Idén om formtoppar är en myt. Vetenskaplig analys visar att perioder av intensiv målproduktion, också från de allra mest heta anfallarna, inte har mer att göra med så kallade formtoppar än vad de har att göra med ren slump.
2008 publicerades boken ”Myths and Facts about Football: The Economics and Psychology of the World’s Greatest Sport”, redigerad av Patric Andersson, Peter Ayton och Carsten Schmidt. I boken samlar man ett stort antal forskare inom ekonomi och psykologi som tar itu med flera av fotbollens kärt hållna åsikter och visar att flera av dem är rent felaktiga.
Genom att utsätta sådant som händer i fotboll för vetenskaplig prövning kan kunskapen om fotboll förbättras. Peter Ayton, en av bokens redaktörer, säger att:
[”There really is a gap in the understanding of football that could be filled with more rigorous scientific analysis of what happens. These days on television, you see discussions about football that are more prominent than the football itself, but most of it is just opinion. My field, psychology, shows judgement, even of so-called experts, shouldn’t be trusted on its own. Where you can actually check something with data, why not?”]
Alla vi tittar väldigt mycket på fotboll och vi hör och läser väldigt mycket prat om fotboll. Vi förstår instinktivt vad Ayton pratar om – de ofta irriterande klyschorna, det vanliga men ofta lata förlitandet på så kallade sanningar som ”alla vet om”, och så vidare.
En del av detta är fakta, annat är ren fiktion. Här är ett axplock av något av det som kom fram i boken.
…………………………………………………
FIKTION: Anfallare har formtoppar under vilka det är mer sannolikt att de gör mål än annars
En vida hållen uppfattning om anfallares formtoppar belystes i en enkät bland Premier League-spelare, av vilka en stor majoritet trodde att ett mål i en match ökade sannolikheten för mål i nästa match. Men en statistisk analys av målskyttet av de tolv främsta anfallarna i Premier League under säsongerna 1994/95 och 1995/96 visade ”inget signifikant samband” mellan ett mål och andra mål.
Alan Shearer, till exempel, gjorde mål i 79% (39 mål på 43 matcher) av alla hemmamatcher. Men när han hade misslyckats med att göra mål i sin förra hemmamatch så steg den siffran till 85% (17 mål på 20 matcher). Med andra ord, hans ”form” var bättre efter det att han inte gjort mål, om än inte signfikant bättre. Mönstret upprepade sig när man studerade Shearers målproduktion på bortaplan. Och när man gjorde detsamma för anfallare som Beardsley, Cantona, Fowler, Le Tissier och Sheringham.
Peter Ayton menar att det är möjligt att mål leder till ökat självförtroende som i sin tur leder till mål i en så kallad god cirkel. Men han menar att det är lika möjligt att mål leder till liknöjdhet och nonchalans. Statistiken visar ingetdera. Form som ett generellt begrepp inom fotbollen är lika sannolikt som formen för krona eller klave i en serie av slantsinglingar.
:::
FAKTA: Hemmaplan i det andra och sista mötet i cupspel över två matcher är en fördel!
Hemmafördel är ett vida känt fenomen i de flesta sporter, inte minst fotboll. Men det har också visat sig statistiskt sant att det är en fördel för lag att få avsluta på hemmaplan i cupspel över två matcher.
Forskning genomförd av den franske akademikern Lional Page, i vilken han studerat 6,182 europeiska cupmöten (12,364 matcher) mellan 1955 och 2006, visar att i 53,77% (jämfört med förväntat 50%) så vinner det lag som har hemmplan i den andra matchen.
Fenomenet, som har avtagit över tid kan inte förklaras till sin helhet med förlängning och straffsparkar som bara kan äga rum i den andra matchen. En teori är att mer står på spel i den andra matchen och att ofta framförda skäl till hemmaplansfördel (publiken, familjäritet, domarfördelar) då intensifieras.
De av er som läste och kommer ihåg bloggen om just hemmaplansfördelar kan givetvis också tänka sig att det är en fördel att avsluta på hemmaplan, just eftersom spelarna tror att det är en fördel.
:::
FIKTION: Lag löper en större risk än normalt att släppa in mål direkt efter att de själva gjort mål
Det är en rätt vanlig gest hos managers att så fort det egna laget göra mål peka mot sitt eget huvud som för att uppmana sina spelare att hålla sig kyliga och fokuserade. Men en studie av 127 Premier League-matcher mellan 1994 och 1996 som slutade 1-1 visar att det är vare sig mer eller mindre sannolikt att lag släpper in mål då än vid något annat tillfälle.
