Det har gått 30 matcher av ligasäsongen och det har varit en minst sagt märklig ligasäsong så här långt. Säsongen har gått upp och ned för många olika lag som ibland gett intryck av medelmåttighet för att omedelbart därefter ge sig iväg på imponerande sviter av vunna matcher och insamlade poäng.
Den utmärkta bloggen Experimental 3-6-1, som har sitt fokus på The Football League, gjorde under februari ett herkuleiskt arbete med att i ett antal grafer sammanställa offensiv och defensiv effektivitet för samtliga lag och alla tre ligor i The Football League.
https://experimental361.wordpress.com/2012/02/12/attacking-and-defensive-efficiency-football-league/
Det gav mig så klart idén att göra en motsvarande sammanställning för Premier League så här långt.
:::
Bloggen består av tre grafer som visar offensiv effektivitet på den vertikala axeln och defensiv effektivitet på den horisontella axeln.
Måttet för offensiv effektivitet är antal skott per gjort mål, vilket också är en indikation på kvaliteten i de målchanser ett lag skapar. Måttet för defensiv effektivitet är på motsvarande sätt antalet skott för motståndarna per insläppt mål, något som även det indikerar hur farliga chanser ett lag faktiskt släpper till.
Den första huvudgrafen visar den sammanlagda statistiken för ligasäsongen hittills. De två därpå följande graferna visar samma resultat först för hemmaplan och därefter bortaplan.
De röda linjerna i graferna anger genomsnittet för ligan som helhet. Därmed delas graferna in i fyra fält som anger olika profiler beroende på hur ett lag placerar sig offensivt såväl som defensivt.
Därmed kan vi få några ledtrådar om varför säsongen gått som den gjort för de 20 lagen i ligan, och kanske även en del indikationer på hur resten av säsongen kommer att arta sig för dem. Jag lägger upp graferna, ger några kommentarer till dem, men låter er i övrigt begrunda dem själva.
:::
![]()
» Varför titelstriden är en ren Manchesteraffär är uppenbart. Båda lagen är synnerligen effektiva framåt och därtill täta bakåt. Inga andra lag är riktigt i närheten, vare sig i grafen eller i tabellen.
» Att Liverpools problem är offensiven framstår som uppenbart. Endast Wigan är mindre effektiva offensivt än Liverpool, vilket såklart är ett riktigt undermåligt betyg.
» Grafen illustrerar också nedflyttningsstriden tämligen tydligt. Fyra av fem inblandade lag befinner sig med god marginal inom det svagaste fältet, med slapp offensiv och öppen defensiv. Blackburn är något av ett undantag med en effektiv offensiv men med en sämre defensiv än övriga lag därnere.
» Grafen förklarar Chelseas säsong i ett nötskal.
:::
Det är inte orimligt att tänka sig att lags resultat skiljer sig åt beroende på om de spelar hemma eller borta. Förra säsongen var exempelvis hemmaspelet grunden för Man Utds ligavinst, trots en närmast usel bortaform. Vi kan alltså börja med att titta på hemmastatistiken:
![]()
» Hemma bäst för Man City onekligen. På Etihad Stadium har de ett otroligt facit och den här grafen illustrerar hur. De är effektiva framåt och otroligt täta bakåt. Med andra ord blir de otroligt svårslagna. Man Utd som kontrast är nästan lika effektiva framåt, men betydligt öppnare bakåt.
» Swanseas styrka på hemmaplan är uppenbar, man gör verkligen inte mål på dem i första taget.
» Chelsea och Arsenal är på tok för öppna defensivt på sina respektive hemmaarenor. Det är det området som framför allt skiljer dem från Man City och Man Utd.
:::
På motsvarande sätt kan vi ta oss en titt på bortastatistiken:
![]()
» Enorm scenförändring för Man Utd som var bedrövliga på bortaplan förra säsongen. Den här säsongen är formen på bortaplan hela skillnaden. Framgången bygger på en tät defensiv och en ruggigt effektiv offensiv, man tar milt sagt sina chanser.
» Man City emellertid är betydligt lättare att slå hål på när de lämnar hemmets trygghet på Etihad Stadium.
» Wigans räddning den här säsongen har varit spelet på bortaplan, där man varit betydligt effektivare offensivt än vad man varit hemma på DW Stadium.
:::
Några allmänna mönster är återkommande och ger upphov till en och annan fundering.
Dels visar graferna på hur engelska lag lägger en helt annan fokus på defensiven när de spelar på bortaplan. Det speglar förmodligen också en motsvarande attityd hos motståndarna att vara betydligt mer attackvilliga på hemmaplan, vilket stärker den allmänna uppfattningen att det inte finns några lätta bortamatcher i Premier League. Man Utd, Chelsea och Fulham är uppenbara exempel där skillnaden i tät defensiv är markant mellan hemma- och bortaplan.
Dels väcker det frågor om andra faktorer som påverkar de så tydliga skillnaderna mellan hemmaplan och bortaplan. Här kan man till exempel tänka sig hemmapublikens effekt på laget, och för all del också den bevisade effekt som hemmaplan har för hur domarna bedömer olika situationer.
……………………………………………………………….
Imponerande bortaseger för Chelsea i tisdags mot Benfica. Semifinalplatsen är väl därmed i det närmaste säkrad, men väl där blir det så klart bra mycket tuffare för Chelsea. Men räkna för all del inte bort dem.
:::
Gårdagens FA-cupmatcher ledde fram till det som närmast framstod som oundvikligt efter lottningen av semifinalerna, nämligen två Wembleyderbyn under samma helg. Vilken fantastisk fotbollshelg det kommer bli.
Ni ser ju själva i huvudgrafen hur jämnspelta de respektive lagen faktiskt är.
Be Champions!!