Följer

    Populära lag

      Populära spelare

        Populära ligor

          Årets nyårskarameller

          Ella Lindvalls blogg 2024-12-31 09:44

          På förhand såg 2024 ut att kunna bli ett svagt år för den svenska damfotbollen. Eller? Kanske var det bara jag som tänkte så. Där och då tänkte jag nog framför allt på att Sverige missade OS och att man skulle behöva stå ut med ett sommar-mästerskap utan Blågult. Visst var det synd, väldigt synd, men när jag nu tittar tillbaka på året som har varit finns det flera händelser som jag kommer bära med mig länge.  

          Ett år är lång tid, så pass långt att jag nästan hade hunnit glömma BK Häckens prestationer i Champions League i början av året. Inte så konstigt eftersom gruppspelet började redan i slutet av 2023 och fortsatte in i 2024. Men på det nya året hann i alla fall Hisingslaget spela 0-0 mot Paris FC och besegra Real Madrid med 2-1. Imponerande – och resultatet räckte till en plats i kvartsfinalerna. Där väntade ett dubbelmöte mot Paris Saint-Germain, men där blev klasskillnaden för stor och efter en 2-1-förlust hemma åkte man på 0-3 i Paris. Man var inte riktigt redo för slutspel med andra ord, men bedriften att överhuvudtaget ta sig dit är väldigt bra. 

          Annons

          För de som inte riktigt hänger med nu så gör vi alltså ett försök att minnas tillbaka på några utropstecken från året som varit. Men innan vi dyker ner i godisskålen och letar reda på de allra godaste nyårskaramellerna vill jag åtminstone nämna de hot som präglat damallsvenskan under säsongen. En helt ny situation för ligan att hantera. Det mesta är redan skrivet kring det här och många är dessutom trötta på att höra om det eftersom termerna ofta blir väldigt svävande. Men under året har flera damallsvenska klubbar behövt agera på allvarliga hot mot spelare i de olika klubbarna. Det som började med hot mot en spelare i FC Rosengård spred sig senare till flera spelare och flera klubbar. I slutet av säsongen var det tyst kring hoten, samtidigt som polisen utredde händelserna. 

          Nog om tråkigheterna.  

          Annons

          Hammarbys historiska Champions League-debut får rymmas i en och samma karamell, men oj vad många olika delar den här karamellen innehåller. Efter en första kvalmatch mot Benfica såg det mörkt ut för Hammarby. Men returen blev som en saga där Cathinka Tandberg avgjorde på tilläggstid och Hammarby var således klart för sitt första gruppspel någonsin. Att lottas mot Manchester City och giganten Barcelona var värsta tänkbara för Bajen. Men också lite kittlande att mätas mot de allra bästa. Det blev tufft, väldigt tufft, så några vidare resultat fick de inte med sig. Men ett nytt publikrekord blev det när 20 428 åskådare tog sig till Tele2 Arena för att se matchen mellan Hammarby och Manchester City. 

          Innan vi lägger 2024 bakom oss vill jag också nämna FC Rosengårds säsong. Men mer än så behöver jag nog inte skriva. Det finns flera bloggar och artiklar att läsa, men jag tvivlar på att någon har missat Skånelagets succéår. 

          Annons

          Det vore också tjänstefel att avsluta årets sista blogg utan att nämna Caroline Seger. Vilken avslutning en av Sveriges absolut största landslagsspelare fick på sin klubbkarriär. Ett sådant avslut som de allra flesta fotbollsspelarna bara kan drömma om. 

          Det var några av mina starkaste minnen från året som varit. Men det finns många fler som hade kunnat nämnas. Inte minst flera fina mål, spelare som har stuckit ut, Häckens seger mot Arsenal och spännande spelarövergångar. Djurgårdens lagkapten Matilda Plan stod exempelvis för en känslig flytt till ärkerivalen AIK i mellandagarna och dessförinnan bytte Jonna Andersson Hammarby mot Linköping. Sedan har flera av svenskorna som spelar ute i Europa också bjudit på godbitar. Rebecka Blomqvists återkomst efter knäskadan och Johanna Rytting Kaneryds succé i England, för att nämna två.  

          Annons

          Nu är det dags att blicka mot ett 2025 som kommer att bjuda på ett Europamästerskap i Schweiz där Sverige är med. Det blir Skånederby i damallsvenskan där Malmö FF är nykomlingar och det blir Champions League-spel. På förhand har det nya året potential att bli bättre än 2024. Med ett EM i sommar borde det gångna året kunna slås med hästlängder, beroende på hur det går för Sverige, såklart. 

