På sätt och vis får man säga att Andre Villas-Boas har bäddat sin egen säng. Den mängd pengar som han och Tottenham spenderade den här sommaren, oavsett hur mycket man samtidigt sålde spelare för, har självklart höjt förväntningarna på laget. Samtidigt värvade Tottenham så många nya spelare att samordningen inom laget försvårats.
0-6 mot Man City i förra omgången har naturligtvis gjort livet besvärligt för Villas-Boas. Och den förnedringen följer på några tidigare svaga resultat. Som någon uttryckte det så betalade inte Tottenham alla dessa miljoner för nya spelare så att de kunde förlora mot West Ham med 0-3. Nu går budkavlen att Villas-Boas är på god väg att få sparken.
Tottenhams supportrar upplever jag som tveklöst på Villas-Boas sida. Hans profil stämmer onekligen överens med deras ambitioner om att göra Tottenham till en engelsk toppklubb. Men rapporter tyder alltså på att det bubblar internt inom Tottenham. Klubbledningen söker naturligtvis valuta för sina investerade pengar och känner sig förmodligen missnöjda hittills. Spelarna söker å sin sida en manager som visar lojalitet med dem också i motgång.
Kanske är det den stora frågan med en manager som Andre Villas-Boas. Med vem är han egentligen lojal, med klubben och sina spelare eller med sig själv och sin egen karriär? Ryktena som sprids inifrån klubben är att Villas-Boas är benägen att tala varmt om laget i medgång men gärna skyller ifrån sig på laget i motgång.
:::
Men är det egentligen så enkelt att funderingarna om att sparka Andre Villas-Boas bara är en fråga om lojalitet? Lika mycket tror jag det handlar om att Tottenham befinner sig mitt inne i de smärtsamma tidiga faserna av en intensiv förändringsprocess. Och förändring skapar alltid och i alla sammanhang friktion hos de som påverkas av förändringen.
Man kan också fråga sig vad den förmodade spelarkritiken mot Villas-Boas egentligen betyder. Att han sagt och gjort något som är värt att kritiseras, eller att spelare som känner sig drabbade av den förändring han har iscensatt i klubben och i laget ser sin chans att underminera honom politiskt, och på så vis bromsa en för dem negativ utveckling.
Det är en vanlig missuppfattning att det är möjligt att genomföra en förändring från punkt A till punkt B i ett enda ögonblick. Men all förändring sker i inkrementella steg och måste betraktas som en process ofta utdragen över en längre tid. Huruvida en förändring blir framgångsrik beror oftast på hur uthållig man klarar av att vara under denna process.
Vi kan möjligen säga att Andre Villas-Boas befinner sig inne i det andra steget i den förändringsprocess han har inlett med Tottenham. Det första steget var att komma till klubben och inventera situationen och formulera en tanke om framtiden. Det andra steget har inneburit taktiska förändringar och att inleda en förändring och utveckling av spelartruppen. Men efter dessa två steg återstår ändå flera steg av förändring och utveckling, integration och implementering.
Det pratas inom organisationsteorin ofta om en så kallad förändringsfälla. Det vill säga när en förändringsreform i sin inledning skapar sådan osäkerhet att det påverkar organisationens prestation och får ledningen att dra igång en ny reform som ska ta itu med de upplevt negativa effekterna av den första reformen. På så vis hamnar organisationen i ett ständigt tillstånd av tidig förändring, och når aldrig fram till de positiva effekterna av förändring.
Det är en fälla som Tottenham löper en rejäl risk att hamna i om det blir verklighet av ryktena att de skulle vara på väg att sparka Andre Villas-Boas.
:::
Man kan så klart också fråga sig vad alternativet för Tottenham egentligen skulle vara, om de skulle fatta ett sådant beslut. Vem hade de tänkt sig skulle ersätta Andre Villas-Boas, som vore mer meriterad och med en tydligare idé, och som skulle kunna i rimlig utsträckning garantera bättre resultat? Det är svårt att se någon.
Resonemanget känns också så kortsiktigt i sitt perspektiv för att inte säga rent ut impulsivt. Hade diskussionen över huvud taget varit aktuell om Tottenham inte förlorat så stort borta mot Man City? Kommer diskussionen över huvud taget fortsätta vara aktuell om Tottenham idag vinner mot Man Utd, vilket inte precis är out of the realm of possibility?!
Det kan i mina ögon bara finnas ett enda tänkbart skäl för Tottenhams klubbledning att ge Andre Villas-Boas sparken, om inte han själv har bestämt sig för att lämna och göra sig helt omöjlig. Det vore om relationen mellan honom och spelarkollektivet som helhet vore helt förstörd och omöjlig att reparera. Att det helt enkelt inte finns någon återvändo där.
Jag betvivlar inte att det kan finnas några missnöjda spelare i Tottenhams omklädningsrum. Det skapas ofta missnöje när nya spelare värvas och spelare förlorar status de tidigare kanske tagit för given. Men detta är något som Tottenhams ledning måste se som en naturlig kostnad med förändring. Om de inte var villiga att ta den kostnaden så borde de aldrig ha anställt Andre Villas-Boas för att genomföra en sådan förändring.
Tar man steget så gör man ofta bäst i att ta det fullt ut.
:::
Dagens matcher: Tottenham vs Man Utd (13:00), Hull vs Liverpool (15:05), Chelsea vs Southampton (17:10), samt Man City vs Swansea (17:10).
Fem av toppklubbarna är i farten idag. Småjobbiga hemmamatcher för Chelsea och Man City samtidigt som Liverpool har en sådan där typisk bortamatch i Premier League som borde vara någorlunda bekväm men som givet vissa förutsättningar riskerar bli jobbig som tusan. Alla bortamatcher i Premier League har den potentialen.
:::
Be Champions!!