Helgens mest banbrytande resultat var naturligtvis att Man Utd inte släppte in några mål. Men i övrigt så trillade målen in med jämna mellanrum mellan såväl Norwich och Blackburn samt Sunderland och Aston Villa. Båda matcherna slutade oavgjort, 3-3 respektive 2-2.
Den här helgens riktiga målchock och knallresultat infann sig emellertid, som vi alla nog redan vet om, på Stamford Bridge mellan Chelsea och Arsenal, där hela åtta mål trillade in bakom idel hopplösa försvar. Det var full fart framåt och ränneskita bakåt som var melodin, och Arsenals frontlinje hittade sitt tonläge betydligt bättre än Chelseas.
Annars var det en bra helg för samtliga tre lag som bör ses som huvudrivalerna om den fjärde Champions League-platsen. Arsenal, naturligtvis som redan nämnts. Liverpool som tog en enklare bortaseger än de nog förväntat sig mot West Brom. Tottenham som demolerade QPR och knallade upp på tabellens femteplats.
En dålig helg måste man säga att det var för the usual suspects därnere i botten av tabellen. Wolves, Bolton och Wigan förlorade samtliga sina matcher, och Blackburn tappade en trepoängare i slutminuterna borta mot Norwich, som är ett av de lag som dessa lag framför allt måste hoppas på att kunna hålla bakom sig om de vill hänga kvar.
Med vad finns då mer att säga om och från den engelska fotboll som spelats under helgen?
:::
Substans är viktigare än stil
It’s not about the show, it’s about the points dammit! En funktionalistisk syn på fotbollen som de båda Manchesterlagen verkar ha anammat. Man City såg något sega ut mot Wolves och under korta och heller ej särskilt sammanhängande stunder så började man undra om förra helgens bravader skulle i alla fall halvt omintetgöras bara en vecka senare. Men så kickade det klassiska lagmaskineriet igång och de så viktiga poängen bärgades. Inte snyggt, men ack så funktionellt.
Det var naturligtvis precis den inställningen som Alex Ferguson också gick in med till den tuffa bortamatchen mot Everton. På pappret är så klart en 4-3-seger lika mycket värd som en 1-0-seger, till och med något lite mer, men i engelsk fotbollsrealitet så är naturligtvis så inte på något vis fallet. Matchen handlade om att hitta stadga och stabilitet, och att gnugga fram ett resultat, något som lyckades. Om än med mycket möda och inte så lite besvär.
För Andre Villas Boas och Chelsea framstår det emellertid som att de inte riktigt skriver under på denna funktionalistiska grundtes. Istället pratar de, närmast som om de blivit hjärntvättade av helgens motståndare, om vikten av att behålla sin offensiva stil och filosofi. Effekten för Chelsea är att de hittills under säsongen har mött två av topplagen, i båda fallen har det blivit något utav en shoot out-historia, och i båda fallen har Chelsea stått som förlorare när slutsignalen ljuder.
Det må se vackert ut på fotbollsplanen, enligt vissa, men det får tabellen att se allt annat än vacker ut.
:::
De mindre klubbarna kan tydligen få tveksamma straffar de med
Det är ju en ständigt återkommande ramsa, hur ”storlagen” alltid får tveksamma domslut med sig, särskilt då straffar som så klart är ett av de mest tydliga domsluten som kan gå med eller mot ett lag. Olika lags managers slänger sig vant med teorin, förvånansvärt ofta direkt efter en förlust. Och media presenterar det som en ovillkorlig sanning. När man söker efter någon som helst form utav bevisföring i frågan så kommer man emellertid aldrig längre än att teorins företrädare börjar rulla med ögonen och styrker den med den generella utsagan att ”alla vet ju att…”
I helgen fick emellertid Norwich, som i alla avseenden måste betecknas som ett av Premier Leagues smålag, om vi tillåter oss att använda det begreppet som motsats till det i sig luddiga begreppet storlag, en ytterst tveksam straff tilldömda sig på tilläggstid mot Blackburn. Norwich satte straffen och räddade en poäng, och Blackburn å sin sida tappade två poäng. Skillnaden, jämfört med om till exempel Chelsea hade fått straffen vid 4-3 i lördagens match mot Arsenal, är att den här situationen knappt synts i media alls. Och människan fungerar nu trots allt i stor utsträckning så, att syns det inte så finns det heller inte.
