Den här säsongen vann alltså Man Utd sin 19:e ligatitel samtidigt som många bestämt hävdar att det här är en ovanligt svag upplaga av Man Utd.
Samtidigt så var det inte det enda rekordet som Man Utd slog den här säsongen. I och med segern i FA Youth Cup mot Sheffield United så tog Man Utd sin 10:e seger i turneringen, vilket också det är rekord och tre mer än den närmaste konkurrenten, Arsenal.
Vinsten kan i sig tas som inteckning på att även framtiden ser ljus ut för Man Utd.
Men är det verkligen säkert att det blir på det viset?
:::
Många av dagens och gårdagens stjärnor slog först igenom i just FA Youth Cup; David Beckham, Michael Owen, Wayne Rooney och Frank Lampard är bara några exempel på det.
Men den bistra verkligheten är också att många unga stjärnor faller i fotbollens glömska efter succé i FA Youth Cup – och den tendensen har blivit allt mer markerad under senare år.
Man kan exempelvis titta på hur många av varje vinnande lag de senaste tio åren som spelade i Premier League den här säsongen.
:::
2010, Chelsea: Gael Kakuta (på lån för Fulham), Josh McEachran och Jeffrey Bruma (Chelsea).
2009, Arsenal: Jack Wilshere (Arsenal).
2008, Man City: Dedryck Boyata och Ryan McGivern (Man City).
2007, Liverpool: Jay Spearing (Liverpool).
2006, Liverpool: Adam Hammill (Wolves).
2005, Ipswich: Ingen
2004, Middlesbrough: Ross Turnbull (Chelsea), Adam Johnson (Man City), David Wheater (Bolton), James Morrison och Chris Brunt (West Brom).
2003, Man Utd: Sylvan Ebanks-Blake och David Jones (Wolves), Phil Bardsley och Kieran Richardson (Sunderland).
2002, Aston Villa: Liam Ridgewell (Birmingham)
2001, Arsenal: Steve Sidwell (Fulham), Jerome Thomas (West Brom).
:::
Många av de som inte längre spelar fotboll i Premier League spelar däremot i The Football Leagues tre divisioner.
En intressant observation är att med undantag för Middlesbrough, som har tre spelare spelare i sin trupp från sitt vinstlag 2004, så spelar inte en enda spelare som vann FA Youth Cup mellan 2001 och 2006 kvar i sina segrande lag.
Detta står alltså i bjärt kontrast med Man Utds Class of ’92. Ryan Giggs har precis avslutat sin 21:a säsong i klubben. David Beckham var i klubben 12 år och Nicky Butt hann med 13. Gary Neville, som var kapten för det unga laget, firade nyligen av 20 år i klubben med en testimonial. Lägg till dem Paul Scholes och Phil Neville.
Frågan är alltså inte så mycket om Man Utds upplaga 2011 i FA Youth Cup kan producera spelare som håller på seniornivån, utan huruvida den kan producera spelare som tar en plats i Man Utds trupp.
:::
Varför har det då blivit så mycket svårare att föra in unga och bevisat framgångsrika spelare i Premier League såväl som i den egna klubben?
Först och främst beror det naturligtvis på att den globala spelarmarknaden har öppnats upp och klubbarnas scoutingnätverk sträcker sig inte bara över delar av England utan hela världen. En lovande talang i England konkurrerar inte bara med spelare från Salford och Croxteth utan med en uppsjö av talanger från Rio, Buenos Aires, Marseille, Lilleström och Florens.
Men den moderna fotbollens kortsiktighet spelar naturligtvis också in. En manager som vet att han utvärderas på lagets omedelbara resultat är naturligtvis mindre benägen att ta en risk. Det är säkrare att köpa en etablerad spelare där man i hög utsträckning vet vad man får än att ta en chansning på att ge en ung oprövad spelare chansen.
Sedan finns det ett fåtal bastioner inom engelsk fotboll som hittills har stått emot denna kortsiktighet.
:::
Glädjande nog är kanske detta på väg att förändras tillbaka igen.
Kommande financial fair play-regler tillsammans med förekomsten av icke-rationella investerare i vissa klubbar tvingar fram en annan typ av strategi hos övriga klubbar.
En ren köpstrategi är inte längre ekonomiskt hållbar för dem, istället blir en mer renodlad utvecklingsstrategi motvapnet. Två konkurrensfaktorer står emot varandra: köpkraft å ena sidan och scout- och coachstabens kompetens å den andra.
…………………………………………………
Oliver Brown tycker jag skriver en rätt bra text som förhoppningsvis gör att vi inte glömmer bort Carlo Ancelotti – som gjorde mycket gott i Chelsea och i engelsk fotboll.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/8536733/Carlo-Ancelotti-well-out-of-madness-that-has-overtaken-Roman-empire-at-Chelsea.html
Blev han verkligen sparkad på Goodison Parks trappa?
…………………………………………………
No Mersey
Inför den här säsongen så slog alltså Linhem vad med Lalle och Erkie Jerkie om vilka av Liverpool och Everton som skulle komma högst i tabellen. Linhem gick alltså på Liverpool och de två andra på Everton. Vadets villkor var enkla, vinnaren får fritt välja bild på den andres profil som därefter måste användas från och med 1 juni till och med 31 juli.
Lalle och Erkie är med andra ord Linhems bitches under de kommande två månaderna, eftersom Liverpool trots allt slutade före Everton i tabellen.
Så kan det gå när inte haspen är på. Nu verkar det förvisso ligga i farans riktning att Lalle helt enkelt inte behagar dyka upp här och ta sitt straff som en man. Mitt förslag är att vi i så fall bara helt enkelt kallar honom för “niding” eller “råtta” till dess att han ändrar sig.
Okej – kanske har jag läst lite för mycket Jan Guillou.
…………………………………………………
Fulham vann Europa League-platsen genom fair play-tabellen.
:::
David Beckham har förmodligen inte tagit en tackling i hela sitt fotbollsliv. Men i Gary Nevilles testimonial visade han att han ändå lärt sig något där borta i USA.
Be Champions!!