San Marino är alltid bara San Marino och inget annat, inte någon värdemätare och inte något man ska dra några enorma slutsatser av. Men England har haft den här typen av lätta matcher förut och minst sagt misslyckats med att imponera, till skillnad från den här gången. Och av det kan man göra några enklare reflektioner.
Ikväll ställs England inför vad som utan tvekan är en av det här VM-kvalets nyckelmatcher, Polen borta, och man anar risken att Roy Hodgson den här gången väljer att återvända till vad som känns psykologiskt och kanske även politiskt mest tryggt, det vill säga de sedan tidigare etablerade spelarna. Och inte behåller på planen det som ändå visade sig fungera väldigt väl den här gången, den yngre generationen av tekniskt effektiva spelare.
Dilemmat när det gäller laguttagningar i landslaget, och möjligen Englands landslag i synnerhet, är en fråga om nutid och framtid. Det råder ingen tvekan om att för att Englands chanser i ett kommande VM-slutspel, i Brasilien om två år, ska vara så stora som möjligt så behöver den yngre generationen spelas samman och få erfarenheter, exempelvis i ett tufft VM-kval.
Samtidigt spelas VM-kvalet i nutid, och det kan naturligtvis vara så att, eller kännas som om, det är nödvändigt att spela med redan mer rutinerade, men samtidigt äldre, spelare i laget för att över huvud taget ta sig till detta VM-slutspel.
:::
Mitt bestående intryck av England från matchen mot San Marino var att det fanns en glädje i de engelska spelarnas ögon. Det här var spelare som tyckte om att spela tillsammans, som tyckte om att spela för England, och som hade roligt där ute på fotbollsplanen, själva och tillsammans med de andra. Och spelare som är glada och har roligt vågar också göra saker eller ”uttrycka sig själva på planen”.
De som följt Englands landslag under de senaste åren, för att inte säga årtiondena, vet att det här inte är en självklar syn över huvud taget. Där har det bestående intrycket snarare varit ångest och rädsla.
Finns det då inte ett värde i att behålla denna översiktliga laguppställning, även om Roy Hodgson mer än antydde efter matchen mot San Marino att det inte handlade om den ordinarie uppställningen? Och finns det inte en risk att alltför många byten kväver den glädje och därmed det spel som den yngre och inte sedan tidigare etablerade spelargenerationen nu trots allt visar?
Ett byte känns naturligt. Steven Gerrard måste spela, han är helt välförtjänt lagkapten, en god fotbollsspelare och en inspiration för laget. Att han spelar istället för någon av Theo Walcott/Aaron Lennon eller Alex Oxlade-Chamberlain känns naturligt, och kanske dessutom klokt även rent defensivt taktiskt i en tuffare match på bortaplan.
:::
Dilemmat underlättas av att Frank Lampard den här gången inte är tillgänglig, det begränsar på kort sikt Hodgsons huvudvärk. Men det viktiga i nuläget är att inte tvinga in pusselbitar i hål som inte är avsedda för dem. Med andra ord, använda rätt spelare på rätt position. Och i det avseendet är det viktigt att Hodgson inte offrar position för person.
Det är nog ingen som egentligen betvivlar att Steven Gerrard och Frank Lampard i övergripande mening är större fotbollsspelare än Michael Carrick, så klart är de det. Men de är inte på samma sätt som Carrick helt rätt spelare för just den position som det är aktuellt att han ska spela i. Det ska inte förstås som att Carrick är perfekt på något sätt, men han är Englands bäste och mest naturlige spelare på den positionen, en position som inom internationell fotboll har blivit livsviktig.
Att låta Gerrard eller Lampard ersätta Carrick vore därtill, utöver ett återfall till den policy av person före position som destruktivt präglat engelsk landslagsfotboll i årtionden, att låsa upp och begränsa den roll som dessa spelare är bättre lämpade att spela för laget. Steven Gerrard till exempel gör sig bättre, både för sig själv och för laget, i en mer fri roll vid sidan av Michael Carrick.
:::
Ikväll får vi se hur Roy Hodgson tänker, och hur han väljer att balansera nutid och framtid för Englands landslag, och hur han balanserar å ena sidan VM-kval med å andra sidan VM-slutspel.
:::
Be Champions!!