Opposition Research

https://www.guardian.co.uk/football/2010/dec/03/squad-sheets-liverpool-aston-villa

Frågan är vilket lag som förmår vinna den här matchen och om det laget därefter förmår bygga vidare på vinsten och avancera i tabellen.

:::

Efter att ha fått Steven Gerrard skadad under landslagsuppehållet så var det en dubbel olycka för Liverpool att se Jamie Carragher tvingas utgå skadad i förra helgens ligamatch mot Tottenham.

Därefter har det konstaterats att Carragher kommer att tvingas vara borta ändra fram till slutet av februari som tidigast, då hans axelskada kräver en operation.

Samtidigt så befinner sig Daniel Agger fortfarande i sjukstugan och förväntas lite löst kunna komma tillbaka någon gång i mitten av december.

Jag kan inte skaka ifrån mig känslan att skadan på Carragher kan båda riktigt dåliga saker för Liverpool den här säsongen.

Sedan 2004 har Carragher med rätta betraktats som en av de om inte den främsta ”gamla hederliga” mittbacken i världen (med andra ord, okänslig för smärta).

När det kommer till en mittback med så ändå uppenbara spelmässiga svagheter så säger det väldigt mycket om den spelarens engagemang, hans lojalitet och hans ledarskap att han ändå hålls så högt av klubbens fans, spelare, ledare och motståndare.

Det säger också något om hans betydelse för laget.

Frågan som nu kan ställas är om det går att gräva fram något positivt ur Carraghers skada, nu när han inte längre har den förlåtande egenskapen av oförstörbarhet.

Är skadan en möjlighet att spela in och bedöma möjliga ersättare på lite längre sikt utan att behöva hantera de upprörda känslor som annars skulle följa på att peta en sådan klubblegend?

Under sommaren värvades den 18-årige Danny Wilson och reservlagets Martin Kelly är lika ivrig och potentiellt kapabel han att försöka skapa sig en plats i Liverpools backlinje.

Därtill kommer greken Kyrgiakos som gjort flera bra insatser hittills den här säsongen.

Men, vad kanske Carraghers skada framför allt kan bringa klarhet i är huruvida hans lätt konditionsansträngda närvaro i Liverpools backlinje fortfarande är nödvändig för laget.

Oavsett vad svaret på den frågan är så är det inte ett svar som lär framkalla glada miner bland Liverpools fans.

…………………………………………………

Gerard Houller kommer idag tillbaka till Anfield och han är övertygad om att hans eftermäle bland klubbens fans är positivt och att han därför kommer tas emot med öppen famn:

https://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1336006/Gerard-Houllier-Liverpool-legacy-means-Kop-welcome-open-arms.html

Phil Thompson, Liverpoolikon och Houlliers tidigare assistent, ger Houllier stöd i dennes uppfattning och hävdar att ”Gerard Houllier made Liverpool a winning side again”.

https://www.guardian.co.uk/football/2010/dec/05/gerard-houllier-return-anfield-liverpool

[“Gerard Houllier’s treble-winning season was a better achievement than Istanbul, says Jamie Carragher ahead of the Frenchman’s return to Anfield”]

https://www.chesterchronicle.co.uk/chester-sport/liverpool-fc-news/2010/12/06/gerard-houllier-s-treble-winning-season-was-a-better-achievement-than-istanbul-says-jamie-carragher-ahead-of-the-frenchman-s-return-to-anfield-59067-27773179/

Vad säger ni om den Liverpoolfans – vad var störst, Istanbul 2005 eller Light-trippeln 2001?

…………………………………………………

Det senaste inlägget på den eminenta Bank&Niva-fotbollsbloggen lyckades väcka mitt intresse, då den tar upp en fråga som diskuterats rätt mycket hittills den här säsongen.

https://blogg.aftonbladet.se/25977

Vad Niva alltså utgår från är idén att den här säsongens liga är jämnare än förr. Hans tes eller snarare ”känsla” är att detta beror på att topplagen försvagats – snarare än att mitten- och bottenlagen förstärkts.