          Det hade räckt med ett mardrömsscenario

          Ella Lindvalls blogg 2024-12-05 09:28

          Sverige kommer spela EM i Schweiz nästa sommar. Men ingen hade förväntat sig någonting annat, väl? Allt annat vore såklart katastrof för svensk fotboll, speciellt med tanke på att man inte tog sig till OS.

          Seedningspotterna är bekräftade och lottningen går av stapeln 16 december. Till skillnad från förbundskapten Peter Gerhardsson, som upprepade gånger påtalat att han inte lägger någon större vikt vid lottning eftersom det inte går att påverka, så tycker jag att det ska bli väldigt spännande.

          Det svenska utgångsläget är lite annorlunda om man jämför med tidigare år. Jag ska förklara varför – och gå igenom vilka motståndare som kan vänta i gruppspelet.

          Sverige lyckades inte knipa en av totalt två direktplatser när man spelade EM-kval i början av året. Blågult delade kvalgrupp med Irland, England och Frankrike och man klarade inte av att slå ner de två sistnämnda från första- och andraplatsen. Det gjorde att att ett play off i två etapper väntade. Där vet vi att Sverige lyckades slå ut både Luxemburg och senast Serbien.

          Annons

          Men vägen via play off har gjort att Sverige landat in i seedningspott tre – och det hör inte till vanligheterna. Sverige brukar kunna ta sig vidare hyfsat bekvämt direkt från gruppspelet. Men så blev det alltså inte den här gången och i stället kan ett tuffare gruppspel än (kanske) någonsin vara att vänta.

          Såhär ser potterna ut:

          1. Frankrike, Tyskland, Spanien, Schweiz.
          2. Italien, Island, Danmark, England.
          3. Nederländerna, Norge, Belgien, Sverige.
          4. Finland, Polen, Portugal, Wales.

          En sak är klar. Det finns flera mardrömsscenarion.

          I den första gruppen hade det varit mest bekvämt att undvika Frankrike, Tyskland och Spanien – såklart. Ingen av nationerna är någon omöjlighet men historiskt sett har Sverige haft det tufft mot samtliga.

          Det var inte längesedan Sverige spelade ett dubbelmöte mot Frankrike, den senaste matchen spelades på bortaplan så sent som i juli i år. Då förlorade Sverige med 2-1. Man förlorade även hemmamatchen som spelades i april, då blev det 0-1.

          Annons

          Man vill inte heller ha Tyskland i sin grupp. Många minns nog OS-finalen i Brasilien 2016. Inför den matchen hade inte Sverige slagit tyskorna i ett mästerskap på över 20 år. Inte heller då gick det vägen för Blågult som föll med 2-1. Men därefter har man lyckats bryta den dystra sviten. I EM 2017 tog Sverige poäng av mästerskapsgiganten. Man fick nöja sig med 0-0 men det sågs ändå som ett stort framsteg. Den riktiga revanschen kom först i VM 2019, när Sverige vände 0-1 till 2-1 och därmed slog ut tyskorna.

          Ett (endast ett) positivt mästerskapsminne mot Tyskland, visserligen relativt färskt i minnet. Men om Sverige skulle få Tyskland redan i EM-gruppspelet är det inte direkt någonting att hurra för.

          Att man inte heller vill ha VM-mästarinnorna Spanien säger sig självt. Spanien slog Sverige i VM-semin senast och Blågult åkte även på dubbeltorsk i Nations League i slutet av förra året. Ytterligare en mardrömslott med andra ord.

          Annons

          I grupp två vore det mest bekvämt att undvika England. Även dem har Sverige färsk erfarenhet av och de siffrorna är inte särskilt skrämmande. I EM-kvalet tidigare i år spelade man oavgjort både borta på Wembley och hemma på Gamla Ullevi. Men så minns vi alla semifinalen i EM 2022. Det var inte några roliga siffror (4-0)…

          I den bästa av världar lyckas Sverige lottas mot Pia Sundhages Schweiz från grupp ett. Det hade man inte kunnat benämnda som någonting annat än en drömlottning, sett till de övriga alternativen.

          Från grupp två vore det olyckligt att åka på England, när alternativen är Danmark, Island och Italien som är rankade på plats 12, 13 och 14 i världen.

          I grupp fyra finner vi de lägst rankade lagen. Polen är sämst rankade av alla och kanske att föredra av den anledningen. Annars hade ett nordiskt derby mot Finland varit roligt.

          Annons

          Nedan listar jag tre mardrömsscenarion som kan vänta Sverige i EM-gruppspelet.

          Första mardrömsscenariot: Tyskland, England, Sverige, Portugal.

          Andra mardrömsscenariot: Spanien, England, Sverige, Portugal.

