Dimitar Berbatov kommer att lämna Man Utd i sommar. Så mycket har gjorts klart både av dennes agent och av Alex Ferguson själv. Bulgaren som värvades för en stor summa för snart fyra år sedan har blandat och gett och aldrig riktigt spelat till sig en självklar plats i Man Utds anfallsuppställning.
Wayne Rooney är en given figur i Man Utds anfall. Likt satelliter runt honom svävar två unga och mycket talangfulla anfallare som båda kan sägas ha fått sitt genombrott på Old Trafford under den här eller förra säsongen, Danny Welbeck och Javier Hernandez, och som under en överskådlig framtid kommer förbli viktiga beståndsdelar i Man Utds anfall.
Att slå igenom som anfallare i Man Utd kan anses vara en bedrift i sig, fråga bara Berbatov. Många unga och talangfulla spelare har misslyckats med att hantera förväntningarna, bland dem sådana som blivit stora stjärnor i andra klubbar och andra länder, till exempel Diego Forlan och Giuseppe Rossi. Det är ett hinder som både Welbeck och Hernandez redan har passerat.
Det som gör en jämförelse mellan Danny Welbeck och Javier Hernandez särskilt intressant är de skarpa kontrasterna både mellan deras respektive spelstilar och den respektive väg de vandrat in i Man Utds spelartrupp.
:::
Javier Hernandez – Mycket kvar att lära
Kanske överdriver man inte om man säger att 95 procent av Man Utds alla fans aldrig hade hört talas om Hernandez innan nyheten slog ner som en bomb under våren 2010 att Man Utd hade värvat den mexikanske anfallaren. Men Hernandez snabba genombrott under sin debutsäsong bär sagans skimmer. Redan under världsmästerskapet i Sydafrika gav Hernandez prov på sin talang och förhoppningen var att han skulle kunna göra detsamma i Premier League. Den förhoppningen realiserades snabbare än vad någon vågat drömma.
Genom att ständigt vara i rörelse, alltid försöka hitta den raka vägen mot motståndarnas mål, och genom att besitta måltjuvens instinkter, så hade Man Utd återigen ett mer direkt målhot som man egentligen saknat alltsedan Ruud Van Nistelrooy lämnade klubben.
Med Hernandez fick Man Utd därmed ett kompletterande alternativ till Wayne Rooney och Dimitar Berbatov, som båda två föredrar att ligga lite längre ner i planen och styra anfallet med briljans och speluppfattning. Med sin snabbhet är Hernandez själv ett stort hot mot motståndarförsvaren, men har därmed också gett mer tid och större ytor till framför allt Wayne Rooney.
Men trots Hernandez omedelbara framgång, där han med 20 mål under sin debutsäsong blev utnämnd av fansen till årets spelare, så har också Hernandez begränsningar blivit tydligare under hans andra säsong i klubben. Framför allt har han haft problem att hålla tag i bollen mot starkare försvarare, och hans passningsspel är inte alltid det bästa. Något som kort och gott stundtals drabbat kvaliteten i Man Utds linkup-spel mellan mittfält och anfall.
Det är emellertid brister som mexikanen arbetat med att åtgärda och man kan se en tydlig förbättring på dessa områden. Han är med andra ord inte rädd för hårt arbete för att utvecklas, och det är i sig en underskattad egenskap.
:::
Danny Welbeck – Bättre och bätte år för år
Många glömmer att Danny Welbeck debuterade för Man Utd redan för tre säsonger sedan när Cristiano Ronaldo fortfarande sprang sönder motståndarlagen. Just den säsongen var det en annan tonårssensation vars debut förblev det bestående minnet, men Danny Welbecks fantastiska mål mot Stoke i sin debut är mer än väl värt att minnas det också.
Men vägen därifrån till en ordinarie plats i Man Utds spelartrupp skulle visa sig vara lång. Och det som tagit Welbeck hela den långa vägen har varit vilja och hårt arbete, som kompletterat hans uppenbara talang. Två låneperioder har format honom. Först i Preston, där han emellertid snabbt blev skadad. Därefter i Sunderland, där han gjorde succé och utvecklades mångfalt.
Den här säsongen har tydligt visat upp Welbecks främsta egenskaper. Hans bolltouch är mycket bra, han är bra på att hålla i bollen och kan därmed samt med ett kvickt passningsspel lätt hitta samarbeten med sina medspelare. På så vis har han blivit en mycket viktig kugge i Man Utds offensiva hjul. Hans mångsidighet är också värdefull – han kan utgå från kanten, han kan spela som ensam forward och tillsammans med en annan anfallare.
Men där finns så klart också brister. Han är inte lika kylig framför målet som till exempel Javier Hernandez. Något man märker i och med att han stundtals missar riktigt bra chanser och kanske lite för ofta väljer det komplicerade spelalternativet före det enkla. Han var tidigare något yvig i sina kroppsrörelser och hans balans inte alltid den bästa, men mer muskler på kroppen har gjort honom mer motståndskraftig.
:::
Javier Hernandez och Danny Welbeck är med andra ord två mycket olika anfallare, med olika styrkor och svagheter. Men just därför att de är så olika så bidrar de med olika kvaliteter, och därmed har de båda en självskriven roll i Man Utds spelartrupp. De ger helt enkelt fler alternativ och möjligheter, något som är extremt värdefullt sett över en hel säsong.
Samtidigt finns det egenskaper som förenar dem. Inte minst en vilja och en förmåga att arbeta hårt är personlighetsdrag som gör dem till ideala spelare i ett lag byggt av Alex Ferguson. Båda har dessutom snabbheten som en väsentlig del av sitt spel, och just snabbhet har alltid varit en del utav Man Utds och Fergusons spelidé.
Det var framför allt det som en gång i tiden gjorde att värvningen av Dimitar Berbatov kändes så märklig.
…………………………………………………
Återigen bevisar Man City att laget har både ryggrad och hjärta, det som så många inför och under säsongen har velat mena att de inte har, och tillika det som ändå är Roberto Mancinis främsta bidrag till klubben.
Satta under tung press i titelstriden och i underläge efter en timme av matchen så vek laget inte ner sig. Istället bet de ihop, tog sig samman och vände på matchen mot Chelsea. That’s the stuff of champions.
Men att höra Carlos Tevez applåderas in av publiken på Etihad Stadium var ett pinsamt jobbigt ögonblick utav David Brentska proportioner.
:::
Mäktig vändning av QPR hemma mot Liverpool. Kan det vara ett resultat som räddar dem kvar i Premier League? Det är åtminstone ett resultat som ger dem självförtroende, och med en säsongsavslutning som fortfarande innehåller möten med Arsenal, Man Utd, Chelsea och Tottenham så är det något som de behöver.
:::
Jamenokejdå, nu är det kanske inte fördel för Tottenham längre. Eller svänger möjligen psykologin igen nu när pressen helt plötsligt inte längre ligger på dem utan på Arsenal?
Man kan i alla fall säga att det mesta nu för tiden går Arsenals väg.
:::
Under eftermiddagen blir det relax. Ångbastu, vedeldad bastu och massagepool. Härligt! Mycket jobb på sistone. Många bloggar skrivna. Och inte minst seriesegrare i division 3. Good times.
Be Champions!!