Det är inte så väldigt många saker som Leeds United och Nottingham Forest har gemensamt. Snävt räknat är det väl nu för tiden kanske två saker. Dels Brian Clough, där får man väl minst sagt säga att det var Forest som drog den så kallade vinstlotten. Dels den enkla omständighet att det ser ut som om båda klubbarna är på väg att få nya arabiska oljefinansierade ägare under sommaren, med tillhörande optimism om den blomstertid nu kommer.
Frågan är väl dock om inte Leeds United även i det här avseendet är på väg att dra vad som är att beteckna som nitlotten.
Nottingham Forests nye ägare är familjen Al-Hasawi från det oljerika Kuwait, en ensam ägare och i så måtto så är det väl en ägare som påminner till viss del om Mansour i Man City. Något lustigt är förvisso att det tydligen var så att Al-Hasawi under våren och tidig sommar valde mellan just Nottingham Forest och Leeds United. Ett val som alltså landade på Forest och som, om vi antar att Al-Hasawi tänkte rationellt, antyder att han betraktade Nottingham som ett mer långsiktigt hållbart projekt.
Men det ser ändå ut att hända saker med ägandet av Leeds. Så sent som för någon dag sedan har ett mystiskt företag kallat Leeds United Vision Ltd registrerats, och det spekuleras på hyfsat goda grunder att det är ett företag upprättat av den kommande ägaren. Klubbens räkenskaper sägs också ha lämnats ut till den förväntade köparen för granskning.
Naturligtvis kommer i princip varenda förnuftigt tänkande Leedssupporter vara överlycklig av att bli av med Ken Bates som ägare, men det som borde få dem att vara mer försiktigt optimistiska snarare än hysteriskt förväntansfulla är att det i Leeds fall snarare verkar vara fråga om en bahrainskt konsortium än ensam rik oljedaddy.
Ett konsortium är en samling av flera olika ägare och de tenderar att vara betydligt mer begränsade i sina investeringar i klubben än den typ av ägare som Mansour och Al-Hasawi representerar. Det är kanske ännu inte riktigt läge för Leeds supportrar att börja boka in säsongsbiljetterna för Premier League 2013/14.
:::
Det är väl också så att det återstår rätt mycket att göra med Leeds innan de på allvar är positionerade som klubb att börja delta i samtalet om uppflyttning till Premier League. Ett flertal år under Ken Bates ägarskap har odlat ett antal problemhärdar i klubben.
Svag ekonomi
Det här är ju liksom ingen nyhet för Leeds United, även om det naturligtvis inte är i närheten av så illa nu som det var för 10 år sedan. Men för en klubb av Leeds storlek och varumärke så är det ändå en hel del saker som inte riktigt står till som de ska.
Klubben tog ut rätt tunga lån för att modernisera Elland Roads östra läktare, och amorteringar och inte minst räntekostnader biter tungt i klubbens ekonomi, Leeds har inte intäkterna på samma sätt som en toppklubb i Premier League att täcka upp detta. En förhoppning med nya ägare är så klart att de löser ut lånen i samband med uppköpet.
Men det handlar också om att klubbens intäkter måste ökas. Den kommersiella sidan av klubben är hopplöst underutvecklad, särskilt sett till det varumärke som Leeds ändå besitter. Elland Road är också kraftigt undersatt och borde kunna generera mer pengar än vad arenan nu gör. Förmodligen representerar detta en potential som en ny köpare kan se med klubben.
Skraltig spelartrupp
Över tid har också Leeds spelartrupp förfallit lite, och känns i nuläget hopplöst otillräcklig för att på allvar utmana om uppflyttning till Premier League. Det är en spelartrupp som består av rätt mycket dödkött som tär på löneutrymmet utan att tillföra alltför mycket på planen. Vi talar här exempelvis spelare som Andy O’Brien, Billy Paynter, Paul Connolly och Ramon Nunez.
Till detta kommer att flertalet av klubbens yngre lovande talanger systematiskt har sålts vidare genom åren: Jonny Howson, Bradley Johnson, Fabian Delph, och nu allra senast Adam Clayton. Det är heller inga giganter som köper upp Leeds talanger, det är Norwich och Huddersfield. Att investera i och ”hitta tillbaka” till Leeds ungdomsakademi kommer bli en viktig del i Leeds förnyelsearbete.
Skröplig organisation
Den mest påträngande känslan med Leeds är dock en känsla utav brist på riktning. Vad vill ägaren och vad vill klubbledningen? Leeds är drabbat utav ett ledarskapsvacuum och som en följd en svag organisation.
Det enda påtagliga intresset som eftersträvats verkar ha varit att hitta en köpare, och några planer under tiden på hur klubben skulle ta sig framåt och uppåt verkar helt enkelt inte ha funnits, eller åtminstone ha följts upp. Institutionellt är Leeds alltså svaga, och även detta är något som en ny ägare måste adressera.
:::
Slutsatsen är väl alltså att det egentligen finns tre vägar som nu Leeds kan tänkas vandra med en ny ägare, och att det alltså inte heller med en ny ägare är frågan om en rak marsch tillbaka till Premier League:
(1) Passivt ägande; den typ av slött konsortiumägande som vi kunnat bevittna i klubbar som Norwich, Blackburn, Leicester, Portsmouth och Queens Park Rangers, en modell med tveksam framgångsprognos, det mesta beror på yttre och inre omständigheter. Premier League-prognos: 5-10 år, 20% chans.
(2) Aktivt ägande; ett konsortiumägande som adresserar klubbens problem och bygger för långsiktig hållbarhet, en typ av ägande vi kunnat bevittna i Southampton och Swansea, lovar gott på sikt men är tidskrävande och riskerar att andra klubbar snabbinvesterar sig förbi. Premier League-prognos: 3-5 år, 60% chans.
(3) Radikalt ägande, ett ytterst offensivt ägande, i stil med Chelseas och Man Citys, som syftar till att snabbinvestera upp klubben till Premier League och dess högre intäkter, en strategi med potentiellt hög avkastning men även hög risk om målen inte uppfylls samtidigt som institutioner inte byggts, fallet kan bli långt. Premier League-prognos: 1-2 år, 80% chans.
Men vilken väg är egentligen att föredra?
…………………………………………………
Aston Villa, Stoke, Chelsea och Everton vann träningsmatcher igår kväll, men West Brom torskade borta mot Malmö FF av alla lag. Ikväll vandrar Man City ut på bortaplan mot Besiktas.
:::
Lottning av Europa Leagues tredje kvalrunda i eftermiddag kl 13:30. Liverpool går in i den här rundan och kan alltså vad jag förstår få möta Kalmar FF. Det vore väl ett önskemotstånd på fler sätt än ett.
:::
Alltid tråkigt när klubblegender slutar och att Ledley King nu meddelar slutet på sin karriär är kanske extra tråkigt eftersom det känns som att han aldrig riktigt fick ut av den vad han hade kunnat, på grund av skador. Jag hoppas i alla fall att det blir en härlig testimonial vad det lider.
:::
Det borras alltså olja i The Championship. Förfärligt så klart anser puritanerna. Härligt säger jag, ännu mer variation och action i den engelska fotbollen. Men vilka drar vinstlotterna, och vilka drar nitlotten?
Be Champions!!