Det påminner lite grann om öppningsscenen i Star Wars.
Först en svart skärm, som följs av ett rymdskepp i vad som först framstår som av en tämligen omfattande storlek. Redan här börjar man komma in i den stämning som filmen vill förmedla. Men det är sedan som den riktiga chocken kommer. Ett nytt rymdskepp, förföljandes det första, börjar fylla upp filmrutans förgrund. I rörelse framåt växer sig rymdskeppet alltmer osannolikt större, och fortsätter framåt och framåt, till synes utan slut.
Att i grafisk form illustrera de nettotransfersummor som dagens och två av ligans huvudkombatanter, Chelsea och Man Utd, kan ge något utav en liknande känsla. Det är naturligtvis inga småsummor som Man Utd rör sig med, men jämfört på totalen så framstår klubben ändå som närmast en dvärg i sammanhanget. Grafiken är från Daily Mail.
:::
![]()
:::
Den Daily Mail-artikel som konstruerats runt denna grafik gör dock ett rätt avgörande misstag i sitt resonemang när de hävdar att det är känt att vad klubbar spenderar på transfers är det som bäst predikerar framgång. Den ekonomiska faktor som har bevisats göra det är snarare hur mycket en klubb spenderar på årliga lönekostnader, och i det avseendet är det betydligt mer jämnt fördelat mellan de båda klubbarna. Även om Chelseas lönebudget trots det är högre, och Man Citys i sin tur ännu högre än så.
Det finns en populär myt, troligtvis marinerad i den tråkiga cynism som fått allt större fotfäste inom den moderna fotbollskulturen, att ekonomi betyder allt inom fotbollen. Ekonomi är viktigt, men betyder inte allt. Därför att om ekonomi hade betytt allt så hade till exempel Chelsea vunnit varenda Premier League-titel i Premier League sedan 2003, utom möjligen de två sista, som i så fall Man City skulle ha vunnit. Och går vi utomlands så skulle naturligtvis Dortmund ha kunnat glömma de där två raka Bundesligatitlarna.
Management är nämligen också en faktor som spelar stor roll för framgång inom fotboll. Det är ett brett begrepp, och innefattar egentligen allt från hur väl en klubb fungerar rent organisatoriskt, till hur bra klubben är på att exempelvis scouta och utveckla spelare, ända fram till ren specifik fotbollstaktik. Det är i detta avseende som klubbar som Man Utd, Arsenal, Tottenham, Newcastle, Everton med flera excellerar, och tvingas excellera för att kunna fortsätta konkurrera.
Och det är ett ju ett glädjande perspektiv på den moderna fotbollen, att management och hur bra en klubb är på att göra vissa grundläggande saker fortfarande har en stor betydelse för framgång. Att pengar kort och gott inte betyder allt.
Men det finns ju också en annan sida av myntet. Excellens inom management drivs fram av kapitalets konkurrens, den tvingas som sagt fram av klubbar som använder sig av överlägsna ekonomiska resurser för att konkurrera. De som påstår att klubbar som Chelsea och Man City alltså förstör fotbollen är i grund och botten helt fel ute. De är tvärtom bra för fotbollen i och med att de bidrar till dess utveckling som helhet.
Det är ingen tillfällighet att man brukar säga att det engelska fotbollslandskapet förändrades 2003 när Roman Abramovich köpte Chelsea. Det förändrade inte bara spelet utan till och med spelets regler. De två då dominerande klubbarna inom engelsk fotboll, Arsenal och Man Utd, blev helt enkelt tvingade att utveckla och förbättra sig för att kunna fortsätta konkurrera. Effekterna sprider sig likt ringar på vattnet nedåt i seriesystemet, och på så vis gäller till sist samma princip för alla klubbar.
Utan klubbar som Chelsea och Man City hade engelsk fotboll tveklöst varit sämre.
:::
Tidigare under dagen möts också en annan form av måne till den i alla avseenden större planetklubben. Det handlar alltså om Merseysidederbyt, en gång i tiden det största och mest avgörande i hela England, mellan Everton och Liverpool på Goodison Park.
En gång i tiden var det här derbyt som avgjorde var någonstans ligatiteln kunde hamna den säsongen. Nu för tiden är det ett derby som kanske, och i allra bästa fall, som mest kan avgöra var någon av Champions League-platserna hamnar. Även om det i nuläget ser mer troligt ut att kampen står om Europa League-biljetterna.
Men vilken av klubbarna ligger då närmast? Sett till storlek och resurser så är så klart Liverpool tämligen överlägset. Men resultaten säger inte riktigt detsamma, Everton slutade före Liverpool i ligan förra säsongen och även den här säsongen har Everton inlett betydligt bättre än Liverpool. I tabellen skiljer det åtta placeringar och sex poäng mellan de båda klubbarna, Everton innehar för tillfället den Champions League-plats som Liverpool inför säsongen hade som ambition att nå.
Nu mer än någonsin tidigare under de senaste fem-tio åren väcks frågan om vilken klubb som egentligen är bäst av de två. Liverpool har förts till det läget genom åratal av förkvävande ägarskap, organisatorisk handlingsförlamning och intern turbulens. Everton å sin sida har uppnått situationen genom stabilitet och målmedvetet arbete.
Detta till trots så vann Liverpool båda matcherna mot Everton förra säsongen, och frågan inför dagens derby är kanske i vilken utsträckning Everton har lyckats skaka av sig det komplex som de verkar ha gentemot Liverpool. Kanske är Everton ett bättre fotbollslag, men kanske är den relevanta frågan just för dagen huruvida de faktiskt också känner sig bättre.
:::
By the way. Naturligtvis är själva grafiken, dock inte siffrorna, i Daily Mail sjukt vilseledande för att inte säga direkt manipulativa. Någon som kan tänka ut varför det är så? Notera, att något är vilseledande och manipulativt måste för den sakens skull inte betyda att det i formell mening är diametriskt fel.
:::
Dagens matcher: Everton vs Liverpool (14:30), Newcastle vs West Brom, Southampton vs Tottenham, samt Chelsea vs Man Utd (17:00).
Apropå att något egentligen stort framstår som litet i kontrast med något ännu större. Jag tycker liksom inte de båda ”mittenmatcherna” direkt går av för hackor heller, så glöm för all del inte av dem.
:::
Here’s to ya, Johnnie Walker…
Be Champions!!