Jonathan Wilson på The Guardian bloggade nyligen om fotbollstrender i Europa baserat på en nyss utkommen fotbollsdemografisk studie av The Professional Football Players Observatory.
PFPO grundades 2005 och studien har sex år senare expanderats till att inkludera den högsta divisionen i 36 länder och sammantaget över 13,000 spelare.
Det är den överlägset mest detaljerade studien som finns – och några av dess finds är riktiga fynd.
:::
Inter har den äldsta A-truppen i Europa (29,61 år) och Olimps Riga den yngsta (19,02 år).
Mattersburg och ukrainska Volyn Lutsk har de längsta trupperna (186,68 cm) och Barcelona den kortaste (177,38 cm).
Engelska klubbar har de största trupperna (27,4 spelare) och tjeckiska klubbar de minsta trupperna (22,1 spelare).
Engelska klubbar har högst andel landslagsspelare i sina trupper (61,1%), med Tyskland som tvåa (49,6%), och Irland den lägsta andelen (2,0%).
Den irländska ligan är dessutom den enda av de 36 studerade ligorna som inte innehåller en enda brasiliansk spelare.
:::
Men det är i sin studie av trender som undersökningen faktiskt blir riktigt intressant.
…………………………………………………
Spelar storleken någon roll?
Den genomsnittliga längden på en fotbollsspelare i Europa är 181,96cm – vilket är en uppgång med 0,28cm sedan 2008. Det antyder att det kan finnas ett korn av sanning i före detta spelares klagomål att fotboll handlar allt mer om fysik än teknik. Premier League är den sjunde ”längsta ligan” av 31 ligor som ingick i datamaterialet och Skottland placerade sig på en 27:e plats.
Men Barcelona, som rimligtvis är att betrakta som världens för stunden bästa lag, har den kortaste truppen av dem alla (följda av Shamrock Rovers, AEK Larnaca, Lorient och St Mirren). Avslappningen av offside-regeln betyder att rent logiskt mer utrymme och därmed en lägre premium för storlek. Det kanske reflekteras i PFPO:s studie som visar att mittfältare tenderar vara kortast på planen.
Så varför sker där ändå en uppgång? Kanske är det så att fysik fortsätter vara ett föredraget attribut på lite lägre nivåer. Eller kan det vara så att det är ett tidsgap mellan hur fotbollen förändras och utvecklingen av befintliga scoutingsystem? PFPO:s studie visar en stark tendens att de elva spelare som oftast ingår i startelvan är kortare än sina lagkamrater. En teori kan vara att höjd fortfarande är viktigt när man bedömer vilken spelare man ska köpa, men att coacher när de ser sina spelare på träningsplanen på ett annat och bättre sätt kan bedöma spelarnas förmåga.
:::
Hur viktigt är det med stabilitet och kontinuitet?
Defaultuppfattningen när det diskuteras huruvida en manager ska få vara kvar på sitt jobb är att peka på Sir Alex Ferguson och Arsene Wenger och dra slutsatsen att stabilitet fostrar framgång. Men naturligtvis är också det omvända sant, att framgång fostrar stabilitet. Och även om Man Utds styrelse visade stort tålamod med Ferguson i början av hans tid och Arsenals styrelse visar stort tålamod med Wenger just nu så håller de sig i grund och botten kvar på sina jobb tack vare att de är framgångsrika.
Och där finns naturligtvis exempel på det motsatta. José Mourinho har gjort till en vana att hoppa mellan olika klubbar och uppnå framgång. Den store managern Bela Guttman sade tidigt i sin karriär att ”the third season is fatal”, och han såg till att aldrig vara kvar tillräckligt länge i någon klubb för att pröva den teorin.
PFPO:s studie visar ett tydligt samband mellan spelarstabilitet och framgång – med andra ord, ju längre en klubb i genomsnitt klarar av att behålla sina spelare desto mer framgångsrik är den.
