Ständigt dessa återkommande domardiskussioner.
Av någon anledning är det ju väldigt ofta just domarnas fel när ett lag vinner eller förlorar en match. Och lika överdrivet nitiska som vi kan vara åt ena hållet, lika totalblinda kan vi vara åt det andra. Mest underhållande är så klart att fotbollens regler tenderar att ha väldigt lite med våra respektive uppfattningar att göra.
Det har närmast blivit en vedertagen sanning att domarna alltid dömer till storlagens fördel, trots att ingen vetenskaplig studie har bekräftat det hela och trots att det existerar mängder av anekdotiska bevis för motsatsen. Än mer specifik uppfattning är att domarna alltid dömer till fördel för vissa specifika lag, vilket förvånansvärt ofta råkar höra ihop med vilket som råkar leda ligan eller vara i någon mening dominerande för tillfället. Även i dessa fall tenderar uppfattningen vara minst sagt selektivt utformad.
Problemet är så klart att avsaknaden av faktiska bevis bara får vissa att nöja sig med substansbefriade påståenden som ”alla vet ju att…” och så vidare. Alternativt så börjar man prata om ”fotbollens strukturer”, förmodligen efter att en gång i tiden under sin studietid ha okritiskt förläst sig på litteraturen i en grundkurs i sociologi.
Vill man ta sig in i huvudet på en domare, och förstå vilka yttre faktorer som påverkar i det avseendet, så måste man emellertid gräva djupare än så.
:::
Vad flertalet vetenskapliga studier emellertid har kommit fram, såväl inom fotboll som inom andra sporter, är att domarna tenderar att i viss utsträckning favorisera hemmalaget. Vilket alldeles för många alltså förväxlar eller i alla fall inte lyckas separera rent konceptuellt och intellektuellt från ”storlaget”.
2001 publicerades en artikel med titeln ”The influence of crowd noise and experience upon refereeing decisions in football” med syftet att pröva just teorin om betydelsen av att vara hemmalag. Flertalet tidigare studier visade ett tydligt samband mellan publikstorlek och domslut, men den här gången var det alltså ljudvolymen som studerades som den förklarande faktorn.
Forskarna lät 40 utbildade fotbollsdomare titta på en serie av videoklipp för vilka de ombads fatta ett domslut. Hälften av domarna visades videoklipp med publikljudet på, men utan kommentatorer. Den andra hälften fick se dem utan ljud. Studiens slutsats var entydig:
”The presence or absence of crowd noise did have a dramatic effect on the decisions made by the qualified referees. The bias observed was in agreement with the hypothesis that the crowd is able to influence officiating. Those referees viewing challenges in the noise condition were more uncertain when making their decisions, and awarded significantly fewer fouls (15,5%) against the home team than the silent group.”
Naturligtvis kan man då tänka sig att självklart är det så att domarna låter sig påverkas när drygt 70,000 supportrar vrålar efter straff, frispark eller whatever på Old Trafford. Naturligtvis är det mindre tryck på domaren på exempelvis DW Stadium eller på Boundary Park i Oldham. Och kanske har man på så vis liksom bevisat storlagsfördelen bakvägen?!
Men nej. En artikel publicerad 1996 i The Journal of Sports Science kom fram till att ”the greatest home advantages in percentages of wins, away players being sent off, and home penalties scored, was not in the English Premier League but in the English First Division where crowd sizes were considerably less.”
Denna slutsats verkar fortfarande giltig 15 år senare om vi tittar på statistik från den här säsongen. I League 2, där publiksiffrorna ofta befinner sig under 10,000, har gett 56% av alla gula kort till bortalaget, jämfört med 55% i Premier League. Andelen straffar som dömts ut till hemmalaget är i princip lika mellan de båda divisionerna.
En del förklarar denna brist på skillnad med att publikvrålet på en stor arena tenderar att bli mer utav en anonymiserad vägg av ljud. Till skillnad från på en mindre arena där domaren i större utsträckning kan höra vad folk på läktaren ropar.
:::
Men även på planen och alldeles intill sidlinjen finns ju också faktorer som kan påverka domarens beslutsfattande. Bara de senaste dagarna har ju till exempel Roberto Mancini anklagat Chris Foy för att låta Wayne Rooney fatta beslutet att visa ut Vincent Kompany åt honom. Ett tämligen omotiverat ifrågasättande av domarens integritet som naturligtvis kommer lämnas obestraffat.
En sådan faktor är naturligtvis spelarreaktionerna. Domarna tränas på sina domarkurser att hålla ögonen öppna efter så kallade ”tells”, det vill säga avslöjande kroppsmimik, som tecken på spelarens skuld eller oskuld. En av de mest uppenbara är när en spelare signalerar att han är oskyldig till något oschysst genom att hålla upp armarna framför sig. Det kanske inte är en rättvis tumregel, och frågan är väl hur medveten den egentligen är, men kanske skulle inte en oskyldig spelare tänka på att behöva demonstrera sin oskuld.
Högljudda protester kan också locka fram domarens envisa sida. Satta under så hård granskning som domare ändå är, så kan de vara mer benägna att vilja visa att de inte låter sig påverkas av dylikt beteende. Snarare kan det alltså ha en negativ effekt, vilket naturligtvis är en effekt det också. Där uppstår helt enkelt en form utav badwill mot det protesterande laget som kan tillåtas avgöra så kallade 50/50-situationer till dess nackdel.
:::
Naturligtvis kommer inte dessa tämligen rationella och mänskligt förståeliga förklaringar vara ens vatten värda heller fortsättningsvis. Vi tenderar ju att se saker på ett alldeles särskilt sätt när våra egna lag spelar.
Men hoppet är ju också det sista som överger en.
…………………………………………………
Ikväll spelas också den första semifinalen i Ligacupen. Det är alltså Crystal Palace och Cardiff som drabbar samman på Selhurst Park. Det har minst sagt gått bättre i Ligacupen för Crystal Palace än vad det gjort i FA-cupen, där förlorade man i helgen med 0-1 mot Derby County.
:::
So, you want to bet on French politics?! Okey, let me give you some advice…
Naturligtvis kan inte bloggen undgå att lägga märke till nyheten att Eric Cantona ställer upp i det franska presidentvalet. Jomenvisst, helt och hållet på allvar.
https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/9003925/Eric-Cantona-announces-bid-for-French-presidency.html
:::
Enormt stort avgörande av den inbytte Thierry Henry igår kväll. Emirates lyfte ett tag där. Men Leeds borde kanske ha övat mer utav prickskytte än vad de faktiskt gjorde.
Be Champions!!