De flesta drog förmodligen lite extra efter andan i samband med lottningen av Ligacupens fjärde omgång, när det visade sig att Chelsea och Man Utd skulle drabba samman. Delvis för matchen i sig så klart, men också för att det dukade bordet för ett intressant dubbelmöte, då de båda lagen skulle mötas i ligan bara några dagar tidigare.
Ödet arbetar ibland på mysteriösa vis. För ingen hade väl kunnat föreställa sig eller ens drömma om den situation detta skulle skapa. Dramatiken i söndags var enorm, och dess efterskalv, eller om det kanske snarare är att betrakta som förskalv, vibrerar fortfarande runt inom det engelska fotbollssamtalet. Det som uppfattats som dåliga domslut av Mark Clattenburg urartade efter matchen till verbalt och fysiskt bråk med domarna, och till sist med att Chelsea anklagat Clattenburg för att ha rasistiskt smädat två av deras spelare.
Mark Clattenburg har tillbakavisat anklagelserna, och FA har inlett en utredning för att ta reda på vad som hänt. Två versioner om vad som hänt finns, bevisläget är än så länge oklart, och det är därför svårgörbart att ha någon bestämd uppfattning om vad som faktiskt hänt. Däremot går det kanske att fundera kring två olika scenarios om vad som skulle kunna ha hänt.
:::
(1) Clattenburg sa det han anklagats för, och det går att bevisa
Chelsea har anklagat Mark Clattenburg för att ha använt olämpligt språk mot två av lagets spelare, med rasistisk innebörd. Mer specifikt handlar det om att han ska ha kallat John Obi Mikel för apa i samband med protester efter Man Utds tredje mål, samt att han påstås ha kallat Juan Mata för ”a Spanish twat”.
Det är allvarliga anklagelser, som om de visar sig vara sanna med all sannolikhet har avslutat Clattenburgs domarkarriär. Clattenburg själv har efter matchen kategoriskt förnekat att han sagt något av det som Chelsea nu anklagar honom för.
Vad exakt som har hänt kan vi inte veta, men vi kan arbeta med rimligheter. Att Chelsea skulle ha hittat på det här utifrån ingenting känns inte rimligt. Men att Clattenburg kategoriskt skulle förneka något som det i så fall skulle finnas minst tre domarvittnen till är inte heller det rimligt. Via domarnas mikrofonsystem så bör de båda linjemännen samt den assisterande domaren samtliga ha hört vad Clattenburg har sagt till spelarna.
Med andra ord, om Mark Clattenburg har sagt det han har anklagats för, så finns det rimligtvis ingen utväg för honom ut ur situationen. De tre domarna kommer inte att sätta sina egna karriärer på spel för att skydda honom, särskilt inte som bevisläget i övrigt är oklart. Blind förnekelse vore därför en oklok strategi av Clattenburg. Något han själv rimligtvis bör inse, eller åtminstone hans juridiska rådgivare.
Om det visar sig att Mark Clattenburg har sagt dessa saker, så har den under det senaste året infekterade rasismdebatten inom engelsk fotboll nått en ny lågpunkt. En domare ska framstå som regelverkets beskyddare i såväl anda som bokstav, och om en domare bryter mot de mest grundläggande av värderingar så är det av det skälet värre än om någon annan skulle göra det. Att han tillåts fortsätta inom fotbollen är i så fall helt uteslutet.
(2) Chelsea har skjutit först, och frågat sedan
Men det finns också omständigheter som reser frågetecken kring Chelseas beslut att formellt anklaga Mark Clattenburg. Inte minst kan man erinra sig att Chelsea har något utav en historik i att trakassera och stundtals direkt anklaga domare som enligt dem har behandlat dem fel. Anders Frisk och Graham Poll är två före detta domare som båda känt sig tvingade att avsluta sina karriärer efter att Chelsea valt personlig attack som ett sätt att misskreditera en oönskad domare.