Man Utd är den mest stabila klubben i det avseendet där spelare stannar i genomsnitt 5,71 år – även om det naturligtvis blir intressant att se vad som sker när Ryan Giggs, Paul Scholes och Gary Neville lämnar klubben. De följs av bland andra Dynamo Kiev och Barcelona. Lite mer statistiskt kött på benen är att i 24 av de 36 studerade ligorna så stannade spelarna längre i de fyra högst placerade klubbarna än i övriga klubbar.
:::
Vilken betydelse har utländska spelare?
Utländsk spelarimport är något som ofta beskylls för ett landslags misslyckanden, något som ofta känns tämligen simplistiskt. Oftast är det snarare en avvägning mellan att faktiskt ge unga inhemska spelare chansen, men också att göra det i en utmanande och utvecklande miljö som man inte får om man stänger ute internationell konkurrens.
När det kommer till engelsk fotboll så skulle man kunna tro att man från 180-200 engelska spelare som spelar i Premier League, en av världens två främsta ligor, skulle kunna lyckas samla ihop en konkurrenskraftig 23-mannatrupp på landslagsnivå. Bara Cypern (72,3%) har en högre andel utländska spelare än engelska klubbar (58,4%).
Men när man PFPO jämför siffrorna med en framtagen statuskoefficient på de olika ligorna så finner man att England faktiskt har relativt få utländska spelare, precis som Spanien och Frankrike. Och av de fem ligorna med högst andel utländska spelare så är England det enda landet vars andel inte stigit under de senaste två åren.
PFPO:s siffror är inte tänkt att visa ett samband mellan antal utländska spelare och hur ett landslag presterar. Andra faktorer som ekonomiska resurser, befolkningsstorlek och fotbollshistoria måste tas med i beräkningen för att ett vettigt resonemang ska kunna föras. Men som ett trubbigt mått kan följande räkneexempel göras:
De tio ligorna med högst uppmätt antal utländska spelare, och de respektive ländernas FIFA-rankning, är: Cypern (86), England (6), Portugal (8), Grekland (11), Belgien (58), Skottland (52), Turkiet (31), Italien (14), Tyskland (3) och Ryssland (13). De tio ligorna med lägst uppmätt antal utländska spelare, och ländernas FIFA-rankning, är: Serbien (23), Island (113), Estland (86), Litauen (55), Slovenien (17), Tjeckien (30), Lettland (76), Kroatien (9), Bulgarien (49) och Irland (35).
Medianen i FIFA-rankning för ligorna med högst andel utländska spelare är 13,5. Medianen i FIFA-rankning för ligorna med lägst andel utländska spelare är 42. Det är väldigt basic naturligtvis, men allra minst bör vi kunna komma fram till att relationen mellan andelen utländska spelare och framgång för landslaget inte är fullt så enkelt som en del vill göra gällande.
…………………………………………………
James Lawton på The Independent skriver tämligen intressant om Man City och hur det här med självförtroende och beslutsamhet är något som arbetas upp över tid – oavsett hur mycket pengar klubben än har.
https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/james-lawton-even-after-all-their-spending-city-are-overwhelmed-by-waves-of-doubt-2192517.html
…………………………………………………
Och när det kommer till pengar så skriver Kenny Dalglish en intressant och läsvärd krönika i Daily Mail som utvecklar hur mycket dagens fotbollsmiljonärer har gårdagens fotbollshjältar att tacka för sina rikedomar.
https://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1347533/Kenny-Dalglish-Millionaire-stars-forever-grateful-61-heroes.html
Fotbollsklubbar och supportrar klagar tämligen frekvent på hur maktlösa de är i relation till spelarna – men det är också värt att komma ihåg hur läget såg ut förr i tiden när makten låg hos klubbarna.
Det var inte precis något ideal det heller.
Men som vanligt så är det naturligtvis någon form av balans som bör eftersträvas. From every theory in moderation.
…………………………………………………
Idag stänger transferfönstret och imorgon drar en ny omgång av Premier League igång med ett par saftiga möten.
Kanske kan det då vara en god idé att sammanfatta vad som egentligen hänt under transferfönstret och vad det kan tänkas betyda för återstoden av säsongen.
Be Champions!!