Det är en match mellan två klubbar med på ytan något olika ambitioner, men mellan två lag som under ytan under senare år har konkurrerat med varandra utifrån liknande förutsättningar. Den här säsongen är sig inte olik i det avseendet, Chelsea säger sig vara på jakt efter ligatiteln samtidigt som Tottenham fortsatt eftersträvar Champions League-spel.
I realiteten har de senaste säsongerna inneburit jakt på Champions League-spel för båda klubbarna. Med mycket varierade utfall. Chelsea har pratat om ligatitlar innan säsongen har börjat men en bit in på säsongen har dessa drömmar gått upp i rök. Tottenham å sin sida pratar om Champions League-spel som målsättning, men kan teoretiskt visa sig hålla längre än väntat också i titelstriden.
En tämligen avgörande sak skiljer dock Chelsea och Tottenham åt. Chelsea har alltid kvalificerat sig till Champions League, även när de slutat sexa i Premier League. Tottenham å andra sidan har misslyckats med att kvalificera sig till Champions League tre säsonger i rad, trots att de åtminstone en gång har lyckats sluta fyra i Premier League.
En av den moderna fotbollens mer märkliga omständigheter.
:::
Media gör inför matchen sitt allra bästa att måla upp en personlig konflikt mellan de båda klubbarnas managers, José Mourinho och André Villas-Boas. Ett projekt som möjligen känns lite långsökt då det enda som egentligen verkar ligga till grund är att de båda jobbade tillsammans tidigare men vad tiden led beslutade sig för att gå skilda vägar.
Källan till den påstådda konflikten skulle enligt vissa media vara ett upplevt konkurrensförhållande mellan Mourinho och Villas-Boas, att Mourinho kände att Villas-Boas blev för stor för sina strumpor helt enkelt. Vi kommer aldrig kunna reda ut om detta stämmer, men att där finns ett konkurrensförhållande mellan de båda klubbarna är hyfsat uppenbart.
Varför köpte Chelsea till exempel Willian?
Det kan knappast ha varit för att de behövde förstärka ett av Premier Leagues och Europas redan allra bästa offensiva mittfält. Det går att argumentera hem det som en långsiktig satsning men det känns inte sannolikt att detta var Chelseas faktiska bevekelsegrunder. José Mourinhos schadenfreude när värvningen blev kvar vittnar om annat.
Var kanske inte skälet snarare att Chelsea visste att Tottenham stod på tröskeln att värva Willian, och att de med värvningen såg till att en potentiellt riskabel konkurrent inte förstärktes ytterligare?! Frågan kan ställas på ett annat och mer tillspetsat sätt, hade Chelsea värvat Willian om inte Tottenham varit på väg att värva honom först? Mitt svar är troligtvis inte.
Vore man Tottenham så kan man ju se på det på olika vis. Å ena sidan är det ju rätt irriterande att en konkurrentklubb kan välja att köpa en spelare bara av det skälet. Å andra sidan så är ju det mer än något annat en indikation på framsteg, att Tottenham faktiskt utvecklats till en seriös och respekterad utmanare också för klubbarna högst upp i den engelska fotbollshierarkin.
:::
Är Tottenham bättre utan Gareth Bale?
Fånig fråga. Naturligtvis inte. Men med de pengar som försäljningen av Gareth Bale inbringade, har Tottenham lyckats skapa ett starkare lag och en mer konkurrenskraftig spelartrupp än vad de hade till sitt förfogande under förra säsongen?
Ja, det är ett mer rimligt och meningsfullt påstående. José Mourinho menade att Tottenham var transferfönstrets absolut största vinnare, och det finns starka skäl som talar för att just så är fallet. Nu är frågan om Tottenham besitter kunnandet och erfarenheten att översätta detta till positioner i ligatabellen.
:::
Om det finns en personlig aspekt i dagens match så skulle jag snarare mena att den återfinns i relationen mellan Andre Villas-Boas och Chelsea, inte Villas-Boas och José Mourinho.
Villas-Boas tålde illa att Roman Abramovich gav honom sparken efter blott åtta månader på jobbet och menar fortfarande att Chelseas ägare agerat ohederligt gentemot honom. Tottenham är Villas-Boas chans till revansch i England och man kan tänka sig att han inget hellre skulle vilja än att peta ned sin tidigare arbetsgivare från täppan.
En seger idag hemma på White Hart Lane vore i så fall ett konstruktivt steg i den riktningen för Tottenham och Andre Villas-Boas. Men då måste han börja visa upp lite mer matnyttiga resultat också mot de övriga lagen i toppen av tabellen, där har Tottenham under Villas-Boas hittills varit lite veka. White Hart Lane måste bli en borg om Tottenham ska etablera sig i toppen.
José Mourinho kommer göra sitt bästa för att stoppa detta. Hans strategi i sådana här topplagsmöten på bortaplan framstår som övertydlig efter den tidigare matchen på Old Trafford. Förlora inte. Släpp inte tre poäng till konkurrenterna. Ambitionerna att vinna matchen är underordnade, och taktiken ser ut därefter.
Tottenham å sin sida har hittills under säsongen haft problem att dyrka upp den typen av försvarsspel. Chelsea å sin sida kommer att lurpassa på möjligheter till kontringar. Ungefär där gissar jag att vi har matchbilden i ett nötskal.
:::
Dagens matcher: Tottenham vs Chelsea (13:45), Aston Villa vs Man City, Fulham vs Cardiff, Hull vs West Ham, Man Utd vs West Brom, Southampton vs Crystal Palace, samt Swansea vs Arsenal (18:30).
Intressanta matcher på flera håll den här dagen. Londonderbyt naturligtvis, men därefter Aston Villa vs Man City, som onekligen kommer bli ett visst test för Man Citys goda formkurva. Hull mot West Ham kan ju bli en köttig historia samtidigt som Crystal Palace måste börja plocka poäng. Arsenal avslutar dessutom dagen med en allt annat än lätt bortamatch mot Swansea.
:::
Ny redaktionsledning på Fotbollskanalen betyder nyheter på Englandsbloggen. Håll ögonen öppna på måndag.
:::
Be Champions!!