På fredagskvällen hade FC Rosengård chans att säkra SM-guldet, med fyra omgångar kvar.
Med tanke på Rosengårds makalösa säsong så var det väl självklart att de även skulle lösa SM-guldet på det första (riktiga) försöket. Det var som upplagt för succé redan på förhand. Ett Skånederby, på hemmaplan med chans att både kamma hem serien OCH slå Umeås seger-rekord från 2005.
Samtidigt innebar ett skånederby och potentiellt guld en hel del nerver, såklart. Trots att Rosengård tog ledningen i den första halvleken så såg det lite skakigt ut vid flera tillfällen. Kristianstad hade flera heta chanser, men Eartha Cumings är inte direkt känd för att släppa in mål. I slutet av den andra halvleken lossnade det och när 2-0 kom var känslan att Rosengård kände att det skulle gå vägen. Att Rebecca Knaak blev hjälte var välförtjänt. Den tyska försvararen har hittills stått för imponerande elva mål den här säsongen.
Nog fick Caroline Seger en drömavslutning på sin långa, framgångsrika fotbollskarriär. Att få avsluta med att fira en ligatitel är vad många fotbollsspelare drömmer om. Och vem vet, när säsongen är över kanske hon även kan bocka av att ha gått igenom en säsong helt obesegrad. Mäktigt i sådant fall.
Innan jag har tjatat klart om FC Rosengårds framgång så vill jag poängtera att det nästan tog 20 år innan Umeås rekord i flest antal segrar slogs. 20. I en tid där damfotbollen utvecklas i en rasande fart, där både spelarna och lagen blir bättre, kan man inte låta bli att fundera på om det här rekordet någonsin kommer slås? Lägg också till att Rosengård fortfarande kan krydda rekordet med ytterligare vinster. Tanken har slagit mig och den känns inte helt orimligt att det här rekordet består.
Det är ingenting nytt att Rosengård tar SM-guld. Tidigare var det mer regel än undantag, men fjolårets fiasko gör årets dominans särskilt spektakulär. Med största sannolikhet kommer klubben även ta fler guld framöver.
Men kan det vara så att FC Rosengård närmar sig slutet på en era? Eller är det kanske damallsvenskan som äntrar en ny fas?
Som tidigare nämnt meddelade Caroline Seger i somras att hon lägger skorna på hyllan efter säsongen. Även sportchef Therese Sjögran har tidigare hintat om att hon kanske inte blir kvar i särskilt många år till.
Den “gamla damallsvenskan”, med starka och renodlade damklubbar är på väg att fasas ut. In stormar satsande dubbelklubbar som Malmö FF med förutsättningar som singelklubbarna bara kunnat drömma om. MFF:s damlag har klättrat en serie per säsong sedan de startade i division 4 år 2020. Nu talar allt för att de spelar i damallsvenskan nästa år.
Det rimliga är att tänka att de behöver några säsonger för att växa i den kostymen. Samtidigt är det lika rimligt att tänka att Rosengård kommer stå starkt ett par säsonger till. Men förr eller senare kommer det bli stenhård konkurrens i stan, det är säkert, och ett maktskifte är med största sannolikhet att vänta.
Rosengård har inte behövt oroa sig för en potentiell grannfejd – än. Men nu är det som att den där rika grannen, läs MFF, genomför en stor, högljudd renovering. Visst är det lite påfrestande, men det går an. Tills grannen bestämmer sig för att bygga pool – och plötsligt blir populärast i kvarteret.
Hur som helst så har FC Rosengård säkrat sitt 14:e SM-guld. Det är en siffra som kommer ta lång tid, och då menar jag riktigt lång tid, för Malmö FF att mäta sig med.