Gårdagen präglades av rapporter om konflikt på Chelseas träningsanläggning i samband med att helgens svaga insats mot Man City skulle diskuteras. Det var en förlust som fick Chelsea att falla ned till fjärde plats i tabellen, samtidigt som avståndet ned till Arsenal på femte plats nu är blott två poäng.
Rafa Benitez förnekar i efterhand att det rörde sig om någon egentlig konflikt, men något annat kan heller inte förväntas. Oenighet fanns där alldeles säkert i och med att Benitez kritiserade spelarna för deras prestation i matchen samtidigt som vissa av spelarna menade att felet inte var helt och hållet deras, i något utav en uppvisning utav fingerpekande.
Spelarnas försvar utgick ifrån synsättet att flera av lagets nyckelspelare var med och vann Champions League förra säsongen. Underförstått så kan inte lagets tillkortakommanden nu direkt bero på spelarna.
Det är naturligtvis ett bedrägligt sätt att tänka. Dels är det ett tydligt tecken på liknöjdhet. Dels överskattar det betydelsen av en enskild cupseger. Risken med dylik framgång är att den förblindar ett lag för dess uppenbara svagheter, och i Chelseas fall har dessa svagheter under en längre tid varit förhållandevis uppenbara.
Det hela känns för Chelsea inte heller som en direkt ny invändning. Från och med den här säsongen kan Champions League åberopas. Tidigare är intrycket att klubbens två ligatitlar i mitten av 2000-talet åberopades på samma sätt. Det har under en stor del utav Chelseas moderna storhetstid funnits en benägenhet att vila på gamla meriter, en känsla av berättigande.
Ett flertal managers har kommit och gått, samtliga med misslyckade försök att förnya och reformera Chelseas spelartrupp. De få managers som rönt någon form av uppskattning är de som mest gillat läget och kört vidare på vad de redan hade. I en klubb där ägaren konsekvent emaskulerar managerns auktoritet frodas spelarmakten.
Det hade varit lätt för Rafa Benitez att agera opportunistiskt och kortsiktigt sett till hans egen karriär, att inte kritisera och inte försöka förändra. Gilla läget helt enkelt, inte röra om i grytan. Till hans fördel ska sägas att det är inte den vägen han ser ut att gå.
Benitez problem är emellertid att han alltid kommer vara fel person att säga det som måste sägas. Oavsett vad han säger och hur klokt det än är, så kommer det alltid vara fel. Människor har en tendens att bedöma vad de hör inte så mycket utifrån dess innehåll utan från vem det är som säger det, och vad man tycker om den personen.
Och Rafa Benitez är allt annat än omtyckt. Hans fördel är emellertid att han därmed heller inte har något att förlora.
:::
Rafa Benitez gör en till synes annorlunda analys utav Chelseas position än vad klubben, dess spelare och ledare, och dess supportrar gör. Intrycket av Chelseas egen analys är till stor del att den är grundad i det utgångsläge som klubben hade runt 2005, i början av Roman Abramovichs tid som ägare för klubben. Analysen gjordes då och har egentligen inte förändrats sedan dess.
Men det finns flera tungt vägande skäl för varför den analysen kort och gott är förlegad och inaktuell.
Ett första skäl är att Chelsea i början av sin moderna storhetstid hade vad som i ekonomiska termer brukar kallas för ett temporärt monopol. De hade överlägsna resurser och de befintliga rivalerna hade ännu inte hunnit anpassa sig. Det läget förändrades emellertid några år senare, när framför allt Man Utd framgångsrikt visade att de kunnat anpassa sig till den nya tidens villkor. Gamla rivaler har alltså anpassat sig.
Ett andra skäl är att nya rivaler samtidigt har tillkommit. Dels har Tottenham genom en långsiktig och målmedveten satsning på organisk tillväxt blivit till en formidabel motståndare. Dels har Man City växt fram genom ett uppköp enligt samma modell som en gång i tiden Chelsea. Nya rivaler bekämpar alltså Chelsea med deras egen medicin i ännu starkare dos.
Ett tredje skäl är att Chelsea själva helt enkelt inte är lika starka som de en gång i tiden var. Klubben har kontinuerligt under sin moderna storhetstid misslyckats med att förnya spelartruppen i tillräcklig utsträckning, lagets nyckelspelare har blivit äldre, oförmågan att producera egen talang har försvagat klubbidentitet och lagkänsla, och den ständigt roterande managerkarusellen har urholkat kontinuiteten i laget.
Dessa nya omständigheter fordrar att Chelsea omvärderar och analyserar sig själva på nytt. Huruvida Rafa Benitez gör en korrekt analys av Chelseas position, och huruvida han har kommit fram till de rätta slutsatserna, är svårt att säga, men han har i alla fall modet att alls göra analysen.
Det ska han inte förvänta sig något tack för, vare sig från spelare eller supportrar, och förmodligen allra minst från Chelseas klubbledning, men det kan visa sig vara en värdefull insats.
:::
Samtidigt som ligaspelet går fortsatt trögt för Chelsea så vandrar de ikväll vidare i FA-cupen, en turnering som de under de senaste säsongerna dominerat på ett sätt som motsvaras av få andra klubbar under turneringens långa och ärorika historia.
Kanske är Chelsea alltmer blivet ett så kallat cuplag. Ett av lagets grundproblem i ligan är att de vinner alltför få matcher. Men för att vara framgångsrik i cupspel så räcker det med att inte förlora. Och vid vissa givna tillfällen är detta att inte förlora en egenskap som Chelsea verkar vara mer kapabla att frammana än många andra klubbar.
Troligtvis är det också i det ljuset man måste skåda spelarnas argument att Chelsea trots allt vann Champions League förra året. Problemet är att det inte hjälper i ligan. Chelsea slutade sexa förra säsongen, och om något liknande inträffar den här säsongen så kommer inte Champions League att finnas där som räddningsplanka.
:::
Kvällens match: Middlesbrough vs Chelsea
Inget omspel men väl en match i den femte omgången. Vinnaren belönas med en resa till Old Trafford i kvartsfinalen. Tony Mowbray såg ut att ha fått ordning på Middlesbrough som legat i toppen av The Championship mest hela säsongen. Men laget är inne i en rejäl formsvacka med sju förluster och endast en vinst på de nio senaste ligamatcherna. Helgens hemmamatch mot ligaledarna Cardiff är blodigt viktig.
Tufft blir det ändå för Chelsea, som alltså har sina egna ligarelaterade problem att tänka på. Rapporterna om oroligheter i spelartruppen väcker också en del frågetecken. Det är lätt tänkt att se kvällens match som en form av litmustest för stämningsläget. En övertygande seger är ett tecken på styrka, samtidigt som ett annat resultat förstärker intrycket av problem.
:::
Be Champions!!