https://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/02/liverpool-roy-hodgson-blackpool
Rubriken var träffande eftersom den satte fingret rätt på Liverpools undermåliga säsongsinledning. Men den var även underhållande eftersom den var så tydligt överdriven i all sin pompositet.
Men matchen mellan Liverpool och Blackpool skulle visa att frågan var berättigad snarare än underhållande.
Blackpool var bättre på precis allt som man förväntade sig att Liverpool skulle vara bättre på. De passade bollen bättre, de försvarade sig bättre, de anföll med fler spelare, de rörde sig tydligare och inte minst snabbare.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943439/Liverpool-1-Blackpool-2-match-report.html
Liverpool gör sin sämsta säsongsstart sedan 1953/54 och man ligger nu, med nästan en femtedel av säsongen spelad, under nedflyttningsstrecket.
Man ska så klart vara försiktig med att dra slutsatser från en enda match.
Men i Liverpools fall har vi den senaste tiden sett något turligt hemspelade poäng mot West Brom och Birmingham följas upp av fullständigt andefattiga matcher mot Northampton, Sunderland och Blackpool.
Det kommer en tidpunkt då det inte längre går att betrakta dåliga resultat och prestationer som otur eller tillfälligheter, utan man måste betrakta det som sakers normala tillstånd.
Den tidpunkten anlände i matchens döende minuter igår när frustrationen på Anfield och The Kop sammanfattades i en enkel och av ett ord bestående ramsa: ”Dalglish, Dalglish, Dalglish!”.
…………………………………………………
Ropen från Anfield om att ersätta Roy Hodgson är naturligtvis extraordinära, Liverpool är en klubb som inte bara historiskt är en klubb som värdesatt tålamod och lojalitet, man har dessutom varit stolta över detta faktum.
Roy Hodgson har så här långt getts 14 matcher med Liverpool – som ärligt talat befann sig på fallrepet både på och utanför planen redan när han tog över.
Den springande frågan är emellertid om man redan nu kan se tecken på att Hodgson helt enkelt inte är man för uppgiften?
Själv kan jag inte för mitt liv se att Liverpool skulle överväga att göra sig av med sin manager efter sju matcher av ligasäsongen, det är helt enkelt inte så den klubben agerar.
Men det som får mig att tvivla på riktigheten i den uppfattningen är att Alan Hansen verkar hålla med mig:
[“Despite the disharmony on the Kop, Liverpool are not going to change a manager after seven games. They are not going to change him after another 10 games either. It is not what Liverpool do and the people who are running the club know how it operates and how it has traditionally done things.”]
…………………………………………………
Men visst börjar situationen och pressen tära på Hodgson. Och kanske är det vad som främst väcker frågetecknen kring honom.
Det inleddes egentligen redan efter förlusten mot Man Utd, när han ett par dagar i efterhand – efter den därpå följande förlusten mot Northampton – valde att göra mediabattle med Fergusons kommentarer om Torres.
Det var till att börja med en höna av en fjäder, men framför allt var det timingen som var märklig – varför vänta? Det var som jag ser det ett dåligt försök att fästa medias och fansens uppmärksamhet på något annat än lagets resultat.
Jag klandrar inte försöket, utan taffligheten med vilket det gjordes.
Några av reaktionerna efter gårdagens förlust tyder också på en manager under press och som känner sig ifrågasatt:
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/liverpool/8038680/Roy-Hodgson-launches-strident-defence-of-his-start-to-life-as-Liverpool-manager.html
[“How many clubs have I had in 35 years? What do you mean, do my methods translate? They translated from Halmstads to Malmo to Orebro to Neuchâtel Xamax to the Swiss national team.”]
[“To suggest that suddenly because you move from one club to another, the methods that have stood you in good stead for 35 years and made you one of the most respected coaches in the Europe suddenly do not work. I find it very, very hard to believe that someone has even asked me that question.”]
When you’re not playing offense, you’re playing defense – och Roy Hodgson är just nu en manager playing defense.