          Tredje mardrömsscenariot: Frankrike, Enlgand, Sverige, Portugal.

          Och så avslutar vi positivt – med ett drömscenario: Schweiz, Island, Sverige, Polen.

          Bör Sverige vara oroliga?

          Ella Lindvalls blogg 2024-11-28 12:27

          LESKOVAC. Allt ska avgöras.
          Dramatiskt? Inte alls. En sanslöst viktig EM-plats står på spel.

          Det är här, i Leskovac, drygt fyra mil söder om Nis som Sverige ska spela den första av två matcher i ett avgörande play off. För att ta sig till EM i Schweiz nästa sommar måste Sverige klara av ett dubbelmöte mot Serbien.

          Röken från de närliggande industrierna ligger som en dimma över den redan gråa staden och det finns nog inte ett enda utrymme dit röklukten inte har letat sig in. Man kan tro att de medhavda kläderna har varit med om ett redigt valborgsfirande.

          Femtio nyanser av grått och 277 kilometer från landets huvudstad. Varför i hela friden skulle man vilja lägga ett avgörande EM-play off här, tänker ni? Det tänkte jag också, tills jag kom in på arenan där Serbien och Sverige ska göra upp.

          Annons

          För i vad som känns som utkanten av Leskovac ligger Dubocica Stadium. En sprillans ny arena som stod färdig för drygt ett år sedan och som har en gräsmatta som med blotta ögat såg nästintill perfekt ut.

          Det är på Dubocica Stadium som Serbien ska inleda jakten på en historisk EM-plats samtidigt som Sverige kliver ut på planen medvetna om att de bara inte får missa ytterligare ett mästerskap. Det blev inget OS i somras och det var ett fiasko i sig. Men faktum är att Sverige aldrig någonsin missat två raka mästerskap – och det var över 30 år sedan Blågult missade EM. Mycket står på spel, med andra ord.

          Om Sverige har allt att förlora i det här dubbelmötet så kan man säga att Serbien har allt att vinna. Jag var på lagets pressträff under torsdagen och pratade med förbundskaptenen Dragiša Zečević. Honom skulle jag beskriva som ödmjukt kaxig.

          Annons

          Förbundskaptenen inledde med att säga att han och hans stab vet precis allt om Sverige som lag och om alla spelare enskilt. Han följde upp det med att säga att Serbien är besvikna över att man fick Sverige som motstånd, eftersom det är ett så bra och stjärnspäckat lag. Han blandar kaxigt med ödmjukt, vilket är en otroligt härlig kombination i intervjusammanhang.

          Jag fastnade vid att han berättade att han följt alla de svenska spelarna i två års tid, både i klubblag och landslag. Där kan vi snacka om att vara förberedd. Särskilt med tanke på att Sverige och Serbien aldrig har mötts tidigare. Undrar om han ligger lika nära alla lag? Det glömde jag att fråga.

          Att han kollar på engelska, spanska och tyska ligan är inte förvånande. Men det finns en förklaring till att han även följer damallsvenskan. Två av hans spelare, Emma Petrovic och Vesna Milivojevic, spelar i Kristianstad och IFK Norrköping. Dessutom spelade den serbiska stjärnan Jelena Cankovic i FC Rosengård fram till 2022.

          Annons

          Jag vet inte hur mycket den gedigna researchen kommer att betyda för matchen i sig. Det klart att det kan vara till Serbiens fördel att veta hur de på bästa sätt kan såra Sverige. Men vi får också utgå ifrån att även den svenska staben har gjort sitt jobb.

          Och egentligen är det ointressant vad Serbien gör. Att Sverige ska slå en nation som är rankad på plats 34 i världen borde vara självklart, inte minst när priset är en biljett till en mästerskapssommar i Schweiz 2025.

          Det är deras värld, alla andra bara lever i den

          Ella Lindvalls blogg 2024-11-14 22:00

          Damallsvenskan är över. Vilken säsong det blev ändå. Eller, i ärlighetens namn, vilken säsong FC Rosengård gjorde. När guldet hade landat i Malmö var det inte mycket till spänning kvar. Häcken och Hammarby gjorde upp om andraplatsen men mest spännande var nog ändå bottenstriden.  

          Skulle AIK klara kvalplatsen? Eller skulle det bli Kif Örebro? Ett tag var till och med fjolårstrean Linköping i riskzonen att få kvala. Men efter sex säsonger i damallsvenskan stod det klart att det blev Kif Örebro som fick tacka för sig. Blytungt för ett redan krisande lag. Nu är frågan om en sammanslagning med Örebro SK är närmare än någonsin, eller om ÖSK känner att det känns menlöst när de själva är i samma liga. 