Känslorna var också extremt laddade på Stamford Bridge i söndags. Dels förlust på hemmaplan i ett direkt toppmöte i ligan och dels två domslut varav det ena var åtminstone kontroversiellt och det andra var felaktigt, båda två domslut som gick emot Chelsea. Rätt eller fel, oavsett vilket så kände Chelsea att det var domaren som kostat dem matchen, och stämningen på läktarna bidrog säkert inte till att kyla ned känslorna. Att Chelsea kan ha agerat i affekt går helt klart inte att utesluta.
Det känns nämligen något suspekt att det läcker från Chelseas omklädningsrum dels att de spelare som ska ha blivit förolämpade av Mark Clattenburg inte själva har hört vad han har sagt, dels att flera av dem upplever att klubben har gjort en för stor sak av det hela. Det gör att Chelseas påståenden att de har tre-fyra spelare som kan styrka Mikels och Matas vittnesmål på en gång känns mindre trovärdiga.
I bakgrunden finns naturligtvis också Chelseas upprördhet över det sätt på vilket John Terrys motsvarande fall slutade. Möjligheten att Chelsea i stundens hetta har formulerat den här anklagelsen som en form utav hämnd går inte att utesluta, och det är naturligtvis svårt att backa från en sådan anklagelse när den väl är gjord. Ändå så pratas det inifrån Chelsea om att de är osäkra på ifall de ska gå vidare i ärendet, vilket i så fall bara kan ses som ett tecken på osäkerhet.
Inte minst Ashley Cole var personligen störd av FA:s utfall i frågan. Och om det var just Cole som var den ”andre spelare” som enligt Oriol Romeu hörde vad som sades och berättade för övriga så vore det onekligen som att sluta en cirkel. Det var nämligen Cole som tillsammans med John Terry och Frank Lampard 2006 anklagade Graham Poll för att medvetet vara ute efter dem, att vilja lära dem en läxa. Anklagelser som de senare tvingades att ta tillbaka.
Det här är betydligt värre anklagelser och av bara det skälet också sådana som är omöjliga att bara ta tillbaka. Men om anklagelserna visar sig vara falska, så måste straffet bli hårt för Chelsea. Vilket rimligtvis borde göra dem obenägna att ta strid utan att vara säkra på sina bevis. Men i stridens hetta agerar människor heller inte alltid rationellt.
:::
Då det finns ett starkt tryck på FA att så snabbt som möjligt utreda och komma till klarhet i den här frågan, så borde vi rimligtvis tämligen snart få veta vilket scenario som är det riktiga.
:::
Stackars Lee Mason har ingen lätt uppgift precis. Han är domare ikväll i vad som av Sky Sports beskrevs som ”Chelsea versus Man Utd – The Sequel”. Hela Stamford Bridge kommer att skrika efter blod, spelarna lär vilja markera både det ena och det andra, och precis varenda människa på planeten kommer att fingranska och efterklokt omvärdera Masons alla beslut in i minsta detalj. Förutsättningar under vilka ytterst få människor skulle vilja jobba, eller ens kunna jobba.
Matchens förutsättningar har även gjort att säkerhetsaspekterna har fått ett väldigt stort utrymme inför kvällens match. Redan mot slutet av helgens match kom tvetydiga rapporter om objekt som eventuellt kastats från läktarna, och sett till hur infekterad stämningen är så förbereder sig matchfunktionärerna nu på det värsta.
Igår kväll fick vi se det bästa med den engelska fotbollen. Risken är att vi ikväll kommer att få se mer utav det värsta. Det stormar på riktigt på den andra sidan av Atlanten. Det är en annan typ av storm som ikväll har sitt epicentrum precis ovanför Stamford Bridge, och som kastar sin skugga över hela den engelska fotbollen.
:::
Kvällens matcher: Chelsea vs Man Utd, Liverpool vs Swansea, samt Norwich vs Tottenham.
Lottningen av femte omgången sker direkt efter kvällens matcher.
:::
Be Champions!!