Det är inte en styrkeposition.
…………………………………………………
Liverpools före detta manager, Rafa Benitez, drar sitt strå till stacken genom att hävda att han inte på något sätt är att skylla för Liverpools rådande problem.
https://www.guardian.co.uk/football/2010/oct/03/rafael-benitez-liverpool
Aber natürlich.
…………………………………………………
Om någon hade ställt den här frågan till mig inför säsongen så hade jag avfärdat dem som galna, och fortfarande skriker varenda fiber i min kropp att frågan är makalöst over-the-top. Men…
Kan Liverpool åka ur i år?
Liverpool ligger under nedflyttningsstrecket nu, och jag ser liksom inte att matcherna blir så förskräckligt mycket enklare än vad de hittills varit.
Det är naturligtvis så att Liverpool har potential att höja sig, men det är också så att de obestridligt måste höja sig för att inte åka ur.
Men det finns inget, och jag menar inget, i Liverpools hela uppträdande just nu som tyder på att en sådan uppryckning är i antågande. Inte från dess manager, inte från dess spelare och definitivt inte från klubbledningen.
Det jag finner mest störande med Liverpools hela utveckling är hur en ändå rätt omfattande optimism inför säsongen så omedelbart har förbytts till komplett apati och misär. Laget verkar befinna sig i ett moraliskt svart hål.
Jag antar att det är frestande att tänka att ”Nej nej, Liverpool är alldeles för stora för att behöva bekymra sig om sådant”. Men det är naturligtvis inte bara ett riskabelt utan dessutom ett skadligt sätt att tänka.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/liverpool/8040680/Liverpool-not-too-big-for-relegation-battle-says-Roy-Hodgson-after-Blackpool-loss.html
Ändå så vill jag inte tro att det ska vara möjligt. Och just precis när jag tror att jag lyckats övertyga mig själv så läser jag ännu en gång vad Alan Hansen har att säga i frågan:
[“The only way that a change will be made is if Liverpool are in the relegation zone at Christmas, but that will not happen.”]
…………………………………………………
Det är naturligtvis frestande när allt är skit att titta bakåt och ropa efter en “frälsare”, därav ropen på Dalglish. Men är det egentligen rätt väg att vandra?
Är det inte en grundläggande del av problembilden på Anfield att man ägnat snart 20 år åt att titta tillbaka men ägnat alldeles för lite tid åt att titta framåt?
Det finns ett engelskt uttryck, false dawns, för vilket jag inte känner till dess svenska motsvarighet (falska gryningar?), som jag tycker sammanfattar Liverpools senaste två decennier.
Houllier bjöd på en, Benitez på ännu en – skulle Dalglish kunna erbjuda något annat?
…………………………………………………
CHELSEA 2-0 ARSENAL
Ett välbekant resultat när dessa båda lag möts, och i grund och botten också av välbekanta anledningar.
https://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/03/chelsea-arsenal-familiar-failings
Arsenals svagheter i sådana här matcher är och förblir framför de båda målen. Det är, till viss del, för slösaktigt framför motståndarnas mål och det är för otydligt och ibland även räddhågset framför det egna målet.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8040154/Arsenals-adventurous-attack-let-down-by-crumbling-defence-against-Chelsea.html
Vad Arsenal kan ta med sig från gårdagens match är att man offensivt klarade av att ställa till problem för Chelsea. Nasri var väldigt duktig och i Wilshere hade man planens bäste mittfältare, 18 år gammal så ledde han sitt lag på ett imponerande sätt mot tuffast tänkbara motstånd.
Arsenal kommer tveklöst att stå starka även nästa säsong när Fabregas med all sannolikhet har lämnat för Barcelona.
https://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/04/arsenal-chelsea-jack-wilshere
Men om man ska kunna leverera en seriös titelutmaning under en hel säsong så måste bristen på mod och tuffhet på den defensiva halvan åtgärdas. Där måste finnas försvarare som vinner den fysiska striden med sina motståndare. Där måste finnas karaktärer som inte duckar när de har chansen att täcka frisparksprojektiler. Där måste finnas målvakter som inte bara ”inte gör misstag” utan som inspirerar trygghet och säkerhet i sin backlinje.
