Det pratas ju mycket om hur Manchester, staden alltså, precis just nu står i centrum för en omritning av den engelska fotbollskartan. Det pratas också om hur det med Man Citys framväxt under senare år har växt fram två storklubbar i Manchester. Konkurrensen och rivaliteten de båda klubbarna emellan har nog aldrig varit mer intensiv än vad den är just nu.
Men det händer ju också att dessa båda klubbar samarbetar. Om de inte hade gjort det, så hade det kanske funnits tre stora klubbar i Manchester i nuläget, eller så hade någon av de två nuvarande klubbarna inte längre existerat. Men den utvecklingen såg Man Utd och Man City till att sätta stopp för i en av den engelska fotbollshistoriens mer politiskt laddade historier. Bakgrund till den här texten kommer från bloggen The Ball Is Round.
:::
Året var 1931, som den numer framlidne Hans Villius hade inlett det hela…
I ett rökigt sammanträdesrum i The Football Leagues lokaler i Preston hölls då ett stökigt möte där ligans samtliga klubbordföranden skulle rösta om att erbjuda Manchester Central FC en plats i The Football League.
Vid den här tidpunkten skedde inte uppflyttning till The Football League så som vi är vana vid idag, det vill säga på sportsliga meriter, genom uppflyttning från The Conference. Nej, istället erbjöds man en plats och valdes in, under förutsättning att man fick en majoritet av rösterna från församlingen av 92 klubbordföranden. En samling människor vars intressen naturligtvis alltid låg i att rösta mot nya medlemmar.
Men i början av säsongen 1931/32 så hade Wigan Borough tvingats dra sig ur Football League endast fyra matcher in på säsongen. Alltså behövde ett nytt lag röstas in. Den särskilda arbetsgrupp som tillsatts av Football League fick en ansökan från Manchester Central att ta denna plats, och denna ansökan imponerade så till den milda grad på dem att de omedelbart rekommenderade att klubben skulle ges tillträde till The Football League.
:::
Manchester Central FC hade grundats 1928, av den dåvarande ordföranden för Man City, John Ayrton. Han såg en möjlighet att utnyttja Belle Vue-stadion i östra delen av Manchester med en kapacitet om 34,000 åskådare, som vid tillfället användes sparsamt och endast för hundkapplöpning. Planen var också att med en tredje klubb exploatera de närmare 440,000 människor som bodde inom tre kilometer från Belle Vue.
Den nya klubben attraherade många stora namn. Bland dem Billy Meredith, en av Manchesters stora fotbollsikoner. Även Charlie Pringle och Charlie Roberts, tidigare kaptener i Man City och Man Utd, var med i skapandet av Manchester Central. Av den enkla anledningen kunde Manchester Central attrahera bättre spelare än vad deras närmaste konkurrenter inom den regionala fotbollen.
Många var positiva till en tredje Manchesterklubb i The Football League. Stockport County stödde deras ansökan då de ansåg den vara positiv för den lokala fotbollen. Daily Dispatch hade följande att säga: ”Manchester Central potentially are not merely a Second Division, but a First Division club of the future. There should be room in Manchester for three clubs.” Man kan misstänka att journalisten anade möjliga hinder på vägen, men den allmänna uppfattningen, inte minst i Manchester Central, var att deras ansökan inte skulle stöta på några problem.
:::
Vad de inte visste då var att Man Utd och Man City skulle prata ihop sig för att förhindra klubbens inträde i The Football League. De båda klubbarna beslutade sig kort och gott för att Manchester endast var stort nog för två klubbar. Detta trots att Man Utd höll hus i Manchesters västra delar och Man City i dess södra och centrala delar. De var ändå oroade för hur en tredje klubb i form utav Manchester Central skulle påverka deras försörjning.
Exakt vad som sades i det där sammanträdesrummet i Preston, bland Football Leagues samtliga klubbdirektörer, och vilka metoder Man Utd och Man City använde sig av för att få sin vilja igenom, vet vi inte och kommer aldrig att få veta. Men Manchester Centrals ansökan avslogs och Football League genomförde säsongen ett lag kort innan Mansfield kunde flytta upp inför den därpå följande säsongen.
Beslutet fick Manchester Central att inse att de aldrig skulle ha någon möjlighet att utvecklas och växa sig stora. Det dröjde endast lite drygt ett år, sedan gick klubben sin alltför tidiga död till mötes. Att The Football Leagues beslut ändrade den engelska fotbollshistorien är lika klart som att Manchester Central hade förändrat fotbollskartan i Manchester för alltid.
:::
Beslutet chockade det lokala samhället i Manchester. Manchester Centrals styrelseordförande George Hardman menade att ”there ought to be League football in the Belle Vue area, where there are 440,000 people within two miles, and a million people within four miles. This is surely enough for two League clubs in a place like Manchester. There seems to be a sad lack of enterprise so far as League football is concerned.”
Det synes som om Hardman medvetet ignorerade Man Utd i det syrliga uttalandet. Många trodde att det var Man City som först och främst störde sig på Manchester Centrals ambition att bli ett nytt MCFC. Men Manchester Central var vid den tidpunkten ett bra mycket större hot mot Man Utd, som vid den tidpunkten var en klubb i rejält förfall. Trots att Manchester Central spelade nonleague-fotboll så drog de vid den här tidpunkten större publik än Man Utd.
Ivan Sharpe på Sunday Chronicle skrev att Manchester Central borde ha beviljats inträde i The Football League eftersom Man Utd var på väg att misslyckas: ”A third club in Manchester would not damage the City at all seriously. It would build up football interest. I don’t like the way Manchester is slipping back in football. Where are those 30,000 football followers who used to assemble at Old Trafford? The odd 25,000 are missing. It is time something was done about it. In view of Manchester United’s sorry position I certainly think Manchester Central should have been admitted.”
Evening Chronicle var inne på samma spår: ”Keen disappointment is expressed that Manchester is not to have a third Football League club, especially as there is a splendid ground available at Belle Vue, and that Manchester United are so signally failing to keep Manchester on the football map.”
Man City skulle ha under 1930-talet ha ett gyllene årtionde, och efter 1945 förändrades Manchesters fotbollskarta för alltid. Sedan 1931 har de båda återstående Manchesterklubbarna gått vidare till att vinna ett tjugotal ligatitlar, europeiska och inhemska cuptitlar, och är i dessa dagar två av världens mest framstående fotbollsklubbar. Historien om Manchester Central lär oss däremot, att den engelska fotbollens utveckling inte enbart avgörs på fotbollsplanens gröna gräs.
Den engelska fotbollen är ibland mycket smutsigare än så.
:::
Be Champions!!