De allra flesta kan nog historien bakom Münchenkatastrofen. Den 6 februari 1958 och Man Utd befinner sig på flygplatsen i München efter att ha spelat en match mot Röda Stjärnan i Belgrad. Planet startar upp igen för den sista sträckan till Manchester, men lyfter aldrig från marken. 23 människoliv släcks i olyckan, och ett helt fotbollslag slås i spillror.
Sju av Man Utds unga spelare dör omedelbart. En åttonde dör några veckor senare i sviterna av sina skador. Det är Duncan Edwards, lagets ledare och stora stjärna. Johnny Berry och Jackie Blanchflower överlever men spelar aldrig mer fotboll. Det här är inte en tid med stora spelartrupper. När Man Utd två veckor senare ska spela en FA-cupmatch mot Sheffield Wednesday så har det färdigtryckta matchprogrammet tomma rutor på uppslaget för Man Utds laguppställning. Det finns helt enkelt inga spelare.
Det är inte bara spelare som drabbas. Åtta journalister som följt med på resan för att bevaka laget delade dess öde. Klubbfunktionärer, medlemmar ur planets besättning och några passagerare. Borta allihopa. Familjer drabbas, och de överlevande tvingas hantera den ångest som uppstår ur frågan varför just de fick leva.
Den som kanske drabbas hårdast är klubbens fadersgestalt, Sir Matt Busby, som rent fysiskt är nära döden vid flera tillfällen efter olyckan. Fysiskt kommer Busby att återhämtas. Men andligen lever såren från olyckans minnen djupt i hans själ tillsammans med känslorna av skuld för att arrogant ha lett sina spelare och sitt lag i fördärvet. Från det arvet skulle han kanske aldrig riktigt kunna komma.
Det var ett arv som skulle komma att skörda ännu ett offer för Münchenkatastrofen.
:::
George Best kom till Man Utd som 15-åring, bara några år efter katastrofen i München. Sir Matt Busby hade lovat att fortsätta sitt värv att spela med talangfulla unga spelare i Man Utd och hade gjort bedömningen att det skulle ta tio år att återigen bygga upp klubben. I det arbetet skulle George Best få en mycket viktig roll.
Best var en bollbegåvning vars like sällan skådats. 17 år gammal debuterade han för Man Utds a-lag mot West Bromwich, och det tog inte lång tid för Busby att göra honom till en regelbunden spelare i laget. Under sin andra säsong som ordinarie spelare, 1964/65, var han en av de bidragande orsakerna till att Man Utd åtta år efter Münchenkatastrofen ännu en gång kunde lyfta ligatiteln som engelska mästare.
George Best var inte ensam i laget. Tillsammans med Bobby Charlton och Denis Law bildade han vad som skulle komma att kallas för ”The Holy Trinity”, den trio spelare som skulle inspirera Man Utd att inte bara fortsätta vinna i England utan till sist också uppfylla Sir Matt Busbys livsverk, att till sist vinna Europacupen och på så vis rättfärdiga minnet av alla de som gått förlorade på flygplatsen i München.
Tio år efter olyckan kom detta ögonblick. Man Utd besegrade Benfica på Wembley och vann som första engelska klubblag Europacupen. George Best spelade en avgörande roll, han gjorde det första målet i förlängningen som i praktiken knäckte portugiserna. Hans egna minnesbilder efter slutsignalen är hur alla spelare i laget springer fram till Busby, alla vet vad segern betyder för honom personligen.
George Best var en spelare i sin tid. Han blev till en symbol under ett årtionde när ungdomen gjorde revolt, och han var kanske den förste engelske spelaren att tilldelas någon form av rockstjärnestatus. Epitetet ”den femte Beatlen” var knappast någon större överdrift.
Under Sir Matt Busbys ledning hade berömmelsen aldrig varit något riktigt problem för Best. Men under åren efter Europacupsegern så sammanföll ett för Best personligt förfall in i disciplinproblem, överdrivet festande och drog- och alkoholvanor med ett förfall av Man Utd som klubb. Matt Busby hade själsligen lämnat klubben redan i Wembleys korridorer och Bests frustration över vad som hände med klubben formade hans livsstil.
De återstående 30 åren av George Bests liv är en tragisk historia av beroende, alkoholproblem, sjukdom och till sist död. Hans liv var dränkt i alkohol, men hans livs frustration hade lärt sig att simma. Han var sin generations främste fotbollsspelare, men blev till ett offer för sin egen och för andras felbara mänsklighet.
:::
Det sorgliga människoöde som George Best utgör är en direkt följd av tragedin i München 1958. Det visar på hur en traumatisk händelse formar inte bara de människor som är direkt drabbade utan vars ringar på historiens vattenyta formar också andra liv.
Det krävdes en enorm viljeansträngning att ens hålla Man Utd vid liv efter Münchenkatastrofen. Klubbstyrelsen var beredd att lägga ner klubben bara veckan efter olyckan. Sir Matt Busby förespeglade sig inte bara överlevnad, utan att förverkliga sina egna och hans gamla spelares gemensamma dröm, att erövra den europeiska cupen. Det var en dröm som skulle kräva en enorm känslomässig insats.
Drömmen besannades, men insatsen räckte bara dit men inte längre. När drömmen väl var uppfylld så fanns inte orken att driva klubben vidare. Den låga som brunnit ihärdigt och drivit klubben framåt i tragedi och uppåt i eufori flämtade helt plötsligt mycket svagt. Det var en avslutning för Man Utd, slutet på en hel tidsera.
:::
Men för George Best var det alls ingen avslutning. För honom var ju det här bara början. Han var 22 år när Man Utd vann Europacupen. När klubben gjorde upp med sin egen historia så gällde hans drömmar naturligtvis framtiden, men i Man Utd fanns inte längre några drömmar. Det var en klubb som då mer än något annat bara önskade att drömlöst sova.
Få saker kan vara mer själamördande än att vara fast i en omgivning som är förtärande snarare än närande av ens egna drömmar. Särskilt om det är den miljö i vilken man är fostrad och känner sig trygg i. George Best fick uppleva det här högst personligen. Någon trygghet skulle han aldrig mer återfinna, hans fasta punkt i tillvaron uppryckt med rötterna.
Känslan är svårfrånkomlig att Man Utd svek George Best. En dvala av självupptaget och retroaktivt sorgearbete skapade tragiska mänskliga konsekvenser för en människa i klubben som befann sig i ett ömsesidigt beroendeförhållande med klubben. Huruvida Man Utd rent känslomässigt hade kunnat göra något annorlunda är inte vi kapabla att bedöma. En sak är i alla fall tydlig.
George Best blev Münchenkatastrofens sista offer.
:::
Kvällens match: Man Utd vs Reading
Man Utd har inte vunnit FA-cupen sedan 2004, snart ett decennium sedan. Det finns sett till spelschemat klara fördelar med att avancera vidare i FA-cupen den här säsongen. Kvällens match mot Reading är viktig för Man Utd, och exakt hur laget hanterar kontrasten mellan Real Madrid i Champions League och Reading i FA-cupen ska bli intressant att se.
:::
Be Champions!!