Två gånger 0-2. Två gånger två mål i baken. Två ödesdigra röda kort och två olyckliga straffar. Två engelska storklubbar som båda två åker ur Champions League redan i åttondelsfinal. Noll mål på hemmaplan ger Man City och Arsenal i praktiken noll chans att ta sig till kvartsfinal.
Jag intervjuades under veckan av podcasten The Reserves som ville prata om engelsk fotboll, ägare och pengar. Det var väl lite allmänna frågor men de var bