Efter mycket paketöppnande, julgrötsätande, Kalle Anka-tittande och julmatsätande är det återigen dags att se hur det står till i The Football League.
Och eftersom West Wing-referenser på bloggen är ”more than you can shake a stick at” så noterar jag att Noel Hunt fick en sen julklapp av Shane Long som frispelade honom en halvmeter från öppet mål.
Utöver att summera St Stephen’s day, i folkmun känd som Boxing Day och ”glömma” att nämna tisdagens matcher så kommer fokuset ligga på en mycket speciell match.
…………………………………………………
[“On occasions I have been big headed. I think most people are when they get in the limelight. I call myself Big Head just to remind myself not to be.”] – Brian Clough förklarar sitt ett av sina smeknamn.
…………………………………………………
THE BRIAN CLOUGH TROPHY
Trots möjligheten att matchen blir uppskjuten så väljer jag att helt enkelt fokusera på Nottingham Forest vs Derby County som spelas på onsdag kväll.
Det kan ses som tillgjort och vinklat att säga att rivaliteten mellan två lag vars städer ligger knappt tre mil ifrån varandra nästan enbart handlar om en man.
Men kollar man historien så stämmer det ganska bra, Derbys första rivaler var ”Derby Junction” en klubb som under sin 15-åriga livstid på sent 1800-tal faktiskt tog sig till FA-cupsemifinal. Och då Nottinghams (och Englands) äldsta professionella klubb Notts County på den tiden var en stor klubb i England så gjorde det att rivaliteten mellan Forest och Derby överskuggades.
Mellan åren 1906 och 1970 möttes lagen bara 16 gånger vilket också förklarar den ganska milda rivaliteten lagen emellan.
Varför fram tills 1970 då? Jo, det var då Derby under en viss Brian Clough tog sig upp till högsta divisionen och mötena med Forest blev därmed mer frekventa.
Men själva starten för rivaliteten var den 6:e januari 1975 då Brian Clough trots ett par framgångsrika år i Derby tog över Nottingham Forest efter sin ökända period i Leeds.
Detta upprörde Derbyfansen och enligt många så handlar rivaliteten mellan klubbarna framför allt om vilket lag som är Brian Cloughs lag.
Att lagen dessutom under de senaste 20 åren i stort sett har följts åt i första eller andra divisionen har gjort att derbyt ses som en av de hetaste i England.
En känd incident inträffade när Derbyfans tillsammans med Leicesterfans, som också är en rival till Forest, bråkade med Forestfans i Nottinghams centrum på 1980-talet och resultatet blev över 60 personer gripna.
De senaste tio åren har båda lagen nästan enbart spelat i The Championship vilket gjort det till en rivalitet som till skillnad från West Ham vs Millwall inte bara existerar utanför fotbollsplanen.
Den 20 september 2004 avled Brian Clough 69 år gammal. På Pride Park i Derby höll man en minnesceremoni och nästan tre månader efter hans död möttes de både lagen på Pride Park, en mycket känsloladdad match som slutade hela 3-0 till Derby.
2007 valde man att spela en vänskapsmatch till Brian Cloughs ära som starten för The Brian Clough Trophy. Efter det har man inte anordnat speciella matcher mellan klubbarna utan låter deras seriematcher avgöra vem som får ta hem pokalen.
Hur har de sett ut de senaste säsongerna då?
Jo, matchen är fortfarande otroligt het och viktig för båda lagen. Om man bara ser till lagens managers så har Forest fortsatt traditionen att anställa före detta Derbymanagers med Billy Davies och Derby svarade med att anställa Nigel Clough, som förutom sina 400 matcher och 100 mål i Foresttröjan även är Brian Cloughs son, eller ”The number 9” som Old Big Head kallade honom offentligt.
Men de slutar inte där. Kris Commons som är Derbys främste målskytt hämtades in från Forest. Lee Camp, Dexter Blackstock och Robbie Earnshaw som nu spelar i Forest har alla spelat i Derby tidigare, vilket får en att undra om de inte är en medveten strategi lagen emellan. Men något sådant skulle förstås aldrig hända på en så här hög nivå.
Den första matchen mellan de båda lagen under 2008/09 var väldigt uppmärksammad tack vare den ständigt kontroversielle Stuart Attwell som dömde bort två Derbymål, delade ut åtta gula kort och ett rött.
Matchen slutade 1-1 men Derbymanagern Paul Jewell i synnerhet var väldigt hård i sin kritik efter matchen då han ansåg att Atwell dömt bort Derby och Attwell blev helt riktigt senare avstängd en kort period av FA som ansåg att minst ett av målen (förutom domarinsatsen överlag) var fel.
Efter det har det bara blivit värre. När lagen möttes i FA-cupen senare under samma säsong firade den ständigt ödmjuke Robbie Savage segern framför Forestklacken med en hörnflagga som hade en Forest-logga på.