Den återstående tiden av matchen efter det första målet delades i fyra lika stora delar. Om myten hade varit sann så borde de flesta kvitteringarna ha observerats under den första kvartilen. Men det visade sig istället vara den tidsperiod som resulterade i lägst antal kvitteringar (16,54%), med den högsta andelen (31,5%) i den fjärde kvartilen.
:::
FAKTA: Målvakter dyker för ofta på straffar till skillnad från att bara stå still, vilket är mer effektivt
Två tyska ekonomer, Wolfgang Leiniger och Axel Ockenfels, antyder att hela straffläggningens grundpsykologi förändrades när Johan Neeskens dundrade in sin straff i VM-finalen 1974 mitt i målet. Det var en innovation som upprepades av Antonin Panenka i 1976 års EM-final.
Förenklat, om man betraktar straffläggningen som ett strategispel, så utökades antalet möjliga strategier från två (vänster eller höger) till tre (mitten), och anfallarnas möjligheter att göra mål ökade.
En studie av 459 straffar i Frankrike och Italien mellan 1997 och 2000 visade att straffsparkar riktade mitt i målet var mest sannolika (81%) att resultera i mål, jämfört med 70,1% av straffarna slagna åt höger och 76,7% åt vänster.
Men målvakterna fortsätter att i väldigt hög utsträckning kasta sig åt antingen höger eller vänster. Två israeliska forskare, i en studie av 286 straffsparkar, visar att målvakter har större chans att rädda en straff om de står kvar i mitten av målet.
Flertalet studier visar på en ”action bias” hos målvakterna: De kastar sig hellre åt ett håll och misslyckas med att rädda straffen än stå kvar i mitten av målet och misslyckas med att rädda straffen! Även fast de vet om att det är bättre strategi att stå kvar.
:::
FAKTA: Lag som firar mål tillsammans som ett lag uppnår också bättre resultat!
En psykologisk studie av målskyttars beteende efter 125 gjorda mål i den israeliska högstaligan under 1992 undersökte till vilka spelaren begav sig (publiken, tränaren eller lagkamrater), hans riktning (ut från planen, mot publiken men kvar på planen, dit där de flesta lagkamraterna befann sig), samt antal spelare som tog kontakt med målskytten.
Hur laget betedde sig efter att det gjort mål visade sig enligt studien vara en bra värdemätare för hur framgångsrikt laget också var. Studien visar inte huruvida lagsammanhållning skapar framgång eller om framgång skapar lagsammanhållning. Men hur laget firar mål tas ofta som ett tecken på spelarnas attityd till laget, bland annat är det något som Sir Alex Ferguson påpekat vid ett antal tillfällen.
:::
FIKTION: När ett lag tar ledningen precis innan halvtid så ökar sannolikheten för att de vinner matchen
En analys av Premier League-matcher mellan augusti 1992 och oktober 1995 visade att i 355 matcher var halvtidsresultatet 1-0. En enkät bland PL-spelare visade att de hade en generell uppfattning att det var en fördel att göra målet precis innan halvtid.
Från samma studie drar däremot forskare slutsatsen att när målet gjordes inte hade någon betydelse för i vilken utsträckning laget därefter vann, förlorade eller spelade oavgjort i matchen.
:::
FAKTA: Spelares prestationer påverkas i hög utsträckning av relativa inkomster!
Eller med andra ord, när en spelares lön ökar (eller sjunker) jämfört med sina medspelares löner så förbättras (eller försämras) också dennes prestationer på fotbollsplanen.
Tyska och schweiziska ekonomer demonstrerade detta förhållande genom att studera mål, passningar och bollanvändning (samt löner naturligtvis) hos spelare i 28 klubbar i tyska Bundesliga mellan 1995 och 2004.
Studiens robusta resultat visar att sambandet inte är att bättre spelare tjänar mer utan att kausaliteten är omvänd, från lön till prestation. Vilja att prestera, som i många andra jobb, beror på relativ lön.
:::
FIKTION: Det är en fördel att vara laget som börjar i en straffläggning
En studie av prestation under press undersökte 95 straffläggningar i den tyska cupen mellan 1986 och 2006. I resultaten fann man inte ett ”korn av sanning” för den vanligt framförda idén att det lag som börjar lägga straffar i en straffläggning har en fördel.
Inte heller visade det sig att hemmalag hade någon fördel jämfört med bortalaget. Sannolikheten att hemmalaget vinner i en straffläggning är tvärtom markant lägre än att hemmalaget vinner under ordinarie matchtid. Pressen drabbar alltså hemmaspelare i högre utsträckning.
