Premier League är en på sitt sätt något speciell liga. Olikt någon annan liga så kombinerar den krav på hög kvalitet med krav på hårt slit och arbete. Arte et labore, som det heter på Blackburns klubbemblem. Åtminstone innan Venkys får för sig att döpa om klubben till Blackburn Tikka Masala.
Fulham och Martin Jol verkar dock för tillfället vara en klubb och en manager som går sina egna vägar i detta avseende. Inte minst om vi tittar på deras offensiva uppställning som inkluderar Dimitar Berbatov, spelaren som under ett par säsonger orättvist fått personifiera lathet, och Bryan Ruiz. Lägg till dem Hugo Rodallega.
En trio spelare som inte direkt jobbar och sliter som om piskan som kittlar inte heller deras feta nackar kittlar. In i samma båt väljer nu alltså Martin Jol att på lån sätta Adel Taarabt.
Förvisso har Jol tidigare haft Taarabt under sina vingar. Men lite kan man fundera på det här med att managers tenderar att vilja värva en viss typ av spelare. Överdrivet så kan man säga att till exempel Arsene Wenger bara vill spela med offensiva mittfältare och Tony Pulis ville helst av allt bara spela med mittbackar.
Martin Jol verkar helst av allt vilja spela med arbetsskygga bohemer.
:::
Det är ju svårt att föreställa sig en offensiv uppställning i Fulham, bestående av Berbatov, Ruiz och Taarabt, där det centrala mittfältet och backlinjen kommer få någon reell hjälp med att stänga ned motståndarnas uppbyggnadsspel.
Föga förvånande så har Steve Sidwell, Fulhams mittfältsdynamo, markerat offentligt att i Fulham så måste alla spelare jobba för laget. Detta budskap kom med en föga dold adress.
Sidwell har alla skäl att vara lite orolig. Det är nämligen ett problem som Fulham har haft under senare säsonger, att deras centrala mittfält blir överkört och motståndarna tillåts bli övertaliga mot deras backlinje. Och nu behagar alltså Jol göra illa värre, om man vill tolka det elakt.
Det känns också som om risken i upplägget blir allt högre i och med att alltfler lag i Premier League blir så systematiskt skickliga på att hålla i bollen och passa den inom laget. Det sätter en väldig press på Fulhams försvarslinje i och med att motståndarna är i princip ostörda in på offensiv planhalva.
Det finns förvisso en god möjlighet att Fulham med en dylik offensiv uppställning kan bli bättre på att plocka poäng från de något mindre klubbarna, men som sagt, dessa lag blir allmänt sett också bättre på att utnyttja denna uppställnings svagheter.
:::
Fördelen för Fulham med att låna Adel Taarabt är naturligtvis att laget breddar sin offensiva uppställning och får fler alternativ att tillgå.
Det kan också finnas en tanke från Martin Jols sida att öka konkurrensen i spelartruppen på anfallssidan, och framför allt genom ökad konkurrens försöka få igång Bryan Ruiz mer.
Dimitar Berbatov är orubblig, han kommer vara Fulhams centrale anfallsikon. Men vid sidan av honom kan man tänka sig att Adel Taarabt och Bryan Ruiz får kämpa om den återstående platsen, likt en fotbollens variant av Hela havet stormar.
Frågan är dock om någon av dessa förhållandevis arbetsskygga anfallarna svarar särskilt bra på konkurrens. Eller om reaktionen snarare är negativ.
Fulham behöver förvisso förstärka på sitt defensiva mittfält, men i övrigt tror jag mycket av nyckeln till Fulhams kommande säsong kommer att utgöras av svaret på just denna fråga.
:::
Extrabloggar under kvällstid den här veckan. En genomgång division för division, innan vi till sist under fredagen lämpligt nog landar i frågan om vad som kommer att ske i Premier League 2013-14.
:::
Be Champions!!