Uppdrag granskning: League Two 2012/13

Men det finns inte särskilt mycket som talar för att det mönstret kommer att upprepa sig den här säsongen. Tvärtom så ser det den här säsongen ut att bli den hårdaste och tuffaste League Two-uppplagen på åtminstone fem år. Lagen som flyttats upp från The Conference, York och Fleetwood Town, är väldigt starka, och de fyra lagen som relegerats från League One anländer samtliga med ambitioner om att omedelbart återvända.

League Two är ju lite speciell med det att det är en något skev tabell. Å ena sidan så leder hela tre platser till automatisk uppflyttning, med playoff-spel om en fjärde plats, men å andra sidan så är det endast de två sista platserna som resulterar i nedflyttning. Det innebär först och främst att något fler lag faktiskt kan blanda sig i kampen i toppen av tabellen, vilket gör League Two något mer svårförutsägbar.

:::

Huvudkandidaterna

Man kan säga att det finns två tankeskolor när det kommer till vilka lag som är aktuella för uppflyttning. Där finns å ena sidan lagen som är rejält finansierade av rika ägare och där finns å andra sidan också lagen som kort och gott bara kan anses hålla en hög kvalitet i League Two-termer.

Det första resonemanget leder oss fram till Fleetwood Town samt Rotherham United. Av dem tror jag att det i första hand är Rotherham United som kommer att befinna sig högst upp i tabellen. Fleetwood Town är nykomlingar och har därför mindre erfarenhet än The Millers. Steve Evans, Crawley Towns före detta manager, har såväl erfarenhet av framgångsrika ligakampanjer som han har tillgång till en väldigt god budget. Flertalet spelare av League One-kaliber har värvats, bland dem Kayode Odejayi, Michael O’Connor, Ian Sharps och Nicky Hunt, och lyckas Evans få ihop laget så borde uppflyttning vara ett mycket rimligt mål den här säsongen.

Det riktigt starka laget i League Two den här säsongen är kanske Chesterfield, som för två säsonger sedan gick igenom League Two likt en slåttermaskin. Det blev inte någon succé i League One förra säsongen. Vad som gick fel är svårt att säga, men vinsten i The Football League Trophy förra säsongen, mot Swindon Town i finalen, visar att de i alla fall inte helt plötsligt har blivit något dåligt lag bara för den sakens skull.

Men trots först uppflyttning och därefter omedelbar nedflyttning så förblir Chesterfield ett väldigt stabilt lag, byggt runt kontinuitet. Det är fortfarande John Sheridan som är manager, hans assistent är fortfarande Tommy Wright, och kärnan i spelartruppen är fortfarande densamma som marscherade iväg med League Two-titeln för två säsonger sedan. Kontinuiteten är i sig ett starkt argument för Chesterfield, men ett intressant tillskott i form av Marc Richards har också anlänt, en målfarlig anfallare som producerar runt 18 mål i snitt de senaste tre säsongerna i ett lag som slutat i mitten av tabellen. Det är en bra ersättare för den flyktade Craig Davies.

Det finns också något nytt och fräscht med Oxford United som gör att jag tror på dem som en seriös kandidat. Med den nye ordföranden Ian Lenegan har många nya tankar kommit in i klubben, framför allt på det fysiologiska området. Lenegan har investerat £150k i nya styrke- och konditionsfaciliteter och det är kanske klokt, med tanke på att skador bidrog till att Oxford föll bort från playoff-striden mot slutet av förra säsongen. Oxford har konsekvent förbättrat sin tabellposition under de fyra senaste säsongerna, och med Chris Wilder som stabil manager så är andan i klubben optimistisk.

Därefter tror jag, nästan som vanligt, att Bradford City vill blanda sig i uppflyttningsstriden. Det är en vanlig ambition för The Bantams som emellertid alltid har slagit fel så här långt. En utrensning av 14 spelare den här sommaren talar inte heller för stabilitet, men med Phil Parkinson som ny manager finns för första gången på länge genuint positiva tecken i en klubb av sådan generell storlek och styrka att uppflyttning aldrig ska vara någon omöjlighet.

