Inför 2011/12 (#7) - Arsenal

:::

STRATEGISK ANALYS

Resursbas. Arsenal som klubb har en väldigt stabil ekonomi vilket teoretiskt innebär att de har stora resurser att tillgå. Dessa resurser har man emellertid valt att applicera på ett delvis annorlunda sätt från sina konkurrenter. Man har medvetet valt att satsa på att utveckla unga spelare och tillämpar med det i åtanke en form av solidarisk lönepolitik. Arsenal har därför svårt att attrahera de allra bästa spelarna, men man är en av världens kanske mest attraktiva klubbar för unga spelare dels på grund av sina löner och dels för att man med hög trovärdighet kan erbjuda chanser att spela fotboll på högsta nivå.

Kärnkompetens. Arsenal har byggt upp en otvivelaktig och svårimiterad kompetens runt att vara något utav en spelarfabrik och ett investmentbolag lika mycket som en fotbollsklubb. Man producerar fotbollsspelare som man därefter använder själva eller, i de allra flesta fall, säljer vidare för ett klart högre belopp än vad man köpte spelaren för. Och det som särskiljer Arsenal är att man gör detta väldigt envetet och i en hög kvantitet. Det är ekonomiskt fördelaktigt för Arsenal samtidigt som det ger spelartruppen den bredd som stabilt hållt laget kvar på Champions League-platserna under en tidsperiod av enorma kapitalinflöden i Premier League.

Konkurrensfördel. Det Arsenal missar i termer av tillgång till de absoluta världsspelarna kompenserar man åtminstone delvis för med en spelmodell som spelarna är väldigt väl bekanta och samkörda med och som producerar en snabb och teknisk fotboll som i sina bästa stunder kan bli för mycket för alla andra lag i ligan. En uniform spelmodell tillsammans med Arsenalfabrikens löpande band gör också att Arsenal i väldigt liten utsträckning gör sig beroende av enskilda spelare.

:::

OFFENSIV PRODUKTION

Arsenals offensiva produktion under 2010/11 bryts ned på följande sätt över shot creation och conversion rate.

Läs mer om diagrammet och de båda måtten på offensiv produktion genom att följa denna länk.

I termer av offensiv produktion är det kanske inte minst intressant att jämföra Arsenal och Man Utd, som båda är lag med liknande aspirationer. För bilden som framträder kan i princip inte vara så mycket mer annorlunda. Arsenal skapar betydligt fler skott och målchanser än vad Man Utd gör samtidigt som man emellertid är betydligt svagare på att utnyttja dessa målchanser. I det senare avseendet ligger Arsenal inte bara efter genomsnittet för ligans topplag utan också efter genomsnittet för ligan som helhet, vilket ju är något uppseendeväckande.

En given tolkning av det är att Arsenal har problem med anfallslinjen. Den tolkningen finner stöd i att lagets främste målskytt, Robin van Persie, ofta går skadad samt att dennes ersättare, Bendtner och Chamakh, inte haft önskad effekt för laget. En något annorlunda tolkning är att kvaliteten på de skott och målchanser som mittfältet skapar brister, att avsluten helt enkelt måste tas från för anfallarna ogynnsamma positioner. Hur som helst indikerar den offensiva analysen av Arsenal att mittfältet håller hög kreativ klass men att laget brister på planens sista tredjedel.

:::

DEFENSIV SOLIDITET

Arsenals defensiva soliditet under 2010/11 bryts ned på följande sätt över average shot frequency och accuracy.

Läs mer om diagrammet och de båda måtten på defensiv soliditet genom att följa denna länk.

Arsenals spelfilosofi är baserad på högt eget bollinnehav, vilket låter som en offensiv tanke men som också har defensiva implikationer. Har det egna laget bollen så är det nämligen svårt för motståndarna att skapa chanser. Detta avspeglas tydligt i den defensiva analysen av Arsenal som visar hur Arsenal släpper till väldigt få skott per match mot det egna målet. Återigen är den givna analysen att Arsenals mittfält håller väldigt hög klass.

Mer oroväckande rent analytiskt för Arsenals räkning är att andelen av de avlossade skotten och målchanserna som faktiskt träffar mål är förhållandevis hög, klart högre än såväl genomsnittet för ligan som helhet och definitivt högre än genomsnittet för topplagen. Återigen så är den givna tolkningen av detta en otillräckligt organiserad, möjligen något slapphänt och inte tillräckligt kraftfull backlinje. Om mittens rike är Arsenals så framträder det också som ett lag som har tydliga problem framför de båda målen.

:::

SQUAD MANAGEMENT

Målvakter. Manuel Almunia, Lukasz Fabianski, Wojciech Szczesny, James Shea.

