Super Bowl, det 48:e i ordningen, utspelades under natten mellan Seattle Seahawks och Denver Broncos. På flera ställen i Sverige samlades vi till så kallade Super Bowl-partyn. Amerikansk fotboll, eller åtminstone Super Bowl, i sig har blivit ett globalt fenomen.
Det utgör naturligtvis inte säsongens slutpunkt eller är för den sakens skull heller inte säsongens enskilda höjdpunkt på samma sätt som Super Bowl är inom amerikansk fotboll. Men kvällens match mellan Man City och Chelsea har ändå liknande episka karaktärsdrag, och kan också sägas vara avgörande på ett sätt som kommer så nära som fotboll kan komma Super Bowl.
Det är inte en match som kommer att vinna ligatiteln åt Man City. Även om de skulle vinna så är inte ligan avgjord. Arsenal ligger fortfarande bara en poäng efter dem i så fall. Däremot skulle de återta serieledningen och onekligen befinna sig i ligastridens förarsäte. Det vore svårt att då inte betrakta dem som stora favoriter till ligatiteln.
Det är däremot en match där Chelsea troligtvis kan förlora ligatiteln. Man City har vid vinst chansen att i praktiken spela bort Chelsea ur resonemanget. Chelsea skulle i så fall ligga sex poäng efter Man City och fem poäng efter Arsenal på andra plats. Det är inte ett försprång som hämtas upp med lätthet med endast 14 matcher kvar på ligasäsongen.
:::
Chelseas taktik i de tuffa bortamatcherna hittills under säsongen har varit att just undvika förlust. José Mourinho säger så klart inför matchen att Chelsea kommer att försöka vinna, men det är helt uppenbart att lagets första prioritet helt enkelt är att inte förlora matchen.
Av just det skäl som precis nämnts. Om Chelsea förlorar så ska det till ett rejält långskott, närmare bestämt att två klubbar tappar mycket mark, för att Chelsea ska kunna vinna Premier League.
Det är så klart på sitt sätt lite ironiskt att Chelsea tillämpar den här taktiken. Detta med tanke på att de själva utsattes för den i den senaste ligamatchen, hemma mot West Ham. Mourinho var inte precis på sitt bästa humör efter matchen och kallade West Hams fotboll för 1800-talsfotboll. Vilket var roligt på fler sätt än ett.
Jag ser egentligen inget fel med en sådan taktik. Fotboll går ut på att vinna och det vore korkat att kritisera en fungerande taktik. Det är upp till motståndaren att övervinna denna taktik. Men om man själv tillämpar en viss taktik så blir det lite hycklande att kritisera andra när de gör detsamma.
:::
Matchen kommer att avgöras på mittfältet. Det lag som lyckas dominera bollinnehavet och positionsspelet där kommer att ha en avgörande fördel under matchen.
Man City under Roberto Mancini hade haft en betydligt svårare uppgift framför sig. De ville också centrera sitt lag, hade problem att utnyttja kanterna och körde för ofta fast i trängseln inne i mitten. Det nya Man City under Manuel Pellegrinis ledning har betydligt bättre förutsättningar att hantera Chelseas utmaning ikväll.
Pellegrini har breddat Man Citys spel, både bildligt och bokstavligt. Han spelar en typ av 4-4-2-uppställning som gör att Man City i större utsträckning utnyttjar planens hela bredd och gör det lättare att komma runt motståndarförsvaren längs de båda flankerna. Med två anfallare centralt, varav en av dem är den fysiske Alvaro Negredo, så finns också fler måltavlor i offensivt straffområde.
Att Sergio Agüero är skadad är självklart en belastning för Man City, vars offensiv därmed tappar en dimension. Möjligen gör det Man City lite mindre rörligt i anfallsspelet, vilket teoretiskt skulle underlätta för Chelseas försvar att hantera motståndet.
Oavsett vad så måste Chelsea ikväll göra vad ingen annan motståndare i Premier League har lyckats med den här säsongen, att undvika att förlora på Etihad. Misslyckas de med den uppgiften så är det inte för drastiskt att påstå att ligatiteln den här säsongen kommer att flytta antingen till Etihad eller till Emirates.
Stamford Bridge kan i så fall glömma den.
:::
Vilket resultat är bäst för Arsenal?
Oavgjort kan man så klart hävda. De behåller i så fall serieledningen, och både Man City och Chelsea tappar poäng. Endast två poäng delas i så fall ut, till skillnad från tre poäng, så rent matematiskt logiskt ska ju det vara det bästa alternativet.
Chelseavinst är dock ett annat attraktivt alternativ. Arsenal leder i så fall fortsatt ligan med två poäng, vilket inget annat alternativ innebär. Allt annat lika brukar jag alltid föredra att ha så stor ledning som möjligt. Dock är det sämre att ha två pitbulls nafsandes i hälarna än vad det är att ha en pitbull, så det finns både fördelar och nackdelar.
:::
Be Champions!!