Låt oss leka med tanken att ni tillhör en grupp affärsmän som ska investera i och ta över en engelsk fotbollsklubb. Vilken skulle ni då välja och hur skulle ni då gå tillväga för att göra valet? Förmodligen skulle ni inte landa i samma svar som General Sports & Entertainment (GSE) som utvärderade över 20 klubbar innan de tog sitt beslut strax efter nyår 2008.
Derby County.
Klubbens amerikanske VD Tom Glick motiverade i efterhand beslutet på följande sätt: ”Derby had a great support base, and this wonderful facility [Pride Park]. But this is an economy that can underpin the bright future of this club – the household income, the export base, the strength of some of the local companies. We saw a football club that had a solid base and a bright future.”
Många lite oväntade faktorer spelar alltså in i beslutet. Mest intressant är kanske hur klubben vävs in som en del utav sitt samhälle. Hur Derby görs till en del utav en lokal och regional marknad, och hur klubbens potential hänger ihop med köpkraften på denna marknad och styrkan i det lokala näringslivet.
:::
Derby är därtill vad man kan beskriva som en regionalt fristående klubb. Med det menas en klubb som befinner sig i en stad som inte är en del utav ett större sammanvuxet och industrialiserat storstadsområde, och som omges av ett produktivt och välmående agrart samhälle.
Andra exempel på sådana klubbar är Ipswich och Norwich. Men även klubbar som Leeds, Sheffield Wednesday och Sheffield United, Newcastle och Sunderland kan ses som exempel på den här typen av klubbar också i ett ekonomiskt och sportsligt avseende: Regionala storklubbar med en massiv lokal supporterbas och ett starkt men ännu ej exploaterat globalt varumärke.
Förmodligen är det nästa steg i den engelska fotbollsutvecklingen, vi ser redan steg i den riktningen, att dessa klubbar kommer att växa och utvecklas och deras potential realiseras – likt sovande jättar som vaknar upp ur en alltför lång dvala. Något som kommer att intensifiera den sportsliga konkurrensen i Premier League och nivån strax därunder, vilket vi kan betrakta som den positiva sidan av den moderna fotbollskapitalismen.
Derby County har en stor historia, men med goda förhoppningar om en precis lika stor framtid.
:::
Förutsättningarna i Derby är särskilt goda för att där bygga ett framgångsrikt fotbollslag. Dels lever man på en intensiv exportindustri, efter London och Birmingham har man högst export per capita i England. Dels finns lokalt ett antal större tillverkningsindustrier, bland dem Rolls-Royce med över 12,000 anställda. Sammantaget innebär det att medelinkomsten är högre i Derby med omnejd än motsvarande ställen i England.
Och det var alltså just detta relativa välstånd som övertygade GSE och Tom Glick att investera i just Derby County.
Sambandet mellan fotbollsklubben och det lokala näringslivet illustrerades också när Derby County officiellt deltog i de protester som följde på att flygplanstillverkaren Bombardier lade ner sin fabrik i området. Återigen med Tom Glicks egna ord: ”This is so transformational: the end of an entire industry in this country. This has unified the city: employers, management, Labour, Conservatives and Liberal Democrats. This football club is at the heart of the city. One in 12 of the population is here for matches. We feel a responsibility to reflect what people are feeling.”
:::
På fotbollsplanen är det emellertid en bra bit kvar innan Derby kan emulera de framgångar man uppnådde under 1970-talet, när man med Brian Clough som manager lyckades vinna två ligatitlar. Den här säsongen har man emellertid inlett starkt. Fyra raka ligasegrar följdes upp av ytterligare bra resultat. Och trots att den senaste månaden har varit svagare så ligger man fortfarande högt upp i tabellen och slåss om playoff-platserna.
Manager Nigel Clough har talat om en 10-årsplan med Derby County, och det har den här säsongen börjat se ut som att laget har tagit ut en färdriktning. De med långa minnen kan också skönja vissa goda omen i lagets situation i samband med det lokala samhället. Bombardier har nu lagts ner. 1971 befann sig Rolls-Royce på krisens rand och företaget nationaliserades. Manager då var Brian Clough, Nigel Cloughs far och ett år senare vann Derby ligatiteln.
Någon ligatitel kommer det naturligtvis inte bli inom någon säsong eller två för Derby County, men uppflyttning till Premier League är verkligen inte någon omöjlighet för The Rams.
:::
Derby Countys förutsättningar är som sagt väldigt goda. Klubbens yttre resurser är goda, dess management har ett långsiktigt och målmedvetet perspektiv och klubben sköts därtill på ett ekonomiskt sunt sätt.
Det sista är särskilt imponerande givet att Derby County vid GSE:s uppköp i början av 2008 befann sig i ett riktigt dåligt läge med bara lönekostnader om smått otroliga 125% av omsättningen. Detta i en omgivning där många klubbar tvärtom faktiskt går med tunga förluster.
En omständighet som gör att vi kanske måste nyansera vår bild av vad amerikanskt ägande kan bidra med till engelsk fotboll.
:::
Derby tar i helgen emot Hull i ett betydelsefullt möte i The Championships strid om playoff-platserna. Båda lagen ligger på 24 poäng, men Hull har också en match mindre spelad.
…………………………………………………
Tweet, tweet – https://twitter.com/#!/pmophy17421
:::
Mycket fotboll och rasism såhär under senhösten. Är det inte Suarez vs Evra så är det Terry. Och nu för bara någon dag sedan så var det alltså Sepp Blatter som valde att trampa i septiktanken.
Och engelsk media tänker minsann inte missa ett enda tillfälle att sparka på Blatter.
:::
Joe Cole säger sig se fram emot och vilja spela i de olympiska spelen. Vilket väl mest betyder att han inte har någon större lust att stanna kvar i Frankrike, utan hoppas kunna använda turneringen som ett skyltfönster för att övertyga någon Premier League-klubb att satsa på honom.
:::
Riktigt skönt att landslagsuppehållet är över faktiskt. Och när ligan drar igång igen med ett härligt oförutsägbart möte mellan Norwich och Arsenal så kan man ju inte vara annat än entusiastisk.
Be Champions!!