant egentligen på när han började prata om Everton som "en liten klubb" inför den andra Carling Cup semi-finalen mellan Everton och Chelsea på Goodison ikväll?
Svaret är förmodligen att han inte tänkte alls – och det enda han har lyckats med är att tända Everton-spelarna inför kvällens match. David Moyes behöver inte ens köra hans "team-talk", det är bara att sätta upp tidningsrubrikerna på väggen för att få Everton-spelarna urmotiverade inför den svåra uppgiften.
Grant jämförde Everton med Hapoel Petah Tikva (en israelisk klubb med en stadion som tar 7,500 åskådare) som han vann ligacupen med 1990 – hans första trofé som tränare.
-Det var ligacupen jag vann först och jag förstår Everton satsar allt på Ligacupen. Vi var en väldigt liten klubb när jag tränade Hapoel Petah Tikva, vi spelade i andra divisionen och vi mötte det bästa laget i Israel. Det är anledningen att jag förstår Evertons inställning till den här matchen, de är ju inte vana att vinna saker.
Hmmm. Kanske inte världens mest genomtänkta kommentar. Egentligen så har ju Grant rätt – den här matchen betyder mer för Everton än för Chelsea – men det betyder inte att det var speciellt klipskt att säga något. Det känns lite överlägset och nedlåtande.
********
Det kommer att bli en oerhört intressant match ikväll. Båda lagen saknar en enorm mängd spelare. Everton-spelare som Yakubu, Steven Pienaar och Joseph Yobo och Chelsea-spelare som Didier Drogba, John Obi Mikel, Michael Essien och Salomon Kalou är i Ghana och spelar i de Afrikanska Mästerskapen.
Dessutom är spelare som Chelseas John Terry, Andrei Shevchenko och Frank Lampard skadade och Shaun Wright-Phillips tveksam till spel.
Allt kan hända ikväll och jag tror det kommer att bli en härlig match. Det enda som känns riktigt säkert är att Everton-fansen på Goodison kommer att vara ruskigt laddade. Speciellt efter att ha läst dagens tidningar.
********
Det är bara att gratulera Tottenham efter 5-1 vinsten mot Arsenal igår. Juande Ramos grabbar var helt överlägsna – och efter 21 matcher utan vinst mot Arsenal så måste det ha känts otroligt skönt.
Tyvärr får Arsenal lika många rubriker i dagens tidningar på grund av incidenten då det verkade som om Emmanuel Adebayor skallade sin lagkamrat Nicklas Bendtner.
Synd om Tottenham eftersom alla artiklar borde ha handlat om vilka framsteg laget har gjort under Ramos och allt jag kan säga om Adebayor och Bendtner är att det inte är många här i England som gillar Bendtners stil.
Uppe i Birmingham – dit Bendtner var utlånad förra säsongen – anses han av många att vara "an arrogant git" och han verkar helt enkelt lite för kaxig för tillfället.
Jag har aldrig träffat honom så jag kan inte uttala mig om vad för slags person han är. Men å andra sidan är det ju inte många fans som har träffat honom heller – och de försöker då bilda sig en uppfattning om spelaren från hur han uppför sig på planen.
Min åsikt är att man måste vara bland världens bästa fotbollsspelare för att uppträda någorlunda kaxigt. Och Bendtner är ju långt ifrån den positionen – men ändå verkar dansken riktigt kaxig.
Och det var som en kollega på the Guardian sa igår: -Det råder ju ingen tvekan om vem av Adebayor eller Bendtner Wenger skulle sälja upp han tvingades att sälja en av dem…
Men vad tycker ni Arsenal-fans där ute om Bendtner? Skulle vara intressant att höra.
********
Den vandrande katastrofen som är Fulham Football Club fortsätter att göra bort sig. Igår blev det förlust mot League One laget Bristol Rovers i FA Cupen och nu fruktar jag att Roy Hodgson kommer att misslyckas med sin andra – och sista – chans i Premier League.
Men det är inte förlusten mot Rovers som bekymrar mig mest. Det är hans insatser i transfer-marknaden som får mig att rysa. Erik Nevland? Brede Hangeland? Leon Andreasen? Jari Litmanen?
Men snälla Roy. Han begår ju precis samma misstag som hans föregångare Lawrie Sanchez: han köper spelare som han har tränat förut och tror att de kommer vara tillräckligt bra för att spela i Premier League. Men så fungerar det ju inte.
Lawrie Sanchez var ju förbundskapten för Nordirland och köpte in spelare som Craig Baird, David Healy, Aaron Hughes och Steve Davis till klubben. Katastrof.
Nu väntar jag bara på att Hodgson ska plocka in gamla adepter från sin tid som schweizisk förbundskapten som till exempel Stephan Chapuisat, Ciriaco Sforza, Ramon Vega, Kubilay Türkyýlmaz (oj, vilken klassiker) eller varför inte gamla MFF-spelare som Robert Prytz eller Janne Möller när vi ändå håller på?
********
Såg att Cristiano Ronaldos mamma hade öppnat munnen och sagt att hon inte skulle vilja dö före hennes son har spelat för Real Madrid.
Kanske inte direkt vad varken Ronaldo eller Sir Alex Ferguson ville höra.
Kommentaren fick oss på the Guardian att fundera på vilka andra familjemedlemmar som har skapat pinsamma rubriker för sina söner, bröder eller äkta män. Här är några av dem:
Ulla Eriksson – Svennis mamma – som sa att Sven-Göran ogillade Ferguson eftersom han "utgjorde ett hot" mot honom och aldrig släppte sina United-spelare till vänskapslandskamper.
Kieran Richardsons flamma – Charley Uchea – som reagerade på mittfältarens beslut att flytta från United till Sunderland med följande kommentar: -Jävla Sunderland, har aldrig hört talas om dem. Min morbor, till exempel, skulle aldrig låta sin son gå från en klubb som United till ett sådant lag.
Tror in Richardson blev retad för det i omklädningsrummet?
Stephen Irelands mormor – efter City-mittfältaren hävdade att hon hade dött så han kunde åka hem från en landslagssamling till sin flickvän.
Patricia Tallon avslöjade spelarens lögn när hon berättade för en tidning: -Det kom som en chock för mig. Det finns väl ingen här i världen som vill läsa sin egen dödsannons?
Den före detta Middlesbrough-mittfältaren Emerson skyllde på sin fru när han ville lämna klubben: -Det är för kallt för henne där, vi kan inte bo kvar, vädret har gjort henne deprimerad, sa brassen.
********
Kan ni komma på några andra incidenter där familjemedlemmar har försatt spelare i pinsamma situationer – i England eller Sverige?