          Jag inser att det lät lite hårt där i början. Det finns andra lag än Rosengård som har imponerat. IFK Norrköping är ett sådant. Andra säsongen i damallsvenskan och laget landade in på plats fem, klubbens bästa placering på damsidan. Även Djurgården ryckte upp sig från i fjol. Sedan har vi lag som exempelvis Växjö som har hittat sin plats i tabellen, för andra året i rad slutade smålänningarna på plats åtta. Men faktum är att de tog fler poäng än någonsin.  

          Annons

          Känslan är att både lägstanivån och högstanivån har blivit högre i damallsvenskan. Och då tänker jag inte bara på Rosengårds poängskörd. Både Hammarbys och Häckens poäng i år hade räckt till ett SM-guld i fjol. 

          *** 

          På torsdagen tog den årliga galan “Damallsvenskans bästa” plats och i två timmar kändes det som att det var Rosengårds värld, alla andra bara levde i den.

          Årets MVP, genombrott, forward, mittfältare, back, målvakt och tränare skulle alla röstas fram, bland annat. Juryn bestod, enligt Sportbladet, av lagkaptener, tränare, tidigare spelare och journalister. Jag var en av journalisterna som röstade. 

          Låt oss gå igenom tre av kategorierna, hur jag röstade – och varför. 

          Först ut, årets MVP. Av de som var nominerade, Alice Carlsson, Josefine Rybrink och Caroline Seger, var en röst på den sistnämnda given i min bok.  

          Annons

          Alla tre nominerade har varit värdefulla på sitt sätt. Carlsson i egenskap av Bajens lagkapten. Ansvarstagande Rybrink som är bolltrygg som få. Seger för att hon är just Caroline Seger, med allt vad det innebär. Ni fattar. 

          Gissningsvis påverkades röstningen lite av att det är Segers sista säsong och att skorna snart står på hyllan. Men hon har också varit en stor del i Rosengårds framgång den här säsongen och hade gjort sig förtjänt av utmärkelsen oavsett om det var hennes sista säsong eller inte. Hennes avskedsturné har varit lång, som den bör, och än är den inte över. Det sista som sker är att hon ska tackas av i samband med landslagets match mot Serbien på Tele2 Arena. 

          Årets back gick till Rebecca Knaak. Jag var med andra ord inte ensam om att rösta på henne. Även det var ett enkelt val. Inte för att någon av de andra nominerade har gjort en svag säsong. Snarare är det så att Knaaks säsong har varit helt ofattbar. Det blev tolv mål för mittbacken och hon hamnade således på plats åtta i skytteligan – som mittback (?!). Det har inte heller varit lätt att göra mål på mästarlaget och som mittback har hon helt klart en del i det.  

          Annons

          Med ett utgående kontrakt ska det bli spännande att se var tyskan hamnar. I en intervju med Sydsvenskan, inför den sista omgången, berättade Knaak att hon inte sagt nej till Rosengård än, men att matchen mot Djurgården “absolut kunde vara den sista”. Hon har även berättat att det finns intresse från klubbar i Europa, att hon pratat med några olika, men inte bestämt sig hur hon vill göra. 

          Det fanns faktiskt en kategori som Rosengård inte kammade hem: “Årets forward”. Jag röstade på Hammarbys Cathinka Tandberg och det blev också norskan som vann kategorin. Men det blev “bara” en andraplats i skytteligan för vinnaren. Av förklarliga skäl var inte skytteligavinnaren Momoko Tanikawa, som är mittfältare, nominerad i kategorin. Japanskan tog dock hem två andra priser: “Årets genombrott” och “Årets mittfältare”. 

          Annons

          Åter till Tandberg. Hon beskrev själv säsongen som “bra och lite tuff”. Vad är det som har varit tufft då? Hon inledde säsongen i Linköping som har varit sämre en någonsin i år. I den fjärde omgången, efter Linköpings förlust mot Rosengård, mötte Tandberg media med tårar i ögonen. Frustrationen var total och det dröjde inte länge innan hon tackade för sig. Den nya klubbadressen blev Hammarby och där lossnade det direkt. Debuten gjorde Tandberg mot sin gamla klubb och hon höll inte igen. Det blev mål i första matchen i Hammarbytröjan och sedan dess har målen trillat in. Till slut blev det 15 mål, ett mål ifrån förstaplatsen i skytteligan. 

          Vad som gör Tandberg till en så bra forward? I mångt och mycket är hon komplett. Hon är bra både felvänd och i djupled, kan avsluta i box och från distans. Hon är orädd, kraftfull och väldigt stark fysiskt. Addera därtill en enorm målhunger och en vilja som gör att hon aldrig känns nöjd. Att hon dessutom bara är 20 år kan man kanske inte kalla för egenskap, men fortsätter hon såhär ska hon nog kunna slå sig in på den stora världsscenen. 