En sak jämställer dock Norwichs straff i lördags med de gånger som till exempel Man Utd fått straff på Old Trafford, Liverpool på Anfield, Arsenal på Emirates och så vidare. Norwich var hemmalag. Och om vi ändå kommer fram till att det verkar som om alla lag, Norwich såväl som Chelsea, kan få tveksamt dömda straffar med sig, så blir kanske den mest naturliga teorin att det inte är så att storlagen alltid får tveksamma domslut med sig, utan att hemmalag tenderar att få det.
Den teorin, alltså hemmalagsteorin, har till skillnad från storlagsteorin också den inte obetydliga fördelen att den faktiskt fått viss bekräftelse i statistiskt genomförda vetenskapliga undersökningar. Den orsaksverkan som vanligtvis lyfts fram är effekten av hemmapubliken på domaren.
:::
Tre etablerade Premier League-lag på väg att åka ur?
Allra längst ned i botten av tabellen, under det förhatliga nedflyttningsstrecket, hittar vi Bolton, Blackburn och Wigan. Precis strax ovanför dem hittar vi också Wolves, men låt oss lämna dem därhän så länge. Det som är gemensamt för dessa tre lag, som befunnit sig i Premier League under ett flertal säsonger nu, är att spelmässigt och i lite olika utsträckning, och definitivt av olika skäl, känns som att de hör hemma runt dessa platser.
Det vore med andra ord ingen chock om det i slutet av säsongen visade sig vara just dessa lag som åker ur Premier League, och att samtliga tre nykomlingar i så fall håller sig kvar. Vilket ju ärligt talat måste vara ett bra tag sedan det inträffade senast.
Olika skäl var det ja. Väldigt grovt sammanfattat kan man ju säga att i Blackburn verkar det som om kompetensen helt enkelt saknas, på såväl ägarsidan som managerfronten. I Wigan saknas det kort och gott resurser, och det måste finnas en gräns för hur länge en klubb kan trolla med knäna. Och i Bolton känns det helt enkelt som att de har haft en helt makalös otur med skador, i kombination med knappa resurser även där.
Konsekvensen kan hur som helst bli att nästa säsongs Premier League kan se väldigt olik ut från vad vi har vant oss vid. Även om det med lag som West Ham, Southampton och Middlesbrough i toppen av The Championship också har möjligheten att att bli ett Premier League med en distinkt nygammal bouquet.
:::
Återstår så frågan vad ni tycker om detta, och även vad ni själva har tagit med er från den gångna fotbollshelgen.
…………………………………………………
Tweet, tweet – https://twitter.com/#!/pmophy17421
:::
Kvällens möte som avslutar den tionde ligaomgången på Britannia Stadium mellan Stoke och Newcastle är ju intressant av flera skäl. Dels är det en match mellan två lag som i slutänden ändå måste antas konkurrera om ungefär samma platser i tabellen. Dels är det så klart intressant att se både hur Newcastle klarar av just den här för engelsk fotboll så specifika fysiska utmaningen, och om är fortsatt obesegrade efter den.
https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/8853351/Stoke-City-v-Newcastle-United-preview.html
:::
Så har det då bekräftats av flera källor att Luis Suarez faktiskt har sagt ordet ”negro”, i dess spanska snarare än dess engelska form, till Patrice Evra i Liverpools match mot Man Utd.
Precis som jag tidigare sa så var det ju inte alls säkert att Suarez avsikt var negativ, men att han faktiskt sagt något som kunde tolkas på ett visst sätt av Evra var ju mer eller mindre givet. Föreställningen att Suarez inte sagt ett pip, och att Evra således skulle ha hittat på allt och gjort sig skyldig till någon form av förtal, vilket skulle bevisas av att inga TV-bilder bevisat att Suarez sagt något, är alltså förkastad.
Med det missförståndet uppklarat, så kan man ju bara hoppas att samtliga inblandade parter, spelare såväl som klubbar, drar ett streck över det hela, glömmer och går vidare.
:::
Och apropå rasistbråk – så verkar det nu som om Englands två potentiella mittbackar i sommarens EM, Rio Ferdinand och John Terry, har hamnat i medialuven på varandra, apropå vad John Terry har sagt eller inte har sagt i riktning mot bror Anton.
Det känns ju stabilt.
Be Champions!!