Sam Peckinpahs kultaction från 1974, ”Bring Me The Head of Alfredo Garcia”, är ett testamente till den tragedi som alltför ofta blir följden av girighet och stolthet, hämndlystnad och habegär. En film om de demoner som hemsöker människan, gjord av en regissör mer hemsökt av dessa demoner än de flesta andra människor. Men också om det mod som människor kan uppvisa även i de mest hopplösa av situationer.
Det är en mörk film. Och kanske var den alltför brutal och brutalt realistisk för att gå väl hem hos kritikerna. Den avfärdades som meningslöst skräp utav en närmast enig kritikerkår även om Peckinpah själv ansåg att det var den film han gjort som bäst speglade honom själv och hans intentioner. Med tiden kom filmen att omvärderas och anses nu ha åtminstone ett kultvärde.
Kan Luis Suarez hoppas på en liknande omvärdering? Jag undrar eftersom den kontroversielle uruguayanen är på god väg att göra sig själv till en av de mest universellt illa omtyckta spelarna inom engelsk fotboll. En gudabenådad talang naturligtvis, men en personlighet som troligtvis bara en mor kan älska. Och om vi i fotbollssammanhang ska se Liverpool som spelarens mor så är nog även den kärleken på väg att falna.
:::
Luis Suarez spelar ett tämligen högt spel för tillfället. Han har satt det mesta på kortet att få lämna Liverpool till förmån för en annan europeisk storklubb. Han har, uppriktigt eller för att maskera sina egentliga motiv, valt att skylla på engelsk media och omtanke om sin familj som skäl för hans vilja att flytta, i syfte att ändå hålla sig väl med klubbens supportrar.
Gamblingen består naturligtvis i att det bygger på att en storklubb faktiskt bestämmer sig för att köpa honom, vilket förutsätter att de är villiga att betala den summa som Liverpool onekligen kommer att begära. Barcelona och Bayern är med all sannolikhet inte aktuella, de har redan spenderat stora pengar den här sommaren.
Real Madrid är det alternativ som hittills lyfts fram som mest sannolikt. Men det beror också på hur klubben prioriterar. Om exempelvis Real Madrid går in för att köpa Zlatan Ibrahimovic, i kölvattnet av PSG:s intresse för Edinson Cavani, så kan det visa sig att Real Madrids utrymme för att också finansiera ett köp av Luis Suarez går om intet.
Om vi tänker oss att Luis Suarez egentliga motiv att vilja lämna Liverpool är för att få spela Champions League, så återstår då egentligen inte så väldigt många alternativ. Det är ytterst tveksamt om några av de italienska storklubbarna har råd att köpa loss honom. Visst finns pengarna inom den ryska fotbollen, men det steget tror jag inte Suarez själv är villig att ta.
Återstår gör då de engelska Champions League-klubbarna. Man Utd är naturligtvis inte på kartan av ett antal olika skäl. Men alla de tre andra klubbarna, Man City, Chelsea och Arsenal, skulle samtliga vara möjliga och har också ryktats vara intresserade, nu senast särskilt Arsenal och Chelsea.
:::
Det går så klart att fråga sig om det finns något som helst allvar i de här ryktena. Det vet vi så klart inte, men i och med att Luis Suarez med sitt agerande hittills under sommaren har målat in sig i ett hörn, så kan han mycket väl känna sig tvingad att överväga alla alternativ.
Liverpool, både klubben som sådan och dess supportrar, har länge stått vid Luis Suarez sida, i en utsträckning skulle jag vilja säga som varit till tydlig nackdel för dem själva. Genom sina uttalanden och sitt agerande så har detta till stor del förändrats. Det enda som förmodligen kan göra situationen värre vore om han går till en annan engelsk klubb.
I så fall skulle naturligtvis Luis Suarez hela fasad rämna. Hur skulle han då kunna hålla fast vid att det är för familjens skull han vill lämna Liverpool, och för den enligt honom själv orättvisa behandling han fått utstå i England? I så fall finns bara ett skäl, han lämnar för Champions League-fotboll, men valde att ljuga om det, samtidigt som han gör Liverpool en otjänst genom att förstärka klubbens konkurrenter.
Det vore naturligtvis ett svek.
:::
Det ironiska i Sam Peckinpahs berättelse är att det ursprungliga motivet, det vill säga hämnd, för att hämta hem Alfredo Garcias huvud är förbrukat. Alfredo Garcia är redan död. Ändå ihärdar berättelsens karaktärer i en alltmer absurd våldsspiral, i och med att önskan om hämnd ynglar av sig i andra mer personliga motiv som girighet och stolthet.
Det finns en ironi också i Luis Suarez berättelse. Nämligen att det riskerar visa sig att det bara är engelska klubbar som kan lösa ut honom ur den situation han försatt sig i med hänvisning till hur illa England har behandlat honom. Om det skulle få honom att möjligen omvärdera den roll han själv har spelat i det narrativ som bildats runt honom återstår i så fall att se.
En sådan flytt skulle naturligtvis också medföra andra frågetecken. Som exempelvis hur de supportrar till den klubb som Luis Suarez flyttar till, som innan i hög utsträckning alldeles säkert har gjort sig både onda och lustiga över Suarez beteende, då kommer att ta emot honom. Avvaktande eller med öppna armar och hej vilt rationaliserandes om att ”pojken nog egentligen bara är lite missförstådd”?
:::
Transferkollen
Nathan Redmond – Norwich, okänt. Bra värning av Norwich. Redmond är en av de mer lovande unga engelska talangerna, med en god relation till Chris Hughton, och Norwich känns som en klubb på rätt nivå för Redmond att få speltid och bästa möjliga utveckling. Väl godkänd (+++)
:::
Be Champions!!