Försvarare. Bacary Sagna, Thomas Vermaelen, Laurent Koscielny, Sebastien Squillaci, Johan Djourou, Kieran Gibbs, Gavin Hoyte, Ignasi Miquel, Kyle Bartley.

Mittfältare. Abou Diaby, Cesc Fabregas, Tomas Rosicky, Samir Nasri, Denilson, Aaron Ramsey, Alex Song, Sanchez Watt, Jack Wilshere, Andrey Arshavin, Emmanuel Eboue, Craig Eastmond, Jay-Emmanuel Thomas, Henri Lansbury.

Anfallare. Robin van Persie, Theo Walcott, Marouane Chamakh, Nicklas Bendtner, Luke Freeman, Gilles Sunu, Benik Afobe, Carlos Vela, Gervinho.

Spelare in: Carl Jenkinson (Charlton, £1m), Gervinho (Lille, £10,7m).

Spelare ut: Tom Cruise (släppt), Mark Randall (släppt), Gael Clichy (Man City, £7m).

Transferbudget. Wenger gick innan sommaren ut och sa att han för första gången på rätt länge skulle vara aktiv på transfermarknaden. Det har vi inte riktigt sett något utav ännu. Arsenal har enligt rapporterna i alla fall en transferbudget motsvarande £60m, vilken definitivt kan höjas om spelare som Bendtner, Arshavin och inte minst Fabregas eller Nasri säljs. Jag betvivlar inte att Arsenal har de pengarna, jag betvivlar däremot att Arsenal använder de pengarna.

Behovsanalys. Arsenals prioritet bör ligga framför de båda målen. Den lite kluriga balansgången att hitta en riktig goal poacher som kan fungera som back-up (eller på sikt ersättare) till van Persie måste lösas. Men framför allt måste backlinjen redas ut. Backlinjen behöver en ledargestalt som kan läsa spelet och organisera backlinjen som helhet. Besläktat med detta är det eviga ropet efter en defensiv mittfältare av Patrick Vieira-snitt, som inte bara har de spelaregenskaperna utan dessutom den typen av pondus på planen. I och med försäljningen av Clichy så behöver även vänsterbackspositionen redas ut.

:::

KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER

Återta kontrollen. Det här är en kritisk tid för Arsenal. Arsene Wengers stora projekt har ännu inte burit frukt i form av titlar och frustrationen växer i de egna leden, såväl bland supportrar som bland spelare. Förtroendet för projektet börjar nu sina bland spelarna som en efter en säger sig överväga att lämna klubben. Blir detta till verklighet så står Arsenal inför såväl truppmässiga som evolutionära problem, man är i så fall inte längre mästare av sitt eget universum. Det är av yttersta vikt att Arsene Wenger under sommaren bryter denna onda cirkel, skickar ut en rejäl styrkeförklaring och vänder klubbens momentum uppåt – annars kan vi nu se början på slutet av en era. Men finns sjukdomsinsikten?!

Mentaliteten. Arsenalsupportrar må finna det frustrerande, men det förblir det stora frågetecknet för det här laget. Om Arsenal vill vinna ligan så måste laget kunna hantera motgång och hantera den press som laget utsätts för när säsongen börjar dra ihop sig framåt våren snarare än att bryta samman som man gjort tidigare. Det gäller att eliminera symptom på detta, som benägenheten att tycka synd om sig själva, och de tänkesätt som ligger bakom dessa. Har Arsenal de personligheter som krävs för denna nödvändiga kulturförändring?!

:::

SÄSONGENS NYCKELFRÅGA

Om säsongen blir ännu ett (relativt) misslyckande, är det då svanesången för klubbens trotjänare och chefsideolog Arsene Wenger eller kommer Arsenals styrelse vara fortsatt nöjd med sin Champions League-status?

:::

MANAGERSTATUS

Arsene Wenger (++++). Wenger borde förmodligen ha fem stjärnor och jag tror inte det finns tillstymmelse till skugga av risk att han får lämna klubben under säsongen. Men för första gången på ungefär någonsin så är Wenger faktiskt ifrågasatt bland klubbens supportrar, även om styrelsen förmodligen älskar honom, och det drar tillfälligtvis ned betyget något.

:::

OM ARSENAL VORE EN FILMSTJÄRNA

James Dean. Nyskapande och ungdomligt intensiv. Kunde driva regissörer, producenter och Hollywood-moguler galna med sina principer och eccentriska beteende – men han sålde guld i biljettkassan. Han var på en och samma gång en jätte och en rebell, en person som fullt ut levde efter principen ”live fast, die young and leave a beautiful corpse”.

…………………………………………………

Lagets slutplacering? Den heta potatisen lämnar jag så glatt över till er att diskutera i kommentarsfältet.

Be Champions!!