Forest vann det därpå följande ligamötet förra säsongen vilket avslutades med bråk efter matchen mellan Robbie Savage och Nathan Tyson, något som ledde till böter för båda lagen.
Returmötet var också laddat då Chris Gunter startade ett bråk efter ha knuffat omkull Jay McEveley och efter det sade Billy Davies att han attackerades av ”store Nigel Clough”. Och visst är Billy Davies kort men att kalla Nigel Clough för stor är att ta i. Vatten på kvarnen för Lennart Johanssons teori om korta män.
Hur ser det ut just nu?
Jo, båda lagen är högst involverade i striden om playoff-platserna. Båda ligger inför matchen på 30 poäng trots att Derby har två matcher mer spelade.
Det är svårt att utse några favoriter inför matchen. Forests seger ifjol var deras första på nästan sju år men Forest slutade förra säsongen på tredje plats medan Derby slutade på 14:e plats.
När det gäller skadeläget får Forest tillbaka sin lagkapten Paul McKenna medan Derbys kapten Robbie Savage för ovanlighetens skull är avstängd, vilket tillsammans med det faktum att Forest är det enda laget som är obesegrade hemma gör att jag skulle säga att Forest är favoriter inför matchen.
Inte sedan 1906 har en match lagen emellan slutat mållöst men tyvärr för oss verkar det vara så att matchen inte sänds på teve och då inte heller är tillgänglig för stream. Men vi får helt enkelt vänta och se ifall det stämmer men den visas vare sig på TV4 Sport eller Bet365 och finns ej tillgänglig på MyP2P.
…………………………………………………
[“Rome wasn’t built in a day. But I wasn’t on that particular job.”] – Brian Clough, on one of those ”occasions”.
…………………………………………………
CHAMPIONSHIP – ADEL TAARABT PRESENTS
Hela sju matcher den här veckan, likt förra veckan trots snöovädret.
QPR gick in i matchen hemma mot Swansea med två raka förluster i ryggen, men inte märktes det på Warnocks mannar.
QPR har problem när Adel Taarabt inte spelar bra men när han gör det så har han få övermän i The Championship.
Förvisso behövde Paddy Kenny i målet göra ett par svettiga räddningar i början men efter en kvart började Adel Taarabt Show. Först frispelade han Jamie Mackie som gjorde sitt första ligamål sedan 18:e september.
:::
Innan Taarabt fortsatte att göra narr av Swanseaförsvaret, som lika gärna hade kunnat bytas ut mot fyra får, så blev det bråk på planen. Det började med en dubbel glidtackling på Hogan Ephraim vilket ledde till att Jamie Mackie och Alan Tate (vars glidtackling fällde Ephraim) började bråka. Clint Hill klev in emellan och försökte lugna ner Tate, något som slutade med att den gamle mohikanen Shaun Derry fick hålla fast honom i en ”full Nelson”.
Domaren som tydligen inte följde fighten började med att ge Tate ett välförtjänt rött kort för tacklingen plus bråket men sedan gav han också helt felaktigt Clint Hill ett rött kort. Rött kort till Tate och gult kort till Jamie Mackie borde varit resultatet.
:::
Men det kanske är tur för Swansea att laget slapp numerärt underläge då Taarabt därefter ordnade en straff åt QPR innan han på ett nästan förnedrande sätt gjorde 3- och 4-0 till QPR. För hela ”The Adel Taarabt Show”, se här.
:::
Barnsleys Adam Hammill, som är jagad av flera bottenlag i Premier League, inledde målskyttet hemma mot Burnley vilket höll halvleken ut. Men ett par minuter in i andra halvlek presenterade sig en viss John Guidetti med en välplacerad nick.
Andre Bikey avgjorde för Burnley med lagets 13:e nickmål för säsongen vilket är flest i hela The Championship. Värt att nämna är att Guidetti nästan ordnade ett till mål efter ha lurat upp en Barnsleyförsvarare på läktaren och frispelat Jay Rodriquez som tyvärr nickade i stolpen.
Det här var Burnleys femte Boxing Day-vinst på 22 försök. Dock är förtroendet för den mediokre managern Brian Laws slut och Burnley brukar ha svårt i januari så det var en välbehövlig vinst.
:::
På Bramall Lane fortsätter debaclet för Sheffield United som i första halvlek släppte in två mål från före detta Arsenalynglingen Jay Simpson, fyra mål på två matcher av honom. Ched Evans reducerade och kvitterade för Blades innan den otroligt skadedrabbade clownen Jimmy Bullard avgjorde matchen.
:::
Cardiff lyckades vända sin dåliga trend med sex matcher utan vinst då man trots The Championships överlägset bredaste och vassaste anfallsuppsättning haft svårt att göra mål.