Niva tar sig därefter för olika mått och steg för att illustrera och exemplifiera denna känsla.

Kort och gott, han låter hypotetiska matcher mellan dagens och gårdagens topplag utspelas inuti sitt huvud.

Hur beundransvärt och intressant jag än fann hans initiativ så avslutade jag ändå läsningen med några seriösa invändningar mot hans metod och antaganden.

Några exempel:

» Trots försök att framställa det som statistiskt genomtänkt så förblir det tveksamt huruvida just den 5:e december 2006 egentligen ger en representativ och rättvisande bild för hela den tidsperiod vi pratar om (The Big Four Era).

» Vi ser svagheten redan i det därpå följande stycket när Niva resonerar sig fram till att Man Utd redan den 5:e december gjort ”segerrycket”, trots att ligan 2006/07 balanserade på en knivsudd ända fram till slutet av april. En ögonblicksbild kan vara mycket bedräglig.

» Jämförelsen haltar också betänkligt genom att Niva låter Liverpool kvarstå i ”The Big Four” trots att det laget sedan dess fallit därifrån. Vettigare är nog, om man vill ha en mer rättvisande ligajämförelse, att ersätta Liverpool med den klubb som närmast tagit över den platsen: Man City. Eller möjligen Tottenham.

» Metoden att utspela hypotetiska matcher i eget huvud ska jag inte göra en för stor grej av, Niva är uttalat subjektiv så det är inte så mycket att säga om. Men då ska metoden heller inte tas på mer allvar än den förtjänar.

» Om ambitionen dessutom är att faktiskt ta reda på varför ligan blivit jämnare (om på grund av att topplagen blivit sämre eller övriga lag bättre) så måste det ju sägas vara ett märkligt förfarande att då enbart jämföra topplagens status och lämna övriga lag därhän. Det är lite som att försöka göra te utan vatten.

Vad avser den sista punkten så är det så klart inte omöjligt att det kommer fler inlägg som tar upp den nu saknade ingrediensen.

Men frågeställningen fann jag ändå intressant och väl värd att jobba med. Därför bedrev jag mitt eget lilla hobbyprojekt på samma tema.

:::

Låt oss inleda med den statistiska argumentationen.

Istället för att jämföra nutid med en isolerad tidspunkt så valde jag att jämföra nutid med hela den senaste femårsperioden – som sammanfaller hyfsat väl med vad vi kan kalla för The Big Four Era.

Jag studerar hela ligan, inte bara topplagen. Jag gör det genom att dela in Premier League i fem kluster (plats 1-4, 5-8, 9-12, 13-16 och 17-20) och helt enkelt observera medianpoängen för dessa kluster under respektive säsong.

Därefter så jämför jag de olika klustrens inbördes relativa styrka. Med andra ord, hur väl exempelvis lagen på plats 13-16 stod sig jämfört med lagen på plats 5-8 då och nu.

Vi kommer då fram till följande:

» Topplagen (1-4) tappar poäng jämfört med samtliga andra kluster. Framför allt gör lagen på platserna 9-12 och 13-16 framsteg på dem. 9-12-lagen har nu 66% av topplagens poängtotal jämfört med tidigare 60% och 13-16-lagen har 57% istället för 50%. De betyder i konkreta termer att de åtta lagen har käkat upp 12 poäng per säsong på den engelska ligans topplag.

» Europalagen (5-8) tar jämförbart antal poäng mot topplagen som tidigare men tappar poäng till samtliga andra lag. Återigen är det lagen på platserna 9-12 och 13-16 som närmat sig tabellens övre halva. Både de klustren har ökat sin relativa styrka med mellan 5-7 procentenheter eller i konkreta termer med 10 poäng per säsong jämfört med Europalagen.

