Premier League har det mesta. Några av fotbollsvärldens allra bästa lag och många av de bästa spelarna. Det är samtidigt en otroligt jämn liga där inga lag går säkra mot något annat lag. Det är en liga som redan från dess första omgång präglas av såväl dramatik som intensitet. Den följs av passionerade fans såväl på hemmaplan som på bortaplan, och av mängder av miljoner från alla delar av världen.
Ändå kan man ju ibland känna att något saknas. Det är inte så mycket en fråga om att gräset skulle vara grönare på någon annan sida. Utan bara en tanke om att inget väl är perfekt och att det alltid finns utrymme för förbättring. I och med att det hela dessutom blir en ytterst subjektiv smakfråga, så finns det så klart också många olika varianter.
I den här bloggen tänkte jag nämna några saker som jag saknar i Premier League.
:::
(1) Ståplatsläktare
Vi känner förmodligen alla till historiken om varför ståplatsläktarna togs bort från de engelska arenorna. Ändå kvarstår intrycket att beslutsfattarna har gått alldeles för långt i sin strävan efter säkerhet. Att det är kontroll och konsumerism snarare än säkerhet som numer är det bakomliggande motivet. Kostnaden tar sitt uttryck i atmosfären och känslan av gemenskap på arenorna.
Att det är möjligt att ha ståplatsläktare på moderna fotbollsarenor med bibehållen säkerhet exemplifieras utmärkt av Bundesliga. Flera klubbar har nu börjat driva frågan om att återinföra ståplatsläktare på sina arenor, bland dem Aston Villa och Everton, men ännu så länge är det långt kvar innan något inträffar.
(2) Man Utd vs Leeds
Enskilda rivaliteter kan man förvisso hitta väldigt många av inom engelsk fotboll helt eller delvis utanför Premier League. Men om vi ser till intensiteten i rivaliteten, dess historiska rötter, såväl som storleken på båda de inblandade klubbarna så framstår det här hatmötet onekligen som det som skulle tillföra mest värde till Premier League som liga.
West Ham vs Millwall, Nottingham vs Derby, Aston Villa vs Birmingham i all ära, men det är antingen möten som likaväl kan få äga rum i The Championship eller som helt enkelt är för knutna till en enda stad. Sheffields stålderby är den för mig starkaste konkurrenten, men för mig knäcker det inte kampen mellan den röda och den vita rosen.
(3) Elitlicenser
I en liga där så mycket av dess ekonomiska realitet styrs av icke rationella investerare som pumpar upp sina klubbar med enorma ägarbidrag, och där den finansiella kostnaden med nedflyttning är så väldigt dramatisk, så uppstår vid sidan av fotbollsplanen också en situation som liknar ett credit card chicken race. Konsekvensen är klubbar som gör enorma förluster och drar på sig skulder och lönekostnader som de inte har en möjlighet att täcka, i strävan att hålla sig kvar, nå europeiska cupplatser, vinna ligan och så vidare.
Idén om elitlicenser finns i flera olika länder, bland dem Tyskland och Sverige. Den liknar så klart UEFA:s tankar om financial fair play men gäller på nationell snarare än kontinental nivå. Tanken är så klart att klubbar för att få delta i det nationella seriespelet måste visa upp en också på längre sikt hållbar och självständig ekonomi och organisation.
(4) Brian Clough
Nåja, det är väl egentligen inte Brian Clough personligen jag saknar så väldigt mycket. Snarare är det ju vad man kan säga att Brian Clough representerar. Nämligen den smarte, vältalige, intellektuelle och reflekterande managern som förmår föra ett samtal om fotbollen i allmänhet på ett sätt som samtidigt väcker intresse och nya tankar.
Det kan sägas mycket klokt av många managers, bland andra Alex Ferguson och Arsene Wenger, men det fördunklas ofta av att de begränsas, både av sig själva och av media, till att föra en tämligen snäv klubbagenda. Det sägs mycket roligt av en karaktär som José Mourinho, men där urartar det alltför ofta till rent showmanship och pajaseri. Och många andra är helt enkelt för rädda för mediala eller förbundsmässiga repressalier för att våga säga något spännande alls.
(5) Intelligent bevakning
Match of the Day är kanske det närmaste vi kommer. Men i grund och botten är det ju highlights med några studioord från Alan ”Abysmal” Hansen om urvalda situationer i efterhand. Enskilda krönikörer i fotbollspressen lyfter också nivån, inte minst Sam Wallace på The Independent, men huvudsakligen handlar det också i det här sammanhanget om brandkårsutryckningar om vad som för tillfället pockar på intresse.
I TV-landskapet har paketeringen blivit viktigare än innehållet, och diskussionen om fotbollen har blivit fattigare som följd. Studioprogram, med riktiga reportage och kunniga paneldebatter, sådant som exempelvis görs väldigt bra i Italien, lyser med sin frånvaro. Kanske är engelsk fotboll för anti-intellektuell. Kanske finns där ingen marknad. Samtidigt är jag rätt säker på att media skapar sin egen marknad i dessa avseenden.
:::
Ni kanske håller med. Kanske håller ni inte med. Det är ju heller inte helt omöjligt att ni själva har saker som ni saknar i Premier League.
………………………………………………………………
Dagens matcher: Sunderland vs Tottenham (13:45), Bolton vs Fulham, Chelsea vs Wigan, Liverpool vs Aston Villa, Norwich vs Everton, West Brom vs Blackburn, samt Stoke vs Wolves (18:30).
Klarar Tottenham av att på Stadium of Light sätta ordentlig press på Arsenal inför deras söndagsmatch mot Man City? Kan Aston Villa ta viktiga poäng för nedflyttningsstriden på Anfield?
:::
Andra säsongen av Game of Thrones har precis börjat. Av böckerna att döma så kommer första säsongens briljans snart att ersättas av repetitiv smörja. Hur som helst så har en Roger Bennett gjort en rätt rolig översättning av Game of Thrones till Premier League.
https://www.grantland.com/blog/the-triangle/post/_/id/22795/game-of-thrones-to-english-premier-league-converter
:::
Ännu en lördag. Jag undrar om vi får fira lika mycket som den här sköna killen i keps, hängslen och pinten i ett fast grepp.
Be Champions!!