FC Rosengård – var ska jag börja?
Den här säsongen har Rosengård passerat rekord efter rekord i all världens fart. Segertåget, som helt saknar bromsar, är på väg mot ännu fler rekord och kvar på perrongen står… Alla andra lag i damallsvenskan.
Hej och välkommen till min blogg förresten! Här kör vi pang på, som ni märker, med mina tankar och funderingar kring allt som rör damfotboll. Och med tanke på hur den här säsongen har artat sig, att Rosengård leder damallsvenskan med hela 14 poäng, känns det inte mer än rätt att börja bloggen i sydvästra Skåne.
Så, åter till miraklet Rosengård. Eller vad kallar man egentligen ett lag som har vunnit 20 raka matcher, gjort 82 mål, släppt in fem mål och hållit nollan rekordlänge? Förslag mottages gärna.
Att hitta förklaringen till Rosengårds framgångsrecept kanske inte går. Det kan vara ett hemligt familjerecept som är svårt att efterlikna, vad vet jag. Något jag däremot vet är att den här segergrytan inte står och faller med en ingrediens eller två. Om kocken, huvudtränare Joel Kjetselberg i det här fallet, tar bort någon av ingredienserna så kommer grytan smaka gott ändå. Rosengård kommer ändå vinna – för det är helheten som är grejen.
Laget har behövt klara sig utan stjärnor som Momoko Tanikawa och Olivia Holdt flera gånger under säsongen, det har fungerat alldeles utmärkt. Rosengård har fått ihop en grupp som presterar som bäst tillsammans. Det är inte elva individualister som gör det bra på sitt håll.
Men med det sagt, eller skrivet, så finns det helt klart flera spelare som adderar extra krydda.
Det var en gång ett nyförvärv som lånades in från Bayern München och…tog Sverige med storm…
Från den dagen då Momoko Tanikawa satte foten på svensk mark har hon hyllats till skyarna och tillbaka och det välförtjänt. Hon har inte bara gjort tolv mål den här säsongen. Hon får alla, åtminstone borde hon få alla, som ser henne spela fotboll i damallsvenskan att känna att man bevittnar början på någonting stort. För det är så det känns. Det ser provocerande enkelt ut när 19-åringen dansar fram på mittfältet, slår knivskarpa djupledsbollar och själv avslutar perfekt i nätet. Hon har även presenterat sig på världsscenen när hon i somras byttes in och avgjorde Japans match mot Brasilien i OS.
Jag skulle kunna skriva en hel blogg om Tanikawa, som för övrigt har potential att bli bäst i världen. Ja, jag tror faktiskt det, men det är inte direkt att sticka ut hakan. Det här får räcka för nu, det finns nämligen många spelare i årets Rosengård som hade kunnat fylla ett eget blogginlägg. Eartha Cumings, Rebecca Knaak, Caroline Seger, Olivia Schough, Olivia Holdt, Mai Kadowaki – ska jag fortsätta? För det går, jag lovar. Att Tanikawa tillsammans med de två sistnämnda toppar skytteligan är bara ytterligare ett kvitto på Rosengårds bredd.
På torsdagskvällen vann laget sin 20:e raka match. Vinner de nästa omgång mot Piteå är rekordet i flest segrar på en säsong tangerat. Men allt – precis allt – talar för att Rosengård kommer slå Umeå IK:s rekord från 2005.
Och juste. Även SM-guldet kan säkras vid vinst mot Piteå. Men det kräver att både Hammarby och Häcken förlorar sina matcher.
Med 86 mål på plussidan kanske Rosengård även kan slå målrekordet som Umeå slog 2004, 106 stycken. Rosengård har ett snitt på drygt fyra mål per match och med sex omgångar till godo får väl även det anses vara fullt möjligt att slå.
Jag kan bara komma på en dålig sak med Rosengård den här säsongen: Att de inte spelar Champions League. Det har de sin historiskt dåliga fjolårssäsong att skylla. Jag och säkert många med mig, hade så gärna velat se vad årets Rosengård skulle kunna åstadkomma ute i Europa. Men det får vänta till nästa år.