Fotbollen är världens största sport och har under det senaste århundradet utvecklats till en global miljardindustri fylld av komplexa juridiska frågor. Vad händer när en spelare byter klubb? Vad händer med agentreglerna? Hur kan en vidareförsäljningsklausul se ut? Dessa frågor är ofta komplexa, men samtidigt centrala för att förstå fotbollens utveckling och de beslut som tas både nationellt och internationellt.
Jag heter David Mikhail och är fotbollsspelare i IFK Värnamo i Allsvenskan. Utöver min karriär som spelare har jag en bakgrund inom juridiken, med en juristexamen från Stockholms universitet 2022. Under min civila karriär har jag valt att specialisera mig på fotbollsjuridik, vilket ger mig möjligheten att kombinera min erfarenhet som spelare med ett intresse för sportens regelverk och affärsmässiga aspekter.
Min vardag består av en tacksam kombination av fotbollsspelande och juridiskt arbete, där jag har förmånen att arbeta med allt från spelarkontrakt och agentregler till CAS-tvister och viktiga transfers. Som både spelare och jurist ser jag fotbollen från två perspektiv – från gräset på arenorna till styrelserummen där avgörande beslut fattas, och därför tyckte jag det skulle vara roligt att skriva denna artikelserie när jag fick frågan.
Syftet med artikelserien är att introducera fotbollsjuridikens värld för en bredare publik och att på ett pedagogiskt sätt förklara hur juridiken påverkar fotbollen, och ibland tvärtom. Fokus kommer att ligga på både aktuella händelser och mer generella juridiska frågor.
2025 förväntas bli ett betydelsefullt år för fotbollsjuridiken. På hemmaplan har vi fått nya regler vad gäller utbildningsbidragen. SvFF har under några år gjort en utredning som visade att det gamla systemet avseende utbildningsbidragen satte käppar i hjulet för unga spelare och gjorde att klubbar hindrades av att signera spelare. I ett försök att rätta till detta har SvFF i mångt och mycket kopierat danskarnas regler om utbildningsbidrag. Förhoppningen med de nya reglerna är att de ska vara mer rättvisa, förutsebara och enklare för klubbar och spelare än vad tidigare reglering varit. Vi får se hur det blir med det.
På ett internationellt plan kommer EU-domstolen (förhoppningsvis) att fatta beslut kring de nya agentreglernas giltighet. Idag är ju vissa delar av agentregleringen temporärt förbjudna och läget är generellt sett väldigt oklart. Förhoppningen är att det ska bringas klarhet i agentbranschen genom EU-domstolens dom. På tal om EU-domstolen kommer vi år 2025 även se hur FIFA kommer att arbeta med att implementera förändringar i sina tävlingsregler i ljuset av Diarra-domen, som ifrågasatte flera nyckelbestämmelser i FIFA:s regler för spelarövergångar (RSTP).
I kölvattnet av domen har FIFA inlett omfattande konsultationer med relevanta aktörer, såsom bland annat FIFPro och den Europeiska Klubbföreningen (ECA), för att utarbeta nya regler som bättre balanserar spelarens rättigheter och klubbarnas intressen, samtidigt som de följer EU-rätten.
2025 är därför som det redogjorts för ovan ett perfekt år att få en inblick i fotbollsjuridiken. Jag hoppas att dessa artiklar inte bara ger insikter i fotbollsjuridikens komplexitet, utan också bidrar till en större förståelse för fotbollens utveckling som sport och industri. Om du som läsare har några frågor eller förslag på ämnen som borde tas upp, är du välkommen att kontakta mig via mejl.