Sju matcher spelade och endast en enda poäng. Ohjälpligt sist i Premier League-tabellen. En sparkad manager i form av Paolo Di Canio efter konflikter i spelartruppen, som består av en mängd nya och i Premier League oprövade spelare. Situationen är allt annat än idealisk för Sunderland.
Det sades av någon att Sunderland anställde Di Canio för att han var Di Canio, och att Di Canio därefter sparkades för att han var Di Canio. Med Sunderland i rejäl knipa i nedflyttningsstriden med sju matcher kvar av förra säsongen så behövdes kanske Di Canio för att elda på spelartruppen. Mer långsiktigt så ledde möjligen Di Canios brända jorden-taktik i termer av man-management till att vad som återstod mest bara var just bränd jord.
Farhågan när Sunderland och klubbens ägare Ellis Short nu har beslutat sig för att tillsätta Gus Poyet som ny manager är att Sunderland i praktiken bara har anställt en offentligt mildare version av Di Canio. Många såg istället den interna lösningen med Kevin Ball, som fungerat som tillförordnad manager i matcherna mot Liverpool och Man Utd, som ett lugnare alternativ.
Någon tillfällighet är det helt säkert inte att vad Gus Poyet mest av allt talar om i början av sin managerkarriär i Sunderland är att återskapa lugn och trygghet i spelartruppen, och om vikten av att bygga upp självförtroendet i spelartruppen igen. Inte heller är det någon tillfällighet att han vill ge Kevin Ball en central roll i lagledningen.
Återstår att se om Kevin Ball är intresserad av att ännu en gång spela andrafiol i Sunderland.
:::
Men trots möjliga frågetecken så finns det ändå ett antal saker med Gus Poyets managerskap som Sunderlands supportrar kan se fram emot med viss tillförsikt, åtminstone utifrån lagets prestationer hittills under säsongen.
Bättre defensiv. Sunderland har hittills släppt in flest mål av alla lag i Premier League den här säsongen. 16 mål på sju matcher är facit hittills. Jämförelsevis så hade Brighton, Gus Poyets förra klubb, den bästa defensiva statistiken av alla klubbar i The Championship förra säsongen. Poyet vet alltså hur ett lag ska organiseras defensivt, trots att hans lag normalt sett spelar en attraktiv och offensiv fotboll.
Attraktiv fotboll. Gus Poyet visade under sin tid i Brighton att han har en tydlig idé om hur han vill att hans lag ska spela fotboll. Han vill att laget ska dominera bollinnehavet och att passningsspelet ska ske längs marken. Detta i sådan utsträckning att till och med insparkar tas kort. Devisen är uppenbar, och hänger också ihop med lagets defensiv, nämligen att om det egna laget har bollen så kan inte motståndarna göra mål.
Bättre lagmoral. En utmaning som Gus Poyet har med Sunderland är att få ett lag bestående av 14 nya spelare och en mängd olika nationaliteter, många obekanta både med England och Premier League, att smälta samman som en grupp. Tillsättningen av den gladlynte och den av spelare och supportrar ofta uppskattade Charlie Oatway kan bidra till detta. Oatways fullständiga namn är för övrigt Anthony Phillip David Terry Frank Donald Stanley Gerry Gordon Stephen James Oatway. Hans föräldrar var inbitna QPR-supportrar och döpte sin son efter QPR:s hela startelva från 1973.
:::
Gus Poyet har definitivt ambitionen att pröva sina vingar i Premier League. Det fanns flera tillfällen under förra säsongen när han gjorde sig själv tillgänglig för klubbar i Premier League, exempelvis för Reading men även för övrigt för Sunderland efter att de gett Martin O’Neill sparken.
Just Poyets oerfarenhet av att vara manager i Premier League är något som en del håller emot honom. Detsamma gäller att han hittills aldrig som manager har lett ett lag som befinner sig indragna i en nedflyttningsstrid, vilket är vad Sunderland rimligtvis måste förvänta sig att vara den här säsongen.
Alla erfarna managers måste dock även de någon gång ha fått chansen trots att de var oerfarna, så att Gus Poyet får chansen måste inte vara negativt. Men det går inte att säga annat än att det fanns säkrare alternativ för Sunderland och Ellis Short, och att de valt Gus Poyet före säkerhet och stabilitet.
Sunderland har ju en tradition av att rekrytera brittiskt på managerposten. Kanske är det bestående arvet av Paolo Di Canio att detta nu är till ända. Med Di Canio tillsattes för första gången i klubbens historia också en director of football i form av Roberto Di Fanti, som sägs vara den som lobbat hårdast för tillsättningen av Gus Poyet som ny manager.
Vi kan vara säkra på att detta mer än något annat hade att göra med Gus Poyets sätt att spela fotboll, snarare än dennes erfarenhet som manager. Ett modigt men riskfyllt beslut.
Men man måste våga för att vinna.
:::
Be Champions!!