          Annons

          Totalt blev det sju priser till Rosengård på galan. Med tanke på deras rekordsäsong så slog de säkert rekord i flest priser också. Och innan året är slut har de säkert slagit rekord i flest antal rekord. Det skulle förvåna exakt ingen vid det här laget. Någon ska bara orka räkna dem också.

          Här kan du se alla pristagare på torsdagens gala. 

          Segers sista guld med Rosengård - snart kan maktbalansen förändras

          Ella Lindvalls blogg 2024-10-04 19:51

          På fredagskvällen hade FC Rosengård chans att säkra SM-guldet, med fyra omgångar kvar.

          Med tanke på Rosengårds makalösa säsong så var det väl självklart att de även skulle lösa SM-guldet på det första (riktiga) försöket. Det var som upplagt för succé redan på förhand. Ett Skånederby, på hemmaplan med chans att både kamma hem serien OCH slå Umeås seger-rekord från 2005. 

          Samtidigt innebar ett skånederby och potentiellt guld en hel del nerver, såklart. Trots att Rosengård tog ledningen i den första halvleken så såg det lite skakigt ut vid flera tillfällen. Kristianstad hade flera heta chanser, men Eartha Cumings är inte direkt känd för att släppa in mål. I slutet av den andra halvleken lossnade det och när 2-0 kom var känslan att Rosengård kände att det skulle gå vägen. Att Rebecca Knaak blev hjälte var välförtjänt. Den tyska försvararen har hittills stått för imponerande elva mål den här säsongen.

          Annons

          Nog fick Caroline Seger en drömavslutning på sin långa, framgångsrika fotbollskarriär. Att få avsluta med att fira en ligatitel är vad många fotbollsspelare drömmer om. Och vem vet, när säsongen är över kanske hon även kan bocka av att ha gått igenom en säsong helt obesegrad. Mäktigt i sådant fall. 

          Innan jag har tjatat klart om FC Rosengårds framgång så vill jag poängtera att det nästan tog 20 år innan Umeås rekord i flest antal segrar slogs. 20. I en tid där damfotbollen utvecklas i en rasande fart, där både spelarna och lagen blir bättre, kan man inte låta bli att fundera på om det här rekordet någonsin kommer slås? Lägg också till att Rosengård fortfarande kan krydda rekordet med ytterligare vinster. Tanken har slagit mig och den känns inte helt orimligt att det här rekordet består. 

          Annons

          Det är ingenting nytt att Rosengård tar SM-guld. Tidigare var det mer regel än undantag, men fjolårets fiasko gör årets dominans särskilt spektakulär. Med största sannolikhet kommer klubben även ta fler guld framöver.  

          Men kan det vara så att FC Rosengård närmar sig slutet på en era? Eller är det kanske damallsvenskan som äntrar en ny fas?  

          Som tidigare nämnt meddelade Caroline Seger i somras att hon lägger skorna på hyllan efter säsongen. Även sportchef Therese Sjögran har tidigare hintat om att hon kanske inte blir kvar i särskilt många år till.  

          Den “gamla damallsvenskan”, med starka och renodlade damklubbar är på väg att fasas ut. In stormar satsande dubbelklubbar som Malmö FF med förutsättningar som singelklubbarna bara kunnat drömma om. MFF:s damlag har klättrat en serie per säsong sedan de startade i division 4 år 2020. Nu talar allt för att de spelar i damallsvenskan nästa år.  

          Annons

          Det rimliga är att tänka att de behöver några säsonger för att växa i den kostymen. Samtidigt är det lika rimligt att tänka att Rosengård kommer stå starkt ett par säsonger till. Men förr eller senare kommer det bli stenhård konkurrens i stan, det är säkert, och ett maktskifte är med största sannolikhet att vänta.

          Rosengård har inte behövt oroa sig för en potentiell grannfejd – än. Men nu är det som att den där rika grannen, läs MFF, genomför en stor, högljudd renovering. Visst är det lite påfrestande, men det går an. Tills grannen bestämmer sig för att bygga pool – och plötsligt blir populärast i kvarteret.

          Hur som helst så har FC Rosengård säkrat sitt 14:e SM-guld. Det är en siffra som kommer ta lång tid, och då menar jag riktigt lång tid, för Malmö FF att mäta sig med.

