Vad ville Michael Laudrup egentligen med sitt managerskap i Swansea?
Det är en fråga som i min mening helt plötsligt har blivit aktuell efter det att Swansea igår något överraskande meddelade att de beslutat sig för att ge den danske ikonen sparken från sitt uppdrag som manager för Swansea.
Beslutet var i sig naturligtvis överraskande med tanke på Swanseas framgångar de senaste säsongerna. Laget har etablerat sig i Premier League, vann för första gången i klubbens historia en större titel förra säsongen i och med vinsten i Ligacupen, kvalificerade sig därmed för europeiskt cupspel, och har imponerat med sin speciella form av fotboll.
Med ett sådant facit, i en klubb såsom Swansea, är det naturligtvis svårt att tänka sig att managern ska sitta osäkert på sin post. Samtidigt har Swansea på senare tid hamnat i allt större problem, och raset i ligatabellen betyder att de nu ligger enbart två poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Det skulle rent teoretiskt kunna få Swanseas klubbledning att agera.
:::
Egentligen kan man säga att det är två vanliga föreställningar eller teorier som, i och med Swanseas beslut att sparka Michael Laudrup, ställs och spelas ut mot varandra.
Å ena sidan är det så klart teorin om Swanseas långsiktighet. Swansea som klubb har ju under flera år hyllats för sitt långsiktiga ägarskap, sin tydliga idé, och konsekventa genomförande av denna idé. Det faktum att Swansea är till i alla fall en del ägda av sina supportrar har alldeles säkert bidragit till synen på Swansea som långsiktiga.
Å andra sidan finns där teorin om det per definition kortsiktiga i att ge en manager sparken. Det är närmast standarduppfattningen som framförs vid varje tillfälle en manager får sparken, det tas som ett tecken på kortsiktigt tänkande alldeles oavsett situation, förutsättningar eller argument för eller mot sparken.
Här befinner vi oss helt plötsligt i en situation där inte båda teorier kan vara sanna på en och samma gång.
Vi har emellertid tidigare, i samband med Swanseas framgångar, menat att dessa till stor del beror på Swanseas institutionella långsiktighet. Vore inte då det intellektuellt mest hederliga att i alla fall överväga möjligheten att även Swanseas beslut att ge Michael Laudrup sparken är en produkt av just denna långsiktighet?
Det är naturligtvis ett svårsmält övervägande för alla de som idoliserar Michael Laudrup.
:::
Det har emellertid rapporterats kontinuerligt från Swansea om interna spänningar i klubben, mellan styrelsen och Laudrup. Det har i grund och botten handlat om två saker – oenighet om klubbens transferpolitik och oenighet om rekryteringar till tränarstaben.
Från Michael Laudrups perspektiv är dessa båda frågor sådana som naturligt hör till en managers befogenheter. Han har motsatt sig klubbstyrelsens vilja att själva utöva inflytande på dessa områden. Det har inte minst varit tydligt att Laudrup har velat se mer pengar avsatta till spelarköp.
Från Swanseas klubbstyrelses perspektiv har det istället varit en fråga om att inte lämna över fullständig auktoritet till en manager som på samma gång har varit otydlig angående sitt långsiktiga engagemang i klubben. Om Laudrup inte på sikt ser sig själv som manager i Swansea så riskerar det leda till för klubben negativa incitament i dennes beslutsfattande.
:::
Därmed återkommer vi till frågan om vad Michael Laudrup egentligen ville med sitt managerskap i Swansea.
Om vi tänker oss tillbaka till när Swansea först meddelade att de anställt Michael Laudrup så var det många som mottog nyheten med förvåning. Få hade kunnat gissa att en så i sammanhanget liten klubb som Swansea skulle kunna attrahera ett så stort namn som Laudrup. Det sågs av många som något av en kupp.
Redan inledningsvis var det många som vädrade aningen att Laudrup själv såg Swansea som blott ett steg i den fortsatta karriären, ett sätt för honom att göra sig ett namn i Premier League och öka sin status på den europeiska managermarknaden. Den kortsiktiga naturen i hans anställningskontrakt med Swansea underbyggde den uppfattningen.
När man anar risken för något sådant så fort man hör nyheten så finns det kanske särskilda skäl att vara extra vaksam. Ingen rök utan eld är en farlig ledstjärna, men om man ser rök kan man i alla fall ana att något är å färde.
Det väcker naturligtvis frågan hur Swansea själva tänkte när de fattade beslutet att anställa Michael Laudrup. Trodde de själva att det skulle vara en långsiktig relation, hade de möjligen förhoppningen att Laudrup med tiden skulle fästa sig vid och lära sig att älska Swansea, eller lät de sig möjligen bara förblindas av storleken på namnet?
Swansea kommer kritiseras för deras beslut att sparka Michael Laudrup. Om vi däremot håller fast vid teorin om Swanseas långsiktighet, och inte gör den intellektuella kullerbyttan att de helt plötsligt och tillfälligtvis har blivit kortsiktiga, så är det kanske inte för detta de bör kritiseras.
Det kortsiktiga är kanske inte att i det rådande läget ge Michael Laudrup sparken. Kanske var det kortsiktiga istället att i första läget anställa Michael Laudrup.
:::
Be Champions!!