Två intressanta statistiska kunskaper som rör Liverpools problematiska anfallsspel har kommit fram under de senaste veckorna. För det första att Liverpool har vunnit de allra flesta matcher i vilka Andy Carroll har starta men å andra sidan förlorat eller misslyckats med att vinna de matcher i vilka Andy Carroll inte har startat eller deltagit.
För det andra att den av anfallarna som Andy Carroll har fått lämna plats åt, och som hyllas som lagets anfallsstjärna, det vill säga Luis Suarez, är märkligt ineffektiv för att vara så hyllad som han ändå är. Med sina sju mål och tre assists på 23 starter för Liverpool placerar sig Suarez på 26:e plats i poängligan.
Det går inte att ursäkta med att han spelat färre matcher än övriga anfallare i ligan, han har till exempel spelat lika många matcher som både Wayne Rooney och Sergio Agüero. Andra spelare som gjort fler mål och assists än Suarez, på färre spelade matcher, är Boltons Ivan Klasnic och Norwichs Steve Morison.
Ska man av det dra slutsatsen att Luis Suarez är en dålig anfallare? Nej, det ska man naturligtvis inte göra. Fotboll är en kollektiv syssla, och bristen i Liverpools anfallsspel, endast Wigan är mindre effektivt i Premier League, har att göra med taktiska felval snarare än bristande kvalitet hos individuella spelare.
Detsamma gäller så klart Andy Carroll, som idag gör sin inte särskilt bejublade återkomst till St James’ Park.
:::
Båda spelarna är dock i nuläget taktiskt felanvända av Kenny Dalglish.
Luis Suarez köptes för att komplettera antingen Fernando Torres eller Andy Carroll på topp. Han är inte riktigt anfallartypen som klarar av att leda anfallslinjen som ensam försvarare, han är mer djupt liggande och blir mer effektiv om han har någon att kombinera med. Icke desto mindre har Kenny Dalglish valt att alltför ofta utnyttja Suarez som ensam anfallare.
Detsamma fast omvänt går att säga om Andy Carroll. Det är inte ofta som Carroll faktiskt får speltid, än mindre från start. När han å andra sidan får spela så blir han alltför ofta ensam och isolerad där framme, där finns ingen att spela vidare till.
Känslan är att det här är en obalans som kommer sig av att Kenny Dalglish inte vill offra täckning bakåt, vilket ger en bestämd känsla av att han fastnat i någon form utav taktisk limbo.
Två frågor uppstår nämligen. Varför har man då spenderat närmare £60m på att värva både Luis Suarez och Andy Carroll, snarare än att satsa på en anfallare mer lämpad att spela som ensam anfallare? Och givet att Liverpools svaga tabellplacering till främsta delen beror på ineffektivt anfallsspel, är detta en taktisk prioritering som är värd att hålla fast vid?
:::
Lösningen bör vara hyfsat enkel och uppenbar. Utgå från en offensiv taktik som bygger på en anfallsduo bestående av Luis Suarez och Andy Carroll, ett sätt med vilket man förmodligen skulle få ut betydligt mer och betydligt bättre av de båda anfallarna än vad som nu är fallet.
Men ett sådant taktiskt beslut förutsätter att Kenny Dalglish inser att Liverpool inte kan spela fotboll med både bälte och hängslen på. Åtminstone inte i alla matcher under en säsong, och i synnerhet inte just de matcher som Liverpool den här säsongen har haft stora problem, och där de har tappat den här säsongens Champions League-plats, mot de lag som primärt tillämpar en defensiv taktik mot dem.
Där ligger hemligheten bakom Liverpools misslyckande i ligan den här säsongen. Snarare än att försöka ofuskera och lyfta fram omständigheter som trötthet och lagets framgång (!) som ursäkter.
:::
Behövs det en ny manager för att inse detta? Nej, absolut inte. Men det behövs ett nytt tänkande, en nykter analys av vad som gått bra och vad som inte gått bra den här säsongen, och en vettig inventering av vilka kvaliteter som finns och inte finns i spelartruppen.
……………………………………………………………….
Dagens matcher: Newcastle vs Liverpool, samt Tottenham vs Swansea.
:::
Var Peter Crouchs drömmål för Stoke mot Man City det ultimata Route One-målet? David Lacey gör en rätt bra poäng, bland många andra, åt det hållet. Rolig läsning.
https://www.guardian.co.uk/football/blog/2012/mar/30/peter-crouch-wonder-goal-stoke-city
:::
Jaha, jag försökte fundera ut något smart aprilskämt till den här bloggen. Men det är svårt att komma på något tillräckligt trovärdigt, och ni är förmodligen lite för medvetna för att låta er luras. Istället kan ni ju dra era egna bästa förslag till fotbollsrelaterade aprilskämt.
Be Champions!!