Hyllmans hörna: Vinnare och förlorare

Bland vinnarna får vi utan tvivel räkna Newcastle som inledde med en rasande fart borta mot West Brom med tre mål under första halvlek. De drog ifrån Liverpool och gick upp jämsides med Chelsea på femte plats. Arsenal är ett annat vinnarlag som vann samtidigt som både Chelsea och Tottenham tappade poäng. Bolton och Wigan tog tunga skalper i nedflyttningsstriden och såg på samma gång till att hala in Blackburn igen.

Bland förlorarna återfinns just Blackburn men också Liverpool som väl sist och slutligen nu kapitulerade ens de mest pliktskyldiga ambitionerna på en av den här säsongens Champions League-platser. Kenny Dalglish gav ett tämligen uppgivet intryck efter matchen. Chelsea hade verkligen behövt vinna hemma mot Tottenham och inte bara att de misslyckades med det, utan också den brist på energi som laget visade upp, gör dem till förlorare den här helgen.

Tottenham har haft en ruggig period den sista tiden med några riktigt dåliga resultat. Kanske var det här 0-0-resultatet, i en på förhand väldigt tuff och viktig bortamatch, just vad laget behövde?!

Och om vi nu ska prata om vinnare så får vi gratulera Chesterfield FC, som i söndagens Wembleyfinal i The Football League Trophy besegrade Swindon Town med 2-0 efter två mål i andra halvlek. Något positivt från den här säsongen för Chesterfield, som ligger sist i League One.

:::

Dålig disciplin riskerar kosta QPR dyrt

Djibril Cissés vårdslösa tvåfotstackling på Craig Gardner var inte bara hans andra direkta röda kort sedan han kom till QPR i februari, och som därför innebär en automatisk avstängning om fyra matcher, det var även den sjätte gången den här säsongen som QPR fick genomföra stora delar av en match med färre spelare på planen. Och märkligt många av dessa gånger har kommit sedan Mark Hughes tog över som manager.

Det är inte lätt att mäta den reella kostnaden i poäng av ett sådant facit, men att det ändå kostat QPR poäng måste man hålla för sannolikt. Mot Sunderland i helgen låg man under med 0-1 när Cissé begick sin omdömeslöshet. Alls inte ett omöjligt utgångsläge. QPR har en mäktigt svår avslutning på säsongen med matcher mot Arsenal, Man Utd, Tottenham, Chelsea och Man City kvar på programmet.

De poäng man behöver för att hålla sig kvar i Premier League hade man behövt plocka under den senaste tidsperioden, något som försvårats av utvisningar, och ska man plocka tillräckligt med poäng under den kommande tidsperioden så behöver man börja behålla sina spelare på planen.

:::

Arsene Wengers största bedrift?

Många håller nog säsongen 2003/04 som Arsene Wengers största bedrift med The Invincibles och allt. Men frågan är om inte ändå den här säsongen artar sig till att bli hans största triumf.

Det har inte varit mycket som talat för Wenger inför och under den här säsongen. En försvagad spelartrupp med nyckelspelare som lämnar, en tumultartad sommar, en fruktansvärd säsongsinledning och en duktigt labil höstsäsong, upprorsstämning runt Emirates och öppna krav på hans avgång.

Det är en situation som han mer eller mindre med ren vilja har vänt till ett läge där Arsenal har ett ordentligt slagläge på Champions League-spel också nästa säsong, ett läge ingen kunde ha några realistiska förhoppningar om för bara några månader sedan. Vad mer, han ser ut att klara av det med mer luft ned till ribban än vad som varit fallet tidigare säsonger.

Ja, han har varit behjälpt av Chelseas och Liverpools allmänna förstoppning den här säsongen och likaså av Tottenhams närmast månadslånga och Redknappologiska kollaps. Icke desto mindre har han från ett utomordentligt tufft psykologiskt läge skapat förutsättningarna för Arsenals bästa ligasekvens på många herrans år.

Liverpool, Chelsea och Tottenham hade och har egentligen samtliga bättre förutsättningar i termer av spelare och resurser än Arsenal att nå de där Champions League-platserna. Men ingen av dem har Arsene Wenger som manager.

:::

Nästa match är alltid viktigast

Man City hade precis vänt och vunnit mot Chelsea och triumfalismen på Etihad och i Man Citys omklädningsrum gick att ta på. Nu visade man att man klarade trycket i titelracet och omedelbart anlände självsäkra uttalanden om att nu ”skulle man vinna ligan”. Sedan gick man på ett omedelbart poängtapp i nästa ligamatch borta mot Stoke.

Det var inte så väldigt svårt att föreställa sig på förhand. Så mycket fokus, koncentration och energi skulle nödvändigtvis investeras i matchen mot Chelsea, den mer namnkunniga motståndaren, att det skulle vara svårt att hinna ladda om batterierna i tid till Stoke och Britannia, en erkänt tuff bortamatch bildligt såväl som bokstavligt.

Kanske var lättnaden efter vinsten mot Chelsea så stor att man för tillräckligt många sekunder släppte blicken från bollen på vad som omedelbart efter slutsignalen av den nyss avslutade matchen var allra viktigast för Man City i titelstriden – nästa match.

:::

Omgångens elva:

…………………………………………………

Man Utd är även de en möjlig vinnare den här omgången. Men för att så ska bli fallet så måste man besegra Fulham på hemmaplan ikväll. Det kan låta som en relativt lätt uppgift, men som har visat sig så många gånger förr genom åren, i slutet av en säsong existerar inga lätta matcher.

Man Utds främsta fördel är att de är mycket väl bekanta med just denna grundläggande fotbollssanning.

:::

I och med segern igår blev Newcastle det åttonde laget att passera 1000-poängsstrecket i Premier League.

Vilket som blir det nionde laget är en tät kamp. Det står förmodligen mellan Blackburn Rovers på 967 poäng och Man City på 766 poäng.

:::

En lokal stridshjälte i Sundsvall, som skyddade staden från ryska härjningar under 1700-talet, vars minnesstod jag precis lagt märke till, hette lustigt och kanske också passande nog Johan Henrik Fieandt.

Be Champions!!