Så länge inte detta finns så spelar Arsenals offensiva briljans ingen roll.
Chelsea å sin sida befinner sig i pole position för att vinna ligan igen. Det enda laget som har någon möjlighet att stoppa dem fann sig mållösa efter en prestation som luktade minst lika illa som det som trillade ner över deras huvuden inför matchen på Stadium of Light.
…………………………………………………
NYHETER
Newcastles Hatem Ben Arfa får återhämta sig från ett brutet ben efter en inte alltför vacker tackling av Man Citys Nigel De Jong.
Det ryktas att Everton är intresserade av att låna Man Utds unge anfallare Federico Macheda.
Den evigt skadade Owen Hargreaves sägs nu vara uppsatt på Man Utds laguppställning för matchen i Ligacupens fjärde omgång mot Wolves i slutet av oktober.
…………………………………………………
HELGENS ÖVRIGA MATCHER
Wigan 2-0 Wolves
En riktigt dålig tackling av Wolves Karl Henry såg honom få rött kort redan efter tio minuter. Wigan pressade och lyckades till sist göra två mål genom Jordi Gomez och Hugo Rodallega.
Birmingham 0-2 Everton
Everton tog sin första seger för säsongen med ett hjälpande ben av Birminghams Roger Johnson som slog in det i slutänden avgörande 0-1-målet i 54:e minuten. Everton lämnade därmed över platsen under nedflyttningsstrecket till sina grannar på Merseyside.
Stoke 1-0 Blackburn
Två tuffa och fysiskt spelande lag drabbade samman på Britannia Stadium och det var hemmalaget som drog det längsta strået, och resultaten kommer nu i tät följd för Stoke som inledde säsongen okaraktäristiskt svagt.
Sunderland 0-0 Man Utd
Sunderland spelade ut Man Utd i första halvlek när endast Van der Sar och stolpen räddade Man Utd från underläge. Man Utd var bättre i andra halvlek men kvaliteten i offensiven saknades för att stjäla alla tre poängen.
Tottenham 2-1 Aston Villa
Rafael Van der Vaart börjar utveckla sig till säsongens bästa värvning givet vad han redan åstadkommit för Spurs för det ringa priset. Men Tottenham kan inte fortsätta att ge bort ledningen till sina motståndare.
West Brom 1-1 Bolton
Johan Elmander gör mål igen för Bolton men ännu en gång så räcker inte detta till seger för Bolton. Båda lagen hade chanser att vinna matchen, men Boltons oförmåga att vinna bör oroa Owen Coyle.
West Ham 1-1 Fulham
West Ham lyckades rädda oavgjort i helgens andra Londonderby mot Fulham men man ramlade ändå ned till tabellens jumboplats. Mark Hughes har otroligt nog spelat oavgjort i 12 av sina 18 senaste ligamatcher.
Man City 2-1 Newcastle
En haltande hemmaseger för Man City där eftermälet av matchen ändå mest kommer vara Ben Arfas svåra benbrott efter De Jongs tackling och Chris Hughtons rättmätiga raseri över kvaliteten på domsluten.
…………………………………………………
Blackpool ligger nia i tabellen! Med en trupp vars totala lönekostnad är mindre än vad Man City betalar Yaya Touré. De har redan samlat in lika många poäng som vissa förstå-sig-påare menade att de skulle plocka på hela säsongen.
Det är ju egentligen rätt elakt mot Blackpool att en av deras allra finaste prestationer överskuggas av frågor om Liverpool. The Guardians Andy Hunter skriver bra om det:
https://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/04/blackpool-liverpool-andy-hunter?CMP=FBCFTBTXT1142
O’hoy me hearties, it’s a Tangerine Premier League!!
Be Champions!!