Matchdags igen för Arsenal som senast bara klarade oavgjort borta mot Southampton. Inget katastrofalt resultat på något vis, men det ledde ändå till att serieledningen gick över i Man Citys händer. Senare under dagen ska de möta Crystal Palace hemma på Emirates, en vinst där skulle sätta press på såväl Man City som Chelsea inför titanmötet på måndag.
Det har pratats mycket om Arsenal under transferfönstrets sista veckor och mer precist då behovet av att värva förstärkningar till spelartruppen. Den spelare som varit mest aktuell har varit Schalkes Julian Draxler, som vid sidan av att ha ett episkt namn också skulle kunna komplettera Arsenal offensivt, vilket möjligen kan behövas med Theo Walcott långsiktigt placerad vid sidan av planen.
Benägenheten att vilja värva spelare har naturligtvis ökat bland Arsenals supportrar, som tidigare möjligen av självbevarelsedrift hellre tittade mot de egna lovande talangerna. Men värvningen av Mesut Özil tillsammans med klubbens uttalande om tillgång till en väldigt hög transferbudget har så klart föga förvånande förändrat supportrarnas prioriteringar.
Arsenal fick dessutom en positiv ekonomisk boost när de under veckan meddelade att de skrivit på ett tröjavtal med Puma värt sammanlagt £170m över fem år. Det vill säga cirka £34m per år. För en klubb som varit bundna vid tämligen magra tröjavtal tidigare så är det så klart ett uppköp.
För Puma, med en omsättning runt £2,800m, är det det dock en kanondeal, vilket så klart innebär att Arsenal troligtvis hade kunnat förhandla fram en bättre affär. Det finns ett flertal skäl att se det på just det viset:
:::
(1) Genom sitt avtal med Arsenal så får Puma in en fot i London och dess lukrativa marknad. Adidas som redan sponsrar tre Londonklubbar tillåts inte få något direkt monopol samtidigt som Adidas får ett försprång mot Nike som inte sponsrar någon Londonklubb alls. Det är också en bra replik mot Under Armour, de tre storas nya konkurrent som skrivit på ett avtal med Tottenham. Rent konkurrentmässigt är det alltså ett värdefullt steg för Puma.
(2) Arsenal säljer fler tröjor än de allra flesta klubbarna i Europa. Enligt de senaste siffrorna så omsätter de årligen cirka 800,000 tröjor, vilket är nästan dubbelt så många som exempelvis Juventus, Serie A:s överlägset kommersiellt mest drivna klubb. I Arsenal spelar också storsäljande spelare som Mesut Özil, Santi Cazorla och Jack Wilshere. Med andra ord så har Puma nu tillgång till en klubb som säljer väldigt många tröjor. Om vi antar att Arsenal i och med sitt momentum ökar sin tröjförsäljning med 25% så skulle Puma bara under avtalets första år tjäna £60m på tröjförsäljning, vilket sätter avtalets årliga förtjänst om £34m för Arsenal i ett litet annat ljus.
(3) Om vi istället väljer att titta på supporterbasen så är Arsenal även där en av världens största klubbar. Bara på Facebook så följs Arsenal av mer än 19 miljoner fans. Pumas största fotbollstillgång innan avtalet med Arsenal var Dortmund, som kunde stoltsera med knappt 7 miljoner fans på Facebook. Det är alltså en helt ny nivå av popularitet som Puma befinner sig på tack vare avtalet med Arsenal.
(4) Jack Wilshere, Alex Oxlade-Chamberlain, Theo Walcott, Aaron Ramsey, Mesut Özil, Olivier Giroud, Laurent Koscielny med flera. Stora namn och bra spelare, ungdomlighet och kompetens i ett rätt trevligt paket, samtliga kommer att spela med Pumatröjor från och med nästa säsong. Det skadar inte på något vis Pumas varumärke gentemot deras konkurrenter, framför allt då Adidas och Nike.
(5) Arsenal är kanske inte den absolut största klubben i världen. Det är inte heller den mest framgångsrika klubben i världen. Men det är en stor klubb med ett stabilt och gott rykte om sig. Det är en klubb som har ordning på sin verksamhet och som inte riskerar att dras in i några större skandaler eller kontroverser. Puma kan alltså känna sig rätt säkra på att deras varumärke inte kommer att bli lidande genom deras samarbete med Arsenal.
:::
Det är naturligtvis alltid vanskligt att kritisera ett nytt avtal. Framför allt riskerar man så klart att låta det perfekta bli det godas fiende. Avtalet med Puma är självklart en rejäl förbättring för Arsenal, men det är endast en förbättring sett med deras tidigare avtal som referenspunkt.
Om vi ser till vad Arsenal faktiskt är värda på fotbollsmarknaden, och om vi ser till vad konkurrenterna, både i England och i Europa, tecknar för avtal, så fanns det utrymme för Arsenal att skriva på ett bättre avtal. Åtminstone om vi betraktar det utifrån ett rent finansiellt perspektiv.
Avtalet kan dock ha en strategisk dimension. Puma är stora i Tyskland och i Bundesliga. Arsenal har förflyttat sin huvudsakliga transferpolitik från Ligue 1 och La Liga och alltmer mot Bundesliga. Kanske ser man ett samarbete med Puma som ett sätt att bli mer attraktiva som klubb för de främsta spelarna i Bundesliga.
Ekonomiskt är det först och främst Puma som vinner på det nya tröjavtalet med Arsenal. Det förstärker Pumas konkurrenskraft gentemot deras konkurrenter, men ger inte Arsenal något direkt konkurrensmässigt övertag gentemot deras närmaste rivaler. Den ekonomisk-filosofiska frågan är då om detta måste betyda att Arsenal är förlorare på avtalet, eller om de bara ska beskrivas som något mindre vinnare.
:::
Be Champions!!