          Tydligt ställningstagande mot fotbollschefen

          Ella Lindvalls blogg 2024-10-01 16:54

          – Det vi gjorde ganska tidigt var att jag satte mig ner med tränaren och sa att vi skulle öka träningsintensiteten och ha lite mer matchlik träning och höja nivån på kvantitet och kvalitet, sade FC Rosengårds fotbollschef Roger Palmgren i Lundhs podcast, som släpptes i måndags.

          I en händelse på Instagram, som publicerades under tisdagen, svarade Rosengårds lagkapten Caroline Seger på uttalandet: “När nån tror att man kan ta åt sig äran för nåt man har haft NOLL delaktighet i”, skrev hon, följt av en bajs-emoji.  

          Visst kan det kännas hårt att ta kritik offentligt. Men jag tror att alla kan känna igen sig i ilskan man kan känna när någon tar åt sig äran för ens eget arbete. För det är väl så man får tolka Caroline Segers kritik mot fotbollschefen Roger Palmgren?  

          Exakt hur verksamheten har bedrivits och vem som har gjort eller sagt vad till vem vet bara de inblandade parterna. Men det man som utomstående vet är att Roger Palmgren kom in som fotbollschef i FC Rosengård efter årsskiftet. Alltså efter fjolårets fiaskosäsong. Visst återstod en stor del av försäsongen, men Palmgren var inte med under det tuffa fjolåret, när Rosengård gjorde sin sämsta säsong någonsin. 

          Annons

          När jag har pratat med Rosengårdsspelarna under den här säsongen så har jag förstått att ingenting av årets stora framgång har kommit gratis. Årets succé tycks vara en reaktion på fjolårets fiasko, en reaktion på att spelare och ledarstab har jobbat hårdare än någonsin.  

          Det var även någonting som klubbens ordförande Håkan Wifvesson uttryckte under tisdagen. Att sportchef Therese Sjögran, mentor Erling Nilsson, tränare Joel Kjetselberg och spelarna påbörjade arbetet med en plan för att uppnå bättre sportsliga resultat 2024, redan i slutet av förra året. 

          Så, jag tror att det är flera aspekter som ligger till grund för att Seger reagerade på det som sades i Lundhs podcast. Jag kommer direkt att tänka på tre saker:

          Den första är det som nämns ovan. Att spelare, ledare och sportchef hade en plan långt innan Palmgren kom in i organisationen – och att det Palmgren uppger att han sade i ett möte med Joel Kjetselberg redan var självklarheter för spelarna. För till syvende och sist så är det spelarna och ledarstaben som står för det hårda slitet på fotbollsplanen. Det är de som får möta besvikna fans och kritisk media. Det är också spelarna och tränarna som bär den främsta pressen på att göra bra resultat, eller som i år, pressen att säkra ett guld med fem omgångar kvar.  

          Annons

          Den andra saken som jag kommer att tänka på är faktumet hur (nästan överdrivet) ödmjuka Rosengårdsspelarna har varit den här säsongen. Kanske är det så att fjolåret var en riktig käftsmäll för många av spelarna och att det har gjort dem försiktiga. För trots att laget har gått rent såhär långt så har spelarna varit oerhört ödmjuka. De har återkommit till att de inte själva förstår hur bra de är – men framför allt har ingen av de som kanske betytt som mest för laget tagit åt sig någon ära. Inte Caroline Seger, inte Olivia Holdt, inte Momoko Tanikawa, inte Joel Kjetselberg och inte Therese Sjögran.  

          Den tredje saken som jag tror kan ha legat till grund för tisdagens Instagramhändelser är det faktumet att en man i chefsposition “tar åt sig äran” för någonting som primärt 18 kvinnor presterat ute på fotbollsplanen. Jag vet vad du som läsare tänker nu: “Don’t go there”, “Det här är ingen genusfråga”. Det kanske det visst är. Med tanke på att en av Segers händelser gick ut på att stora delar av Rosengårds lag dansade med till Two and a Half Men-jingeln, “men, men, men”, så tror jag att även den aspekten störde laget. Högst troligt, eftersom flera spelare också valt att dela händelsen. 

          Annons

          Seger visste att händelserna på Instagram skulle väcka starka reaktioner. Hon har varit med i den här branschen länge och vet precis hur det fungerar. Tisdagens offentliga kritik är ett tydligt ställningstagande mot klubbens fotbollschef.  

          Nu är den stora frågan om Palmgren verkligen kan vara kvar som fotbollschef. Om det är som Seger skriver, att fotbollschefen har varit “NOLL” delaktig, då är ju det ett problem i sig. Men om han har varit delaktig så är det fortfarande ett problem att flera spelare i laget, med lagkaptenen i spetsen, inte tycks ha förtroende för honom. 