…………………………………………………
SJU STORA STARK OCH EN LITEN TRAKTORPOJKE
Ipswich är det enda kvarvarande Football League-laget till Ligacupens kvartsfinaler – och en stor anledning till det var säkert att man lottats mot Liverpools banemän, League 2-laget Northampton.
https://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1323942/Ipswich-3-Northampton-1-Tractor-Boys-come-end-giant-killers-dream.html
Omgången sammanfattas i engelsk media som att Premier League visade Football League var skåpet ska stå:
https://www.guardian.co.uk/football/football-league-blog/2010/oct/27/carling-cup-giant-killing-brentford-northampton-leicester
Men hederspoäng måste ges till Brentford som var ett Kevin Phillips-mål på Fergietime ifrån att stå för omgångens dunderskräll borta mot Birmingham – istället förlorade man på straffar.
:::
Den 37 år gamle Kevin Phillips debuterade 1994, har gjort över 250 mål, har vunnit den europeiska guldskon, har spelat för det engelska landslaget och har skjutit upp tre klubbar till Premier League – men han har ännu inte under sin karriär spelat en stor cupfinal.
https://www.guardian.co.uk/football/2010/oct/27/kevin-phillips-birmingham-city
En spelare som verkligen förtjänar att få spela en cupfinal.
:::
West Ham verkar också ha bestämt sig för att använda Ligacupen för att göra något bra med en hittills misslyckad säsong. En kvartsfinal i Ligacupen, med möjlighet på mer, ger fansen möjlighet att tänka på något annat än ligaspelets misär.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/league-cup/8090240/West-Ham-United-3-Stoke-City-1-aet-match-report.html
Aston Villa å sin sida tog sig igenom Dantes nio nivåer av helvete för att till slut lyckas vinna över Burnley på hemmaplan med 2-1 efter förlängning. Stewart Downing avgjorde med ett skott från distans.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/league-cup/8090218/Aston-Villa-2-Burnley-1-aet-match-report.html
Arsenal och Man Utd är båda två kvar i cupen – Arsenal ser dock klart mycket mer imponerande ut så här långt. Redan efter fem minuter mot Newcastle hade man skapat fler farliga målchanser än vad Man Utd gjorde på hela matchen mot Wolves – men å andra sidan på dem gjort tre mål färre.
Det ordnade sig ändå rätt bra och bekvämt till slut.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/league-cup/8090228/Newcastle-United-0-Arsenal-4-match-report.html
:::
”Kerstin” tror i enlighet med Murphys Lag på Man Utd vs Arsenal i kvartsfinalen – men själv tror jag ju mer att ett infekterat dubbelmöte i semifinalen eller en ikonisk cupfinal mellan engelsk fotbolls sämsta förlorare mer speglar den här säsongens narrativ.
Om nu något av lagen tar sig så långt.
:::
Lottningen av Ligacupens kvartsfinaler äger hur som helst rum nu på lördag runt lunchtid.
Kvarvarande lag är Arsenal, Aston Villa, Birmingham, Ipswich, Man Utd, West Brom, West Ham och Wigan.
…………………………………………………
NYHETER
Man Citys fans har gått man ur huse för att ta ett sista farväl till sin ikoniske coach Malcolm Allison som gick bort för någon vecka sedan – läs Daily Mails trevliga reportage:
https://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1324218/Malcom-Allison-makes-final-journey-Manchester-City-fans-line-funeral-route-say-goodbye.html
:::
Daily Mail bjuder oss även på ett möte med Jacques Crevoisier – mannen som beskrivs som hjärnan bakom Arsenals ungdomsrevolution.
https://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1323983/Meet-Jacques-Crevoisier–brains-Arsene-Wengers-Arsenal-youth-revolution.html
Klart intressant läsning.
:::
Paul Doyle på The Guardian skriver en helt fantastisk blogg om ägare av PL-klubbar och fans uppfattningar om dem apropå det indiska konsortium som tagit över Blackburn Rovers – och som utlovar finansiell stabilitet snarare än snabba cash.
https://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/27/blackburn-takeover-venkys
:::
Newcastles manager Chris Hughton, som sanslöst nog har ryktats vara på väg att få sparken, har fått ett halvhjärtat uttalande till stöd från sin klubbledning i ett offentligt uttalande: [”Chris is our manager and will remain our manager. It’s our intention to renegotiate his contract at the end of the year.”]
Hur hade Hughton kunnat göra ett bättre jobb?
…………………………………………………
Om Sir Alex Ferguson hade värvat Javier Hernandez för säg £25-30m inför säsongen så hade det i nuläget setts som en bra storvärvning för Man Utd och ett styrkebesked för klubben.
Nu värvades han istället för runt £7m – och det allmänna pratet är istället att Man Utd inte längre kan agera kraftfullt på transfermarknaden.
Sug på den reflektionen. Och på vad det säger om den ”logik” som är förhärskande inom fotbollen – inte minst bland de som pratar sig varma om finansiell försiktighet.
It’s a sick world.
Be Champions!!