Johann Cruyff är å ena sidan en legend och klubbikon i Barcelona. Å andra sidan misstänker jag att han också lite grann kan uppfattas som den där rätt jobbiga föredettingen som inte kan hejda sig från att säga vad han tycker om än det ena och än det andra, en Kataloniens alldeles egen Abe Simpson.
Nu senast var det Barcelonas egen guldklimp Leo Messi som hamnade i ett inte alltför förutsett hårkors. Många skulle ju se en spelare som Messi som helt given att vilja behålla i det egna laget. Men icke så Cruyff. I och med Barcelonas köp av Neymar så menade nu holländaren att Barcelona kanske borde överväga att sälja Messi.
Det finns två sätt att se på sådana där uttalanden, ett elakt och ett snällare. Det elaka sättet att se på det är att Cruyff bara pratar gagga, möjligen för att han är lite förtjust i att höra sig själv prata. Det snällare sättet är att Cruyff helt enkelt orkar och vågar tänka de där tankarna som de allra flesta andra betraktar som så otänkbara att de inte alls tänker dem.
Med det vill jag inte säga att Johann Cruyff skulle ha rätt i att Barcelona bör överväga att sälja Leo Messi. Men det kan också ibland vara sunt att omvärdera sina heliga kor, och våga ifrågasätta det som vi normalt sett tar helt och hållet för givet.
Lite i den andan började jag därför fundera på de engelska toppklubbarna och vilka spelare de faktiskt borde överväga att sälja. Här råder ju en balansgång mellan att det vare sig handlar om att sälja den ”minst värdefulle spelaren”, eller för den delen heller nödvändigtvis den som man betraktar som den mest värdefulle spelaren.
:::
Arsenal har närmast haft för vana under de senaste åren att sälja just sådana spelare som rimligtvis borde befinna sig utanför boxen att sälja. Det för så klart med sig att det inte finns så många sådana spelare kvar nu. Mitt beslut skulle trots detta falla på Tomas Rosicky. Skador har hindrat Rosickys framfart i klubben men de två senaste säsongerna har han visat sitt stora värde för laget vid ett flertal tillfällen. Samtidigt, med spelare som Santi Cazorla, Theo Walcott, Aaron Ramsey, Alex Oxlade-Chamberlain med flera i klubben så kan det vara läge för Arsenal att realisera Rosickys värde.
Chelsea har ett antal spelare som skulle kunna vara aktuella att sälja vidare, inte minst i anfallet. Men jag vänder mig istället till mittfältet. Ramires har gjort viss succé i klubben de senaste säsongerna som en väldigt effektiv tvåvägsspelare på mittfältet, hans värde står för tillfället högt. Samtidigt har Chelsea köpt Marco van Ginkel nyligen, och har redan tillgång till spelare som Oriol Romeu och Nathaniel Chalobah. Det vore inte en helt avlägsen tankegång att sälja Ramires och återinvestera pengarna i spelartruppen.
Liverpool har ett par spelare som vore fullständigt uppenbara som tänkbara att sälja trots uppenbar kvalitet, närmare bestämt Luis Suarez och Pepe Reina. Jag väljer dock att rikta in mig på Jordan Henderson. Liverpool köpte honom dyrt samtidigt som han hade det rätt svårt i början att hävda sig på Anfield, men under förra säsongen så började han visa en hel del av sin kapacitet för laget, och borde därmed ha återupprättat en stor del av sitt värde. Samtidigt, med spelare som Lucas, Steven Gerrard och Philippe Coutinho redan i truppen, och Luis Alberto på ingång så kan man känna viss tvekan om vilket utrymme Henderson kan förvänta sig i Brendan Rodgers planer.
Man City har redan sålt Carlos Tevez och sägs ha kommunicerat till Gareth Barry att han kan söka en ny klubbadress om han vill. Det komplicerar läget en aning. Med spelare som Fernandinho och Jesus Navas redan inköpta så skulle jag i så fall mena att det komplicerar läget för Samir Nasri, som för övrigt hade en tämligen miserabel säsong senast. Mycket av detta kan naturligtvis ha haft att göra med Roberto Mancini, och Nasri kan mycket väl blomma ut igen under Manuel Pellegrini, men det kan samtidigt vara klok business av Man City att kapitalisera när Nasris namn fortfarande står relativt högt i kurs.
Man Utd skulle förstås kunna tänka sig att sälja Wayne Rooney, men det vore kanske lite för uppenbart just för tillfället. Mina tankar rör sig istället i en mer defensiv riktning, närmare bestämt Patrice Evra. Evra hade en alldeles lysande säsong nu senast, men hade några svagare säsonger dessförinnan. Det kan med andra ord vara en idé för Man Utd att smida medan järnet trots allt är varmt igen och spelaren samtidigt har ett par år kvar på en karriär på högsta nivå. Det finns andra spelare i truppen tillgängliga, samtidigt som Man Utds intresse av Leighton Baines antyder att det redan finns tankar om att uppgradera.
Tottenham har ägnat stora delar av sommaren så här långt åt att försöka hålla Gareth Bale kvar i klubben, och så länge spelaren själv inte har gett någon klar indikation på vad han faktiskt vill så får de räkna med att fortsätta denna cirkus. Jag tror förvisso att Tottenham vinner mest på att ha Bale kvar i laget, så mitt förslag här blir istället Aaron Lennon. Det kan förvisso ses som ett rätt märkligt val, för Lennon har på flera sätt varit som yin tal Bales yang för Tottenham, men jag upplever samtidigt att Lennon representerar mer av ett vindsnabbt kantlöparideal än vad som kanske ingår i Andre Villas-Boas spelidé. Samtidigt skulle en spelare som Lennon ha många intresserade köpare.
:::
Det är så klart lätt att missförstå sådana här resonemang. Meningen här är inte att dessa spelare inte är bra eller värdefulla för sina respektive lag, snarare tvärtom skulle jag säga. Tanken är endast att det kan finnas truppekonomiska skäl för klubbarna att överväga en försäljning av dem.
Metapoängen, om nu där finns någon, skulle kunna vara att klubbar rimligtvis betraktar spelare mer som tillgångar i företagsekonomisk bemärkelse, samtidigt som supportrar har för vana att ha ett mer känslomässigt sätt att se på saken.
:::
Be Champions!!