Men trots en Keiren Westwood i Coventrymålet som likt Shay Given i under sin tid i Newcastle spelade som om han var besatt så lyckades man vinna. Bellamy spelade fram Olofinjana som dundrade in 1-0 vilket inte ens Westwood kunde hindra och det andra målet gjorde Bellamy på egen hand via armen på en Coventry försvarare. Utan Westwood hade inte 5-0 eller 6-0 varit omöjliga resultat.
…………………………………………………
[“Anybody who can do anything in Leicester but make a jumper has got to be a genius.” ] – Brian Clough är mån om sina gamla elever, denna gången är de Martin O’Neill.
…………………………………………………
LEAGUE 1 OCH LEAGUE 2 – LET’S GET HAIRY
En match i vardera division gör att de får samsas om en liten yta.
Den sovande björnen Huddersfield har tydligen en plan och infrastruktur som klarar av lite dåligt väder. Men mindre bra gick det för laget på planen då ”Monkey Hangers” Hartlepool lyckades sno alla tre poängen på bortaplan.
Jag fortsätter att häpnas av journeyman Mick Wadsworths jobb i Hartlepool, laget som i fjol klarade sig kvar tack vare att man – med undertecknad närvarande – tog en poäng borta mot Brentford i sista omgången. Men under Wadsworths ledning ligger man på 10:e plats bara en ynka poäng från playoff-spel.
:::
Till skillnad från förra veckan så spelades det en League 2-match den här helgen och till allas förvåning var det i Wycombe matchen spelades. Fast med tanke på hur planen såg ut så är jag tveksam till domarens inspektion.
Wycombe tog emot ligajumbon Hereford och målskyttet inleddes av Gareth ”Wolfman” Ainsworth – som likt managern Gary Waddock vart manager för QPR under en kort tid. Hereford kvitterade dock innan Ben Stevens efter flera misslyckade försök till slut kunde avgöra.
…………………………………………………
[“I only ever hit Roy the once. He got up so I couldn’t have hit him very hard.”] – Brian Clough berättar hur han handskades med Roy Keane.
…………………………………………………
ÖVRIGT – KEEP CALM AND HOOF IT UP
Inte det lättaste att hitta något läsvärt så här under juletider men ganska nytt eller aktuellt är det.
» Undrar ni hur kunniga skribenterna på ”Soccer AM/MV” är så kan ni se de här och när ni ser hur fel de har hittills behöver ni inte halshugga min inte-så-klockrena gissning inför säsongen. Fast två lag ligger helt rätt och två ligger nära så är jag inte särskild nöjd med min gissning än så länge. (Varför valde jag Bristol City i stället för Coventry?)
:::
» Paul Fletcher som bloggar om The Football League på BBC har gjort en jämförelse mellan hur det ser ut vid jul den här säsongen och hur det såg ut vid samma tid förra året och konstaterar att det är väldigt jämnt i år.
» Joe Hart, mest känd som ordinarie i först Man City och sedermera landslaget, men redan före Man City var han en talangfull tonåring till förstemålvakt i Shrewsbury, vilket har lämnat spår hos lokalbefolkningen.
» Fotboll och ekonomi går ju hand i hand som jul och överätande numera och här följer en sammanfattning av de styggt skötta klubbarna som riskerar administration.
» På samma tema kan ni läsa detta blogginlägg om Plymouth.
:::
» Om ni som jag är intresserade över att följa mindre kända engelska spelare utomlands rekommenderar jag starkt bloggen Les Rosbifs. De senaste bidragen med Football League-koppling handlar om före detta Scunthorpeanfallaren Gary Hooper som i somras flyttade norr om gränsen till Celtic och har gjort en sådan succé att det pratas om att han borde kallas till A-landslaget.
» Dessutom lite kort om före detta Wycombemanagern Tony Adams som siktar på Champions League-spel med sitt Qabala borta i Azerbajdzjan.
:::
» Här kan ni läsa om Aidy Boothroyd, nuvarande manager i Coventry City. Förutom att han har ett öga för bra, billiga spelare och att han är en fantastisk manager finns det en särskild anledning till varför jag beundrar Boothroyd.
[“I don’t go in for ‘playing the game the right way’, because statements like that are usually made by purists who don’t win very often. As far as I am concerned, playing the right way is winning.”]
Tänk er en Big Sam fast yngre, som inte talar om sig själv i tredje person, utan storhetsvansinne och att Aidy inte har en böjning för avdankade Real Madrid-spelare så vet ni ungefär vem och hur Aidy ”Hoofroyd” är.
…………………………………………………
[“If God had wanted us to play football in the clouds, he’d have put grass up there.”] – Brian Clough förespråkade spel längs marken på sin tid.
…………………………………………………
Det var allt för mig denna veckan, om ni har något att säga så är det bara att kommentera nedan eller så mailar ni mig.
//Peter A Linhem