:::

Playoff-träsket

Den här säsongens utbredda jämnhet i League Two gör det så klart ytterst vanskligt att peka ut tydliga playoff-kandidater. Utöver de fyra klubbar som jag redan nämnt som huvudkandidater för serievinst och automatisk uppflyttning, så kan åtminstone tiotalet ytterligare klubbar utmana delvis om uppflyttning men allra minst om playoff-spel.

Om några klubbar ändå ska pekas ut så går min första nickning till Fleetwood Town. Det är en klubb som satsar friskt, och under sommaren har flera väldigt spännande värvningar av hög kvalitet genomförts. Jag tänker då inte minst på David Ball, Steven Gillespie, Barry Nicholson och Conor McLaughlin från Preston, samt inte minst prestigevärvningen av anfallaren Jon Parkin från Cardiff. Förlusten av Jamie Vardy är tung, men det som kanske främst talar emot The Cod Army är unge och oerfarne managern Micky Mellon, och att han kanske ändrat för mycket på ett vinnande lag med för många nya värvningar som måste spelas samman.

Jag sticker också ut hakan och menar att Aldershot Town har en mycket god chans att nå i alla fall playoff-spel. De spelade stundtals en strålande fotboll förra säsongen, och hemma på Recreation Ground besegrade man fem av de sju högst placerade lagen, de tog sig till femte omgången av Ligacupen, och om det inte varit för sju förluster på nio matcher direkt efter den TV-sända cupmatchen mot Man Utd så hade de troligtvis tagit sig till playoff redan förra säsongen. Dean Holdsworth har uttalat målet om en playoff-plats den här säsongen, och med lite mer jämnhet över säsongen så har han och laget goda chanser att lyckas. Att kvaliteten finns där såg vi i lagets förlust på straffar i Ligacupen borta mot nyss nedflyttade Wolves.

:::

Nedflyttningsstriden

Barnet utgör just nu ett av League Twos mest spännande experiment. De har precis erhållit Academy 2-status tack vare deras fokus på på utveckling av ungdomar och kvaliteten på deras träningsanläggning. Av det skälet har klubben under sommaren implementerat en ny filosofi också i sitt a-lag, släppt flera av sina större namn för att ge mer och bättre plats åt klubbens unga talanger. På sitt är detta beundransvärt, men jag känner mig av någon anledning cynisk. Barnet har närmast gjort en tradition av att med minsta möjliga marginal klara sig från nedflyttning, och jag är rädd att den nya filosofin åtminstone på kort sikt kommer leda till att klubben till sist landar på fel sida om nedflyttningsstrecket.

Ungdomlighet tror jag även riskerar bli Morecambes fall den här säsongen. Det är en klubb som är tvingade att leva på betydligt mindre resurser än majoriteten av deras rivaler i divisionen, och som en följd av det är de närmast tvingade att överprestera, även om jag inte riktigt gillar begreppet. Det kan bli en tuff utmaning för en grupp unga spelare som ännu inte är helt och hållet utvecklad. En förutsättning för att Morecambe ska överleva den här säsongen är en bra start.

Det har varit en snabb och stadig marsch framåt och uppåt genom det engelska seriesystemet för AFC Wimbledon. Men redan inför förra säsongen och deras återkomst till The Football League, så varnade managern Terry Brown för att det fanns en klar risk att klubben snart skulle slå i ett glastak. Det finns vissa givna begränsningar med en supporterägd klubbmodell, inte minst när det kommer till resursanskaffning. Målet för AFC Wimbledon är inte nu att fortsätta marschen uppåt, utan primärt att etablera sig i League Two. Det innebär att bygga upp en jämnhet i spelet för att hålla över en hel säsong. I första hand bör målet vara att nå 50 poäng den här säsongen.

:::

Kuriosa

League Two har introducerat ett lönetak, vilket betyder att en klubb får bara spendera 60% av sin totala omsättning på löner. En reform som är finansiellt sund, men som också hjälper de större klubbarna.

League Twos genomsnittliga publikkapacitet ligger strax ovanför 10,000 åskådare per match. Med en kapacitet över 25,000 har Bradford City den klart största arenan i divisionen.

League Two är också den mest lönsamma av alla fjärdedivisioner i världen.

:::

Be Champions!!