Straffas den som straffas bör

Rimligtvis borde det inte vara utanför deras kapacitet att placera bollen i målet bakom målvakten.

När Wayne Rooney rullade in sin straff mot Arsenal så såg det onekligen väldigt lätt ut. Vanligtvis har studier visat att mellan 75 och 80 procent av alla straffar resulterar i mål. Men så har inte varit fallet i Premier League hittills den här säsongen. Av de första tio straffarna under säsongen  så missades sju. När Danny Murphy i den senaste omgången satte sin straff för Fulham mot QPR så betydde det att hittills har 11 av 22 straffar den här säsongen resulterat i mål.

Med andra ord så har 50% av straffarna i Premier League den här säsongen missats.

:::

Få ögonblick inom fotbollen är mer ödesmättade och extraordinära än just straffsparken. Det är ett ögonblick när drömmar kan såväl realiseras som avfärdas. När spelare kan bli legender eller eviga syndabockar.

Under de dryga 120 år sedan den allra första straffsparken slogs, i en match mellan Wolves och Accrington Stanley, så har just det spelmomentet blivit allt viktigare och avgjort allt fler turneringar. Under de senaste 15 åren så har straffsparkar exempelvis avgjort en tredjedel av samtliga finaler i Champions League. Under VM-historien så har närmare 20% av samtliga slutspelsmatcher avgjorts med straffsparkar, varav två VM-finaler.

:::

En vanlig föreställning när det kommer till straffsparkar är att det klokaste man  som straffskytt kan göra är att bara skjuta dem så hårt som möjligt och hoppas på det bästa. En matematisk studie av straffsparkar vid John Moore’s University i Liverpool tar emellertid död på den teorin.

Den studien visar att den perfekta straffen slås högt, antingen till höger eller till vänster om målvakten, och med en hastighet mellan 90 och 100 kilometer i timmen. Om bollen skjuts hårdare så minskar straffens precision, om den skjuts lösare så ökar målvaktens chanser att ta bollen.

Att ta straffsparken snabbt, mindre än tre sekunder efter det att domaren blåst i pipan, kan vara överraskande för målvakten. Att å andra sidan vänta mer än 13 sekunder med att slå straffen kan få målvakten ur balans, kommer forskarna fram till.

Att vänta ut målvaktens rörelse ökade också straffskyttens möjligheter att göra mål, men om han väntar längre än 0,41 millisekunder så halverades å andra sidan chansen att göra mål. En ansats om fyra till sex steg visade sig också vara mest framgångsrikt, samtidigt som en lång ansats runt 10 meter visade sig vara den minst framgångsrika.

:::

Om man tittar på straffsparken endast utifrån ett statistiskt perspektiv så är straffskytten otroligt gynnad. Olika studier visar att alltfrån två tredjedelar till drygt 80% av alla straffar resulterar i mål. Men sett utifrån ett psykologiskt perspektiv så gäller kanske det motsatta. Förväntningens börda ligger på straffskytten, en målvakt kan ta sig an uppgiften helt utan press.

:::

Just den frågeställningen utforskades av ett forskarlag vid University of Exeter för ett par år sedan, där man bad spelare i universitetets fotbollslag att bära särskilda glasögon som spelade in ögonens rörelser, samtidigt som de ombads att lägga ett antal straffar uppdelade på två olika serier.

Under den första serien så gavs spelarna endast uppgiften att försöka lägga så bra straffar som möjligt, alltså att göra sitt bästa för att göra mål. Under den andra serien fick de instruktionen att samtliga straffar spelades in och skulle visas upp för övriga spelare, och att den bäste straffläggaren skulle vinna ett pris om £50.

Studien visade att ju mer nervös straffläggaren var, desto mer benägen var han fokusera på den centralt placerade målvakten. Och eftersom ögonfokus och kroppsmotorik hänger samman så ledde det också till att straffläggaren centraliserade sina skott, vilket gjorde det betydligt enklare för målvakten att rädda straffarna.

Forskningsledaren Greg Wood drog slutsatsen att ”the optimum strategy for penalty takers to use is to pick a spot and shoot to it, ignoring the goalkeeper in the process.”

:::

Men om nervositeten är en sådan faktor i straffläggning, är det då möjligt eller ens meningsfullt att träna på straffar? Är det möjligt att återskapa situationen i träningsmiljö?

Greg Woods slutsats var att träning var absolut nödvändigt. I artikeln gör han en jämförelse med dart, biljard och golf och frågar retoriskt om elitspelare i de idrotterna inte skulle öva av samma anledning. Det är en fråga om att öva in den grundläggande skickligheten så att den är så solid som möjligt i en pressad situation.

:::

Men straffskytten är ju bara ena delen utav ekvationen. Målvakten är den andra, och naturligtvis finns det studier som kan ge målvakter ledtrådar om hur de bäst bör agera.

Forskare vid University of Hong Kong har till exempel lagt märke till att bara en liten flyttning om cirka 10 centimeter i sidled åt ena eller andra hållet från målets mitt ger en indikation till och ökad benägenhet hos straffläggaren att slå straffen i det andra hörnet.

Psykologiska småknep är heller inte ovanliga. Metoder som att röra sig på linjen eller ta extra lång tid i sina förberedelser är väldigt frekvent använda i syfte att störa och distrahera straffläggaren.

Till och med färgen har betydelse. För några år sedan valde Peter Cech i Chelsea att spela i en orange målvaktströja med idén att det drar motståndarnas uppmärksamhet till sig och gör dem mer sannolika att skjuta bollen på honom. Det hjälpte förvisso honom och Chelsea föga i Champions League-finalen 2008.

Men idén har bekräftats av idrottspsykologer vid University of Chichester som bad 40 fotbollsspelare att under en vecka slå ett stort antal straffar mot en och samma målvakt, som regelbundet bytte färg på sin tröja. När målvakten bar en röd tröja så resulterade 54% av straffarna i mål. När tröjan var gul så satt 69% av straffarna, när den var blå så satt 72% av straffarna och när den var grön så satt 75%.

Hur kommer då det sig? Den förklaring som erbjöds var att färgen rött associeras med fara och ilska, och att vi i stressfyllda situationer tenderar att lägga märke till just den färgen i högre utsträckning.

:::

Färgen på målvaktströjorna har förmodligen väldigt lite att göra med att hälften av den här säsongens straffar i Premier League har missats. Men det kan ha en hel del med målvakternas ökade skicklighet att göra. Av de elva missade straffarna så har nämligen endast två helt och hållet missat målet – en från Wayne Rooney och den andra från Luis Suarez.

…………………………………………………

Tweet, tweet – https://twitter.com/#!/pmophy17421

:::

Michael Owen has been caught in bed … with a fan!

:::

Som om inte landslagsuppehållet var illa nog till att börja med så är det nu till och med landslagsuppehåll utan att England ens spelar. Det borde vara någon form utav straff på det.

Be Champions!!