Premier League mot Bundesliga ikväll alltså. På två fronter. Arsenal mot Dortmund och Schalke mot Chelsea. Det står 1-1 efter hittillls två av säsongens totalt åtta möten.
I min mening två lite tidstypiska möten kan tyckas. Fotbollen i England grundades ju som en arbetarsport med rötterna i nordvästra England. Fotbollen söderöver sågs på med misstanke och viss del förakt.
Samtidigt som engelsk fotboll blir alltmer business och det knappast längre i något sammanhang är relevant att prata om en klubbs arbetarhistoria så är det alltså i Champions League, den moderna fotbollskapitalismens alldeles egna Särimner, som den klassiska konflikten mellan industriort och storstad numer utspelas.
London mot Ruhr.
Den finansiella kapitalismen mot industrialismens europeiska epicenter. Borgarklubbarna mot arbetarklubbarna. Det engelska bolagstänket mot det tyska föreningsidealet. Räkmackor mot ölen på läktarna, konsumerism mot supporterskap.
Allting grovt förenklat naturligtvis.
:::
Chelsea lyckades ju med förlusten mot Basel ställa till det något för sig i gruppspelet. Förvisso vann de som väntat mot Steaua, dessutom hjälpte Schalke till med att knäcka Basel borta, men kvällens bortamatch mot Schalke blir ändå viktigare än vad den borde behöva vara.
Det moraliska, estetiska och narrativa huvudnumret för kvällen är trots detta tungviktsdrabbningen på Emirates mellan Arsenal och Dortmund, förra säsongens finalister och de senaste årens darlings inom den europeiska fotbollen.
Arsenal har ju länge varit något av darlings även de, åtminstone inom den engelska fotbollen. Det har dock alltid i någon mening kunnat avfärdas med att de trots sin popularitet, stilrenhet och moderiktighet så sällan faktiskt åstadkom något av bestående värde.
Så här några månader in på den här säsongen känns det dock som att läget är ett annat för Arsenal, som befinner sig i en imponerande svit sett till såväl resultat som prestation.
Detta samtidigt som Dortmund kan ha peakat en aning. De jagar förvisso Bayern i Bundesliga, efter att förra säsongen ha slutat långt efter dem, men är pressade i Champions League efter att ha förlorat den första matchen mot Napoli.
Om både Arsenal och Napoli vinner ikväll så ligger Dortmund tre poäng back med endast tre omgångar kvar att spela. Förvisso med både Arsenal och Napoli kvar att möta på hemmaplan.
:::
Det är andra gången på tre år som de här båda klubbarna stöter på varandra i Champions Leagues gruppspel. Ändå känns det den här gången som ett betydligt mer högprofilerat möte.
Den gången var det ett i alla fall mentalt svagare Arsenal som stod på ena planhalvan. Och på den andra planhalvan stod ett Dortmund som förvisso var mycket talangfullt men som saknade europeisk cuperfarenhet.
Då kändes det som ett outsidermöte, den här gången känns det som ett toppmöte.
Det ska hur som helst bli både roligt och intressant att se matchen.
:::
För övrigt anser jag att Ian Holloway bör få sparken. Och om det inte redan har hunnit ske när den här bloggen publiceras så räknar jag med att det sker inom mycket kort.
:::
Be Champions!!