          Rosengård kan vinna SM-guld på hemmaplan på fredag. Efter tisdagens händelser på Instagram har jag svårt att se att spelarna är särskilt sugna på att fira det potentiella guldet med sin nuvarande fotbollschef.

          Skräckblandad förtjusning att ställas mot giganternas gigant

          Ella Lindvalls blogg 2024-09-27 15:05

          Det var nog inte många som hade trott att Hammarbys allra första Champions League-äventyr skulle innebära ett gruppspel direkt. 

          Jag ska vara ärlig. Efter den första kvalmatchen mot Benfica på Tele2 Arena kändes en vändning och således en gruppspelsplats väldigt långt borta. Det kändes som att Benfica hade mycket mer att ge när de väl kom igång samtidigt som Hammarby kändes slut på både kraft och kreativitet. Men tji fick jag. 

          Den första halvleken i Portugal inleddes snarlikt som den första halvleken på Tele2. Benfica-spelarna hade återigen underskattat Julie Blakstads fina vänsterfot. Norskan kunde slå in 1-0-målet i exakt samma matchminut som senast, den gyllene 16:e minuten. Skillnaden i Portugal var att man lyckades behålla ledningen hela matchen.  

          Annons

          Eftersom Benfica vann den första kvalmatchen med 2-1 så krävdes mer än en 1-0-ledning för att Hammarby skulle gå vidare. I 95 minuter såg det ut som att kvalfinalen skulle gå till förlängning. Men det norska stjärnförvärvet Cathinka Tandberg hade andra planer när hon skickade in 2-0. Det återstod bara sekunder av matchen och när slutsignalen gick kunde Hammarby fira klubbens allra första avancemang till ett Champions League-gruppspel. 

          Nu väntar en intensiv höst och vinter för Hammarby. Säsongen förlängs med flera veckor och den sista gruppspelsmatchen kan spelas så sent som 18 december. 

          Vilka ska de möta då? Det stod klart vid lunchtid på fredagen att Hammarby lottades i grupp D tillsammans med Barcelona, Manchester City och SKN St. Pölten. Aj. Det kan inte sammanfattas på annat sätt än med uttrycket skräckblandad förtjusning. 

          Annons

          Nedan följer en snabb genomgång av Hammarbys motstånd: 

          Barcelona
          Jag tror egentligen inte att FC Barcelona behöver någon närmare presentation. Men för den som har bott under en sten så gäller det att läsa noga.  

          Till att börja med så spelar den svenska landslagsstjärnan Fridolina Rolfö där. Det har hon gjort sedan 2021 och har således varit med och bärgat två CL-titlar.

          Champions League är verkligen Barcelonas vardagsrum. Giganten har, förutom enorm erfarenhet, också resultaten med sig med fyra finaler i bagaget. Klubben är inte helt chockerande även dominant i den spanska ligan där man vunnit ligatiteln de senaste fem åren. 

          Ordet favorit känns klent i sammanhanget, men bara för att förtydliga så är Barcelona storfavorit att vinna den här gruppen. 

          Manchester City: 

          Annons

          Även City är ett världslag. Den svenska landslagsmittfältaren Filippa Angeldal spelade här tidigare men gjorde en flytt till Real Madrid inför sommaren. Nu återfinns inga svenska spelare i laget. Men det saknas inte direkt stjärnglans med Lauren Hemp, Chloe Kelly och tidigare Arsenalstjärnan Vivianne Miedema, bland andra. 

          Citys väg till gruppspelet gick via ett kval mot Paris FC. Där var det aldrig några konstigheter. Första matchen slutade 5-0 och den andra matchen 3-0. City har tagit sig långt i turneringen tidigare. Två gånger har man varit i semifinal och klubben har även nått kvartsfinal. Förra säsongen missade man dock Champions League helt och hållet. 

          SKN St. Pölten: 
          Det är inte svårt att ha mer erfarenhet än Hammarby i Champions League-sammanhang, även österrikiska St Pölten har det. De två senaste åren har laget kvalat in till gruppspelet. 

          Annons

          Laget vinner högstaligan i Österrike så gott som varje år och hade, liksom City, inte heller några problem i kvalet. Där mötte man slovenska ZNK Mura Nona och vann totalt med 8-0. 

          På förhand är det här som Hammarby har ordentlig chans att knipa tre poäng.  

          ***

          Spelschemat väntas bli klart under lördagen. Som det ser ut nu är Tele2 Arena åtminstone upptagen två av de eventuella speldagarna. Men det står alltså inte klart än vilka dagar Bajen kommer spela hemma. Skulle det bli så att Bajen spelar på hemmaplan när Tele2 Arena är upptagen så kommer matchen spelas på Studenternas i Uppsala. Det har klubben meddelat sedan tidigare. 

