Idag kanske till och med Bill Shankly behagar plira fram lite mellan de neddragna gardinerna i sin himmel. Å andra sidan var han stundtals något motsägelsefull, och vi får kanske hoppas att ingen heller tar hans ord efter att Liverpool besegrat Everton i 1971 års FA-cupsemifinal alltför bokstavligt: ”If I’d been dead, I would have had them bring the casket to the ground, prop it up in the stands and cut a hole in the lid.”
:::
Det var knappt 23 år sedan Everton och Liverpool senast möttes på Wembley. Då som nu var Kenny Dalglish manager för Liverpool. Då som nu spelades matchen i skuggan av den tragedi som utgör Hillsboroughkatastrofen, när 96 människor fick sätta livet till på grund av trängsel, värdelösa rutiner och polismyndighetens inkompetens.
Senast lagen möttes på Wembley var det final, den här gången är det semifinal. Så har det ju nämligen blivit med FA-cupen på senare år, att nu spelas också semifinalerna på Wembley. Vilket jag själv så klart ser ett ytterst tveksamt värde med. Det som är lite speciellt med just den här semifinalomgången av FA-cupen är att den består av två derbymöten.
Manchester må kriga om ligan, men FA-cupen tar just den här helgen formen av två krig i först Liverpool och därefter London. Ser vi till den första matchen så har vi alltså kommit fram till att det är en match med mycket historia mellan två av engelsk fotbolls mest framgångsrika fotbollslag. Det är emellertid också en match med väldigt tung förankring i högst konkret nutid.
Man skulle kanske kunna hävda att det är en match om fotbollsherraväldet i Liverpool.
:::
Samtidigt som de båda lagen nu möts i semifinalen av FA-cupen så befinner sig Everton för första gången på mycket länge i slagläge mot Liverpool i ligan. Med fem omgångar kvar så ligger Everton på sjunde plats en poäng före Liverpool på åttonde. För samtidigt som Everton traditionsenligt har hittat vårformen så har Liverpools vårform varit helt horribel.
Det bådar för en intressant slutspurt av ligasäsongen. Och nog kan man säga att det här cupmötet på Wembley utgör något av ett startskott för denna spurt, där utgången av den här matchen mycket väl kan bidra med både momentum och självförtroende till vinnaren.
Dock så är det här FA-cupen, och även om den inte är vad den en gång var så representerar den ett påtagligt värde för både Liverpool och Everton den här säsongen. Liverpools säsong i övrigt har i grova drag varit misslyckad, men vinner man FA-cupen så kan man med två cuptitlar ändå hävda någon form av moraliskt framsteg.
Everton å sin sida har inte vunnit en titel sedan klubben senast vann FA-cupen 1995, och under David Moyes tio år långa managerskap har man alltså inte tagit hem en enda trofé. Kanske har chansen aldrig varit så god som den är i år och det skulle onekligen vara en höjdpunkt för en av Premier Leagues bästa managers.
:::
Flera faktorer gör ju den här matchen lite speciell och att det därför blir lite vanskligt att titta på matchens yttre förutsättningar för att få någon indikation om hur den kan tänkas sluta. Dels är det ju så klart cupsemifinal på Wembley och dels är det ett derby. Sådant har en tendens att sätta normal fotbollslogik ur spel.
Hade vi annars tittat på formkurvorna så hade vi förmodligen sagt fördel till Everton. Deras vårsäsong är betydligt bättre än Liverpools, och med Nikica Jelavic har man kanske till sist hittat rätt med en anfallare. Där finns också några småomen som talar för Everton. Nämligen att man senast besegrade Sunderland med 4-0. Också förra gången Everton vann en ligamatch med 4-0, mot Wigan, så spelade man matchen därefter FA-cupsemifinal på Wembley, som man vann mot Man Utd.
För Liverpool talar kanske först och främst ett mentalt övertag mot vad som ändå är lillebror i det här derbysammanhanget. Att man redan den här säsongen har vinnarkänsla på Wembley kan också det bidra. I övrigt var det så klart en väldigt viktig vinst på tilläggstid borta mot Blackburn under veckan, en vinst som nog höjde lagets självförtroende exponentiellt. Kanske var det också för Liverpool helt rätt spelare som fick avgöra den matchen.
Samtidigt har matchen fått en något märklig tajming tack vare Liverpools ägare som för bara några dagar sedan beslutade att sparka fotbollsdirektören Damien Commolli. Kenny Dalglishs position i klubben förstärktes därmed, men det gör också att en vinst i den här matchen blir ännu viktigare för att så att säga få rätt start på klubbens nystart. Annars är det risk att samma frågor som förr kommer fortsätta ställas, men den här gången med en mycket tydligare måltavla.
:::
Det var 2005 när Everton senast slutade före Liverpool i ligan. David Moyes var då på mycket ljust humör, skålade i champagne och menade att det var beviset för att Everton var det bästa laget i staden. Det kommer han garanterat vara försiktigare med den här gången, om det nu blir aktuellt.
Visst är det här en kamp om fotbollsherraväldet i Liverpool. Men bara för den här säsongen och bara på kort sikt. Det är nämligen två klubbar som jobbar utifrån helt olika materiella och ekonomiska förutsättningar, och verkligheten kommer till sist alltid ifatt sagan. Ska detta förändras så måste Everton hitta nya ägare villiga att investera i klubben.
Så länge detta inte sker så kommer Liverpool alltid vara störst i stan.
……………………………………………………………….
Dagens matcher: Norwich vs Man City (13:45), Sunderland vs Wolves, Swansea vs Blackburn, samt West Brom vs QPR.
Titelstriden lever. Vad har Norwich att säga om den saken? Bottenstriden lever den med, tre lag krigar vidare idag.
:::
Exakt varför Premier League inte kunde ha schemalagt Norwich vs Man City på kvällen istället, så att FA-cupsemifinalen kunde spelas utan konkurrens, kommer jag förmodligen aldrig att förstå.
:::
Härliga bilder från FA-cupsemifinalen 1976/77 mellan Liverpool och Everton. Everton får ett avgörande mål felaktigt bortdömt. Och lite skoj kan man ju så här i efterhand ha åt Emlyn Hughes arrogans i klippet. Den fick han dock sota för i finalen.
Be Champions!!