Den här sporten slutar aldrig att förvåna och förtrolla mig. Varje gång jag tänker att man sett allt eller äntligen förstått sig på hur vissa saker är konstruerade så skrattar någon manusförfattare i kulisserna och får ny energi till ännu ett obegripligt kapitel.
Förra veckan var det Zlatan Ibrahimovic som helt plötsligt stod som delägare i Hammarby och någon dag senare Markus Rosenberg som med sin sista bolltouch som aktiv fotbollsspelare på Stadion gjorde ett matchvinnande mål för sitt Malmö FF. Två i sig helt osannolika små episoder av den outtömliga källa som är berättelsen om fotboll.
Den här veckans Hollywood-värdiga story hämtar vi från England och Premier League. För det har inte ens gått ett år sedan José Mourinho fick lämna jobbet som manager för Manchester United – och nu är han tillbaka på Old Trafford för att strippa sin efterträdare på samma jobb som han blev av med.
Portugisens dödgrävande fotboll på Old Trafford var mot slutet så nära aktiv dödshjälp man kunde komma och där och då tänkte nog inte en enda supporter att det kunde gå sämre. Ge oss vad som helst! Allt är bättre än detta! Please, make it stop!
In red den norske riddaren med babyansiktet och få har nog missat händelseutvecklingen sedan dess. Klang och jubel, ligaseger på ligaseger innan crescendot mot PSG där underläge 0-2 från hemmamatchen i Champions League-åttondelen vändes till seger och ett av turneringens mest orättvisa avancemang var ett faktum. Strax därefter fick norrmannen sitt erbjudande om en permanent fortsättning som huvudansvarig och resten är, som det så fint brukar heta med storslagna berättelser, historia.
När Ole Gunnar Solskjaer snart firar (?) ett år på posten gör han det med helt horribla siffror och stats i bagaget. För trots att det post Sir Alex Ferguson dödsdömda giget som manager för Manchester United kommer med extremt höga krav och oändligt stora skor att fylla så har i tur och ordning David Moyes, Louis van Gaal och José Mourinhos facit inte varit i närheten av så dåligt som Solskjaers.
Segerprocenten har sjunkit under 30-strecket. Årets ligaspel har inbringat 18 poäng på 14 spelade omgångar och poängsnittet är horribla 1,28. Vi är i december och stora, stygga och mäktiga Manchester United har vunnit fyra ligamatcher. Fyra! Vi är inte ens förbi julen och stora, stygga och mäktiga Manchester United är 22 poäng bakom serieledaren.
Tjugotvå!
Vad Ole Gunnar, Ed Woodward och övrig sportslig ledning i Manchester kan, bör och ska göra åt detta förfall för att återigen bli en maktfaktor rent sportsligt tror jag ingen har ett klockrent svar på, så låt oss i stället fokusera på att det under onsdagskvällen är självaste José Mourinho som kommer tillbaka till Mardrömmarnas Teater med bödelsvärdet i handen.
Blir det han som slår ned den sista spiken i Solskjaerkistan? Står ironins stjärnor så rätt att det faktiskt blir Mourinho som levererar dödsstöten och inte bara höjer Moldes befolkning med ett utan i förlängningen också hjälper Manchester United att ta första steget mot svunna glansdagar igen?
Fotbollens fantastiska förmåga att dikta upp dramatisk kronologi med de mest oväntade huvudrollsinnehavarna överträffar alla regissörer i världen och jag hoppas att alla vi objektiva som ges nöjet att bevittna detta skådespel får se ännu en uppvisning i berättandets allra finaste form.
Personligen tror jag Tottenham och Mourinho lämnar Old Trafford med samtliga poäng, att Ole Gunnar Solskjaer får derbyt mot Manchester City på lördag på sig att rädda sin anställning men att Pep Guardiola hjälper honom att packa innan lördag blivit söndag.
Men sen, om jag nu förstått någonting om denna underbara och galna fotbollsvärld, så skulle jag inte bli förvånad om Mauricio Pochettino kliver in på Carrington, sätter sig vid norrmannens gamla skrivbord, tar över skutan och sätter kurs mot fjärdeplatsen. För vad vore mer oväntat väntat än att Manchester United med Poch vid rodret går en match om den sista CL-platsen mot Mourinhos Tottenham?
Jag ser allt så klart nu. Till dess att allt vänds upp och ned igen och man inte förstår någonting så är det självklart att det är precis så som det kommer att bli.
Sorry för spoilern.