Under en dag fylld med intressanta matcher så tvingas vi vänta till allra sist på den stora godbiten. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som uttrycket är. Arsenal och Liverpool var ett intressant möte redan inför säsongen, och det har inte blivit mindre intressant av säsongsinledningen.
Ett sätt att föreställa sig kvällens match är att den i mångt och mycket kommer handla om två spelare. Å ena sidan spelaren som Arsenal tvunget ville ha. Å andra sidan spelaren som Arsenal värvade istället. Luis Suarez respektive Mesut Özil.
Arsenal har naturligtvis alla skäl i världen att vara nöjda med värvningen av Mesut Özil, en spelare av högsta kaliber. Det är dock inte fel att påstå att en värvning av en spelare som Luis Suarez förmodligen hade smällt lite högre, på fler sätt än ett.
Bredden och kvaliteten på anfallsspelet är en fundamental omständighet som skiljer Arsenal och Liverpool åt. Arsenal värvade inte Luis Suarez och har det förhållandevis tunt bakom Olivier Giroud. Liverpool å andra sidan sitter och finslipar på vad som möjligen är Premier Leagues bästa anfallspar i Luis Suarez och Daniel Sturridge.
Denna skillnad kan visa sig bli avgörande ikväll. I övrigt handlar det nämligen om två lag med hyfsat jämförbar kvalitet på såväl mittfält som försvar.
:::
Mötet mellan Arsenal och Liverpool är inte bara ett möte mellan två av Premier Leagues topplag. Det är också ett möte mellan vad som ibland framstår som Premier Leagues två mest moraliserande klubbar.
Arsenal har varit en av de mest högljudda kritikerna mot den ”finansiella dopning” som de menar att andra klubbar ägnar sig åt. Det hela har dock dragits ett varv längre i och med andra klubbar under flera år har kritiserats för de summor de spenderar på spelare. Istället för att själva spendera så demoniseras andras spenderande.
Liverpool å sin sida är en av de klubbar vars ledning och supportrar är bland de allra snabbaste att kommentera andra klubbars moral och interna affärer. Klass är ett ord som ofta förekommer. Samtidigt är Liverpool själva väldigt snabba på att närmast intill orimlighet försvara tveksamt beteende inom de egna leden.
Det där är i och för sig inget unikt eller ens särskilt märkligt. Det är fråga om ett fullt mänskligt stambeteende och vi kan se exakt samma sak inom exempelvis politiska förbund. Ofta är det en produkt av ett klassiskt ”vi mot dom”-syndrom och ett sådant har växt sig mycket starkt inom Liverpoolkretsar, och delvis så klart med goda skäl.
En annan sak som så klart kan få klubbar att moralisera lite extra är för att kompensera för att resultaten på fotbollsplanen inte går som önskas. Givet hur de säsongen hittills har avlöpt för Arsenal och Liverpool, så kommer kanske moraliserandet att avta.
:::
Matchen är självklart viktig för båda klubbarna. Men på flera sätt är matchen förmodligen betydligt mer viktig för Arsenal.
Matchen spelas på Emirates, och hemmamatcher måste topplag i Premier League alltid räkna med att vinna. Det är en chans att utöka försprånget till en direkt konkurrent med tre poäng, och att misslyckas göra det kan bara vara en hel eller halv seger för Liverpool.
Det är också en match med psykologisk betydelse för Arsenal. Mötet med Liverpool är det tredje i en sekvens av fem matcher mot andra storklubbar på kort tid. De första två mötena, båda på Emirates, har förlorats, först mot Dortmund och sedan mot Chelsea.
Kvar efter kvällens möte med Liverpool är två bortamatcher mot i tur och ordning Dortmund och Man Utd. Förlusterna i toppmötena väcker frågetecken kring Arsenals säsong som helhet, och en vinst mot Liverpool skulle räcka en bit för att räta ut dessa frågetecken.
:::
Dagens matcher: Newcastle vs Chelsea (13:45), Fulham vs Man Utd, Hull vs Sunderland, Man City vs Norwich, Stoke vs Southampton, West Brom vs Crystal Palace, West Ham vs Aston Villa, samt Arsenal vs Liverpool (18:30).
Dagens första match är intressant den också, mellan Newcastle och Chelsea. En långt ifrån bekväm uppgift för Chelsea, men allt beror så klart på vilket spelhumör Newcastle egentligen är på. Fascinerande ska det också bli att följa Sunderland borta mot Hull, för att se om vinsten i derbyt mot Newcastle var en one-off eller om Sunderland under Gus Poyet börjar återfinna sitt fotfäste.
:::
Be Champions!!