» Mittenlagen (9-12) tar alltså fler poäng mot lagen över dem men tappar poäng jämfört med Underlagen (13-16). Även när vi jämför det inbördes förhållandet mellan dessa båda lagkluster så ser vi hur tabellen har komprimerats. Lagen på platserna 13-16 har ökat 5 procentenheter på 9-12-lagen vilket i konkreta termer betyder att de tar i snitt fem poäng mer på säsong nu än förr.

» Bottenlagen (17-20) tappar också mot Underlagen men tar något fler poäng mot övriga kluster, i huvudsak är deras styrkeförhållande oförändrat. Jämför vi då och nu så kan vi alltså utifrån statistiken hävda att det är jobbigare att vara bottenlag i Premier League nu än förr, det finns färre ställen än tidigare där de kan räkna hem budgeterade poäng.

Slutsats: Premier League är jämnare än förr vilket beror både på att Topplagen blivit svagare men också på att framför allt Mittenlagen och Underlagen blivit starkare.

Vi har med andra ord ett klassiskt case där det inte är fråga om antingen-eller utan om både-och. Men det lämpar sig kanske inte lika väl för diskussion och debatt.

Jag väljer att inte klistra in själva dataråmaterialet här, eftersom det mest har formen av en jäkligt snårig tabell som riskerar skapa förvirring snarare än klarhet.

Om någon är mer än lovligt intresserad av det så får de maila mig.

:::

Om vi då fortsätter med en mer anekdotisk argumentation.

Hur står sig dåtidens lag med nutidens lag? Niva argumenterar sig i huvudsak fram till att topplagen nu skulle förlora mot topplagen då.

Men hur ser samma resonemang ut om vi reser längre ner i tabellen och inte bara tittar på topplagen?

Vi får tre möjliga utfall. Lag som blivit bättre, lag som blivit sämre samt lag som är ungefär likvärdiga.

Jag utgår från samma säsong (2006/07) som Niva gör i sitt anekdotiska resonemang. Topplagen har, som Niva kommer fram till, blivit något svagare – särskilt då Liverpool. En del betraktar jag även som likvärdiga.

Men det genomgående mönstret är hur som helst att flertalet lag i Premier League helt enkelt känns bättre nu än då. Med andra ord så får den statistiska slutsatsen stöd av det anekdotiska resonemanget.

Det är naturligtvis något vanskligt att jämföra en del lag som nu spelar i Premier League med lag som då spelade i Premier League.

Men genomgående känns de lagen nu starkare än dess motsvarigheter då (Watford, Charlton, Sheffield United, Portsmouth, Reading och Middlesbrough). Det beror så klart lite på vilka lag man jämför med vilka.

:::

Tveklöst så har också den här lilla statistiska övningen sina svagheter och den ”säger inte allt”. Statistik säger aldrig allt. Men den säger alltid något.

Däremot så tar den klart mer utav ett helhetsgrepp på frågan om Premier Leagues jämnhet än det andra presenterade alternativet.

Det är något märkligt när personer i auktoritetsposition, i det här fallet Niva, presenterar en studie eller utredning och samtidigt anstränger sig så för att betona dess subjektivitet eller ovetenskaplighet.

Mig ger det alltid en känsla av att både vilja äta kakan och ha den kvar.

Som att de vet med sig att läsarna med tanke på avsändaren alltid kommer att ta slutsatserna seriöst ändå, men att de också friskriver sig själva från ansvar för dem.

Antingen gör man något ordentligt själv, eller så hänvisar man till vad andra redan har gjort – är min syn på det.

Niva har en beundransvärd fotbollskunskap, och när han ägnar sig åt sin paradgren som är deskription, alltså beskrivning, så är han en fotbollsjournalistikens Plusjenko.

Men systematisk fotbollsanalys är inte riktigt samma sak och där riskerar isen ibland bli tunnare.

…………………………………………………

Joacim, Claaz och Believe plockar hem den delade segern i gårdagens arenaquiz.

Och ja, den var lite lätt och lite beroende på vilken ”tur man hade med lottningen”.

Joacim var först med sitt svar, så jag betraktar honom som vinnare, de andra får Lilla Guldet.

Lev väl!