Ibland uppstår det roliga tillfälligheter inom fotbollen. West Ham till exempel, har den här sommaren tagit på sig den lustiga rollen att så att säga sopa upp resterna från Liverpools matbord. Först Andy Carroll och nu Stewart Downing, a team of Liverpool misfits.
Jag ser i och för sig inget skäl att kritisera West Ham. Jag har sagt ända sedan slutet av förra säsongen att de behövde hitta en yttermittfältare som kan komplettera Matt Jarvis på vänsterkanten. Nu har de köpt precis en sådan i form av Stewart Downing.
Affärerna ska vi inte heller prata om. Andy Carroll köptes för två och ett halvt år sedan av Liverpool för £35m, nu köptes han av West Ham för £16m. Stewart Downing köptes för två år sedan av Liverpool för £20m, nu köper West Ham honom för £6m. West Ham får alltså tag i mer eller mindre samma spelare, men drygt £30m billigare. Det kallar vi för bra business.
För £22m har däremot West Ham gjort sig själva till ett betydligt starkare lag. Vilket kan visa sig vara en mycket klok investering.
:::
Nu finns där så klart också de som väljer att, med humor eller på allvar, häckla de här köpen just för att de var misslyckade i Liverpool. Och då särskilt köpet av dem båda. Det har ju redan visat sig vara misslyckat är därmed den simpla slutsatsen.
Men med en sådan slutsats väljer man att bortse från sammanhanget. Felet i Liverpool var inte så mycket spelarna som det enkla förhållande att där inte verkade finnas något samband eller enhetlig strategi mellan spelarköp och taktik. Spelare köptes men sedan användes de inte på det sätt som bäst tog tillvara deras styrkor.
Både Andy Carroll och Stewart Downing kom till Liverpool under Kenny Dalglishs fögderi. Det som ständigt förvånade var att Dalglish sällan valde att spela dessa båda samtidigt. Rättare sagt, han började med Downing på planen och Carroll på bänken. När han sedan bytte in Carroll så bytte han strax därpå ut Downing. Helt plötsligt skulle ytterbackarna slå inläggen mot Carroll, vilket alltid tog några rätt viktiga sekunder extra och för mycket.
När sedan Brendan Rodgers tog över klubben så blev det alltmer tydligt att Andy Carroll inte skulle ha någon roll i Liverpool. Men i West Ham, och i Sam Allardyces taktiska upplägg, så har både Carroll och Downing viktiga och framför allt tydliga roller på planen. Där finns ett enhetligt samband mellan spelarköp och lagtaktik.
Många har valt att göra narr av Carroll och Downing för deras misslyckande, inte minst beror nog detta på deras inflaterade transfersummor. Men istället är det klubbledningen i Liverpool som borde kritiseras, och där är det fria skott på antingen Kenny Dalglish eller Damien Comolli.
:::
Men istället för att kritisera det som varit så är det mer konstruktivt att berömma West Ham för det som är. Efter att ha åkt ur Premier League för drygt två år sedan fattade klubbledningen det impopulära men långsiktigt förmodligen kloka beslutet att anställa Sam Allardyce som manager.
West Ham har därefter stegvis återupprättat klubben både som lag och som organisation. Spelartruppen har undan för undan förstärkts, och är nu tillräckligt stark för att West Ham ska kunna anses vara etablerad som Premier League-klubb.
Och det var ju vad som var målsättningen för West Ham i maj 2011, när de i och för sig åkte ur Premier League men samtidigt planerade för flytten till en ny arena i kölvattnet av London-OS. En flytt som därefter har blivit bekräftad och i en närastående framtid har West Ham alltså en ny och stor arena till ett ytterst överkomligt pris.
En stadigt förbättrad spelartrupp, en sammanhängande strategi mellan spelarköp och lagtaktik, och snart en ny arena med helt nya intäktsmöjligheter och tillväxt potential. I grund och botten låter detta som just precis det som Liverpool så hett eftersträvar.
Jämförelsen är naturligtvis orättvis men inte desto mindre lite rolig. Men de som menar att West Ham är losers som plockar upp Liverpools bottenskrap borde kanske ställa sig den mer existentiella frågan vilken klubb som i det här sammanhanget egentligen är vinnare respektive förlorare.
:::
Den som vill läsa på om de nya finansiella reglerna för Premier League, som börjar tillämpas under säsongen men i och för sig är några säsonger bort från att börja få effekt, kan kolla in Daniel Geeys sammanfattning:
https://www.danielgeey.com/premier-league-cost-control-and-sustainability-provisions-published/
:::
Transferkollen
Stewart Downing – West Ham, £6m. En pusselbit i West Hams lagbygge som saknades var en effektiv ytter på högerkanten, och med Downing så har Sam Allardyce hittat just en sådan spelare. Downing passar perfekt in i West Hams taktiska upplägg och håller god Premier League-kvalitet. Med beröm godkänd (++++)
Marouane Chamakh – Crystal Palace, okänt. Ian Holloway verkar inte få nog av anfallare, när det i själva verket är försvaret han först och främst behöver förstärka. Chamakh värvades till Arsenal för att han hade potential, om Holloway kan återfinna denna potential så är det en bra värvning. Godkänd (++)
:::
Be Champions!!