Det är den i nuläget mest påträngande frågan inom engelsk fotboll: Vad händer egentligen med Chelsea och hur ser framtiden ut för klubben? Det är samtidigt en fråga på vilken det inte verkar finnas något givet eller uppenbart svar. Det är istället en fråga som väcker både tvivel och tveksamhet.
Med Andre Villas-Boas som manager så har Chelsea stundtals sett helt vilsna ut på fotbollsplanen. Problemet för Chelsea är att även efter att Roman Abramovich sparkat Villas-Boas, den sjätte managern i ordningen, så förblir Chelsea vilsna både på och utanför fotbollsplanen.
Oklarheter och mediaspekulationer om vem som ska ta över som manager i klubben, supporterprotester mot specifika kandidater, spelare som inte längre ser en framtid i klubben, och en tidigare så imponerande vinnarkultur som alltmer börjar försvinna ur laget. Allt detta är problemställningar som Chelsea har att brottas med.
Många namn nämns i pratet, men få verkar egentligen vilja komma till vad som blivit känt som den moderna fotbollens främsta katapultstol. Vad framtiden håller i skötet är därmed oklart. Fansen sjunger om José Mourinho, vilket väl mest är att betrakta som drömmar om det förgångna, snarare än om någon framtid.
En av de mer märkliga aspekterna med Roman Abramovichs beslut att sparka Villas-Boas är timingen. Å ena sidan är det för sent för att kunna knyta den beprövade Guus Hiddink, som Abramovich och supportrarna dessutom har fullt förtroende för men som alltså istället hann bege sig till Ryssland och Anzhi. Om nu beslutet skulle komma, så borde det kanske ha kommit ännu snabbare.
Å andra sidan står Chelsea inför en mäktig utmaning både i Champions League och i ligan. De måste vända 1-3 hemma mot Napoli, inte omöjligt men en tuff uppgift mot ett väldigt starkt lag. För första gången sedan Abramovichs intåg i klubben finner man nu också sin Champions League-plats utmanad på allvar i ligan.
Kanske är Roberto Di Matteo personen som kan navigera denna balansgång mellan en turbulent nutid och en oklar framtid. Lyckas han få Chelsea att vända mot Napoli ikväll så har han i alla fall gjort en tydlig avsiktsförklaring. Och möjligen visat Roman Abramovich att man inte alltid behöver gå över ån efter vatten.
:::
Många namn har redan på bara en dryg vecka hunnit kopplas till jobbet som Chelseamanager. José Mourinho, Pep Guardiola, Rafa Benitez, Sven-Göran Eriksson, Joachim Löw, Fabio Capello och kanske inte minst Harry Redknapp. Att Roberto Di Matteo inte ens nämns är kanske talande i sig, likaså att inte några av de yngre och mer framstående brittiska managerkandidaterna verkar vara aktuella.
:::
Vem som kommer att bli Chelseas nye manager vet jag lika lite om som alla andra. Däremot är det ju möjligt att ha en uppfattning om vad denne, vem det nu än blir, bör kräva för förutsättningar innan han tar på sig jobbet, om Chelsea ska ha någon möjlighet att häva sig ur den managerkarusell som karaktäriserat Roman Abramovichs tid i klubben.
Att det sker en tydlig uppdelning mellan Chelseas fotbollsverksamhet och administrativa verksamhet, där det är klart och tydligt att det är managern som är ensamt ansvarig för fotbollen och därtill hörande beslut.
Att det är managern som har det sista ordet i samtliga beslut vad gäller spelare som köps till klubben eller säljs från den. En situation där spelare fortsätter köpas till klubben mot managerns vilja eller samtycke är i längden ohållbar.
Att det är managern som har sista ordet vad gäller spelarnas kontrakt och lönenivåer. Spelarna måste känna och förstå att det är managerns auktoritet som är lag, och att de måste underordna sig relationen med honom.
Att sammanblandningen av transferbeslut och kommersiella avtal omedelbart bryts upp. Situationen där man inte kan köpa eller sälja en spelare eftersom han har ett samarbete med den eller den sponsorn är destruktivt och begränsar Chelseas som klubb.
Att kontraktslängden sätts på minst fem år. Sänd signalen till samtliga berörda att den här managern blir man inte av med, att förändring den här gången är oundviklig och anpassning därför nödvändig.
:::
Om dessa förändringar i Chelseas organisation och managerns auktoritet, relativt både spelare och det tjänstemannavälde som växt fram i klubben, genomförs så finns det goda skäl att tro att Chelseas framtid återigen är ljus.
…………………………………………………
Nya siffror visar att Birmingham spelar ett högt spel den här säsongen. Antingen når de uppflyttning till Premier League och rikedomarna där, eller så riskerar klubben hamna under konkursförvaltning. I nuläget ligger laget på playoff-plats i The Championship.
:::
Fylleri och busliv är tydligen något som både Roger Johnson i Wolves och Jermaine Pennant i Stoke har valt att ägna sig åt. Johnson, som är lagkapten för Wolves och som kämpar för att hålla sig kvar i Premier League, borde inte minst veta bättre.
Be Champions!!