Två saker är nu nästan säkra.
För det första att Man City åker ur Champions League redan i gruppstadiet. Förlusten borta mot Napoli betyder att de inte bara behöver vinna hemma mot Bayern München, samtidigt måste ett redan avhängt Villareal göra dem en tjänst mot Napoli i sista omgången. Visst, det kan hända, men jag tror det måste till ett massivt italienskt nervdaller för att det också ska hända.
För det andra så kommer Man Utd som bäst att sluta tvåa i sin grupp, i och med att Benfica klarade oavgjort med två gjorda bortamål mot dem ikväll. De kan mycket väl vinna mot Basel borta, men Benfica kommer inte kunna undvika att vinna hemma mot Otelul Galati i sista omgången. Man Utd gör nog mer klokt i att över huvud taget ta sig vidare från gruppen de med, för med en förlust i Basel så är även deras Champions League-säsong över innan den knappt ens hunnit börja.
Vem hade kunnat tro på en sådan utveckling innan säsongen började?
:::
Det är något märkligt med Man Utd den här säsongen. De verkar nästan enbart vara kapabla till rena shoot-outs, som ikväll och som tidigare mot Arsenal, Chelsea, Basel, Norwich med flera. Eller rena shut-outs, som i de senaste matcherna mot Everton, Sunderland, Swansea med flera. Extremt knappa 1-0-segrar med andra ord.
Alex Ferguson pratade inför matchen om just dessa shut-outs, och vikten av koncentration för att uppnå det. Koncentration var något som verkligen inte stod på agendan på Old Trafford ikväll, två ögonblick av bristande koncentration i försvaret, direkt i inledningen av matchen och direkt efter Man Utds ledningsmål, gav Benfica två mål. Och Alex Ferguson är nog med all rätt urförbannad just nu.
Ett annat problem Man Utd brottades med under kvällen var ett alldeles för lågt passningstempo.
:::
Ingen katastrof dock om Man Utd slutar tvåa i gruppen, om jag tillåts en mer personlig reflektion.
Don’t get me wrong, naturligtvis vore det bättre att vinna den. Men den ökade risken att då möta något riktigt topplag typ Real Madrid eller Barcelona rör mig inte i ryggen. Dels måste man ändå möta dem i slutänden, och tvåa är absolutely nothing. Dels, sett till historiken, så föredrar jag att få möta dem i ett dubbelmöte. Jag tror Man Utds har ännu bättre chans i ett sådant möte, allra helst med en andra match på Old Trafford.
Det är hur som helst inget läge att börja klaga på otur om man möter något av de lagen i åttondelsfinalen. Den båten har man försatt sig i på egen hand.
:::
Av lätt insedda skäl har jag inte sett tillnärmelsevis lika mycket av matchen i Neapel, men alla rapporter jag läser säger att det var en strålande match och med ett rättvist slutresultat. Nu har ju inte den feta damen skrikit riktigt än, men visst är det här ändå en klar missräkning för Man City och Roberto Mancini om de nu faktiskt åker ur Champions League.
Sedan kan man prata om att steg ett är att vinna Premier League hur mycket som helst.
:::
Jag läser för övrigt att Paul Hayward, som har bytt till Telegraph (?), efter matchen skriver precis den poäng jag gjorde i dagens tidiga blogg, nämligen att Man City brottas med det taktiska dilemma som drabbar i stort sett samtliga engelska lag – att byta sömlöst mellan Premier League och Champions League. Och att sådant tar tid och kräver erfarenhet, vilket är några saker man faktiskt inte kan köpa med pengar.
Good one.
:::
Be Champions!!