Precis allt är upp och ned i år
Gusten Dahlin
2020. Pandemi, lockdown och en verklighet totalt omkullkastad. Champions League avgörs i enkelmatcher nere i Portugal och Europe League i enkelmöten i Tyskland – och Lionel Messis Barcelona förlorar matcher med sex måls marginal. Cristiano Ronaldo är inte ens där och Pep Guardiola får ännu ett år på sig att fundera ut hur han ska ta miljardbygget Manchester City förbi kvartsfinalerna trots att motståndet i år hette Lyon.
(Och alla ni tretton Lyonsupportrar där ute som ska börja peka på Lyons tidigare resultat och bevisade kunnande: lugn – jag tycker också Aouar, Cornet och gänget är kanon och att de avancerade välförtjänt, men ni förstår ju vad som menas här.)
RB Leipzig är också välförtjänt i semifinal och den eviga assen Hansi Flick har ur Niko Kovac helt hopplöst knackiga och krängiga Bayern-maskin karvat fram en pansarkryssare som mellan alla mål som sprutas in framåt ligger och blänker på spegelblankt hav.
Allt är upp och ned den här säsongen, så varför skulle inte Champions League också stöpas i samma form? Den givna finalen PSG-Bayern kan självklart bli RB Leipzig-Lyon och allting hade i den megaknallen varit hur logiskt som helst.
Men skulle PSG till slut gå och vinna så skulle saker och ting, på tal om logik, till slut ändå make sense. Så mycket pengar de plöjt ned i detta projekt, så många otroliga fotbollsspelare samlade under ett och samma tak, så många tränarförsök, olägliga skador och så många brutala uttåg ur slutspelet tidigare så vore det väl själva fan om de inte skulle lyckas i år, när allt ser krattat och uppdukat ut. Sen kan man tycka vad man vill om den moderna fotbollen, att sporten i sig med naturlagen “mest pengar vinner” långsamt urholkas på skönhet, drama och passion – men jag lovar, PSG eller R(ed) B(ull) Leipzig eller Manchester City kommer inte vinna Champions League varje år de kommande decennierna. Men ibland måste, tillåten, extern ekonomisk satsning också få betala av sig.
Neymar skulle i alla fall symboliskt vid en PSG-seger kröna en säsong där varken Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi deltar i Champions Leagues semifinalspel för första gången sedan 2005 med att lyfta pokalen och med det glänta på dörren till en framtid där portugisen eller argentinaren inte längre är världens bästa fotbollsspelare. Allting har ett slut och kanske blev denna säsongs Champions League-spel i alla fall början på den sista versen.
(Och alla ni tretton som nu ska komma med pekpinnen och ropa Luka Modric… mycket fint och vackert ska sägas om kroaten, men världens bästa fotbollsspelare 2018 var han inte.)
Och på tal om semifinalerna, där håller jag ett extra öga på nästa generations stora spelare i form av Dayot Upamecano, Houssam Aouar, Alphonso Davies och han Kylian Mbappé – har ni sett honom? Där snackar vi råämne. Wow!
Allt gott,
G
Publicerad 2020-08-18 14:02