          Att behöva spela ett historiskt Champions League-gruppspel och ha hemmaplan i en annan stad, är ett ämne för sig. Men det får vi gå närmare in på då, om det blir aktuellt. 

          Annons

          Finns bara en dålig sak med Rosengård 

          Ella Lindvalls blogg 2024-09-20 15:54

          FC Rosengård – var ska jag börja?  

          Den här säsongen har Rosengård passerat rekord efter rekord i all världens fart. Segertåget, som helt saknar bromsar, är på väg mot ännu fler rekord och kvar på perrongen står… Alla andra lag i damallsvenskan.

          Hej och välkommen till min blogg förresten! Här kör vi pang på, som ni märker, med mina tankar och funderingar kring allt som rör damfotboll. Och med tanke på hur den här säsongen har artat sig, att Rosengård leder damallsvenskan med hela 14 poäng, känns det inte mer än rätt att börja bloggen i sydvästra Skåne. 

          Så, åter till miraklet Rosengård. Eller vad kallar man egentligen ett lag som har vunnit 20 raka matcher, gjort 82 mål, släppt in fem mål och hållit nollan rekordlänge? Förslag mottages gärna. 

          Annons

          Att hitta förklaringen till Rosengårds framgångsrecept kanske inte går. Det kan vara ett hemligt familjerecept som är svårt att efterlikna, vad vet jag. Något jag däremot vet är att den här segergrytan inte står och faller med en ingrediens eller två. Om kocken, huvudtränare Joel Kjetselberg i det här fallet, tar bort någon av ingredienserna så kommer grytan smaka gott ändå. Rosengård kommer ändå vinna – för det är helheten som är grejen.  

          Laget har behövt klara sig utan stjärnor som Momoko Tanikawa och Olivia Holdt flera gånger under säsongen, det har fungerat alldeles utmärkt. Rosengård har fått ihop en grupp som presterar som bäst tillsammans. Det är inte elva individualister som gör det bra på sitt håll.  

          Men med det sagt, eller skrivet, så finns det helt klart flera spelare som adderar extra krydda. 

          Annons

          Det var en gång ett nyförvärv som lånades in från Bayern München och…tog Sverige med storm…

          Från den dagen då Momoko Tanikawa satte foten på svensk mark har hon hyllats till skyarna och tillbaka och det välförtjänt. Hon har inte bara gjort tolv mål den här säsongen. Hon får alla, åtminstone borde hon få alla, som ser henne spela fotboll i damallsvenskan att känna att man bevittnar början på någonting stort. För det är så det känns. Det ser provocerande enkelt ut när 19-åringen dansar fram på mittfältet, slår knivskarpa djupledsbollar och själv avslutar perfekt i nätet. Hon har även presenterat sig på världsscenen när hon i somras byttes in och avgjorde Japans match mot Brasilien i OS. 

          Jag skulle kunna skriva en hel blogg om Tanikawa, som för övrigt har potential att bli bäst i världen. Ja, jag tror faktiskt det, men det är inte direkt att sticka ut hakan. Det här får räcka för nu, det finns nämligen många spelare i årets Rosengård som hade kunnat fylla ett eget blogginlägg. Eartha Cumings, Rebecca Knaak, Caroline Seger, Olivia Schough, Olivia Holdt, Mai Kadowaki – ska jag fortsätta? För det går, jag lovar. Att Tanikawa tillsammans med de två sistnämnda toppar skytteligan är bara ytterligare ett kvitto på Rosengårds bredd. 

          Annons

          På torsdagskvällen vann laget sin 20:e raka match. Vinner de nästa omgång mot Piteå är rekordet i flest segrar på en säsong tangerat. Men allt – precis allt – talar för att Rosengård kommer slå Umeå IK:s rekord från 2005.

          Och juste. Även SM-guldet kan säkras vid vinst mot Piteå. Men det kräver att både Hammarby och Häcken förlorar sina matcher.

          Med 86 mål på plussidan kanske Rosengård även kan slå målrekordet som Umeå slog 2004, 106 stycken. Rosengård har ett snitt på drygt fyra mål per match och med sex omgångar till godo får väl även det anses vara fullt möjligt att slå.  

          Jag kan bara komma på en dålig sak med Rosengård den här säsongen: Att de inte spelar Champions League. Det har de sin historiskt dåliga fjolårssäsong att skylla. Jag och säkert många med mig, hade så gärna velat se vad årets Rosengård skulle kunna åstadkomma ute i Europa. Men det får vänta till nästa år. 

          Annons

          Arkiv

          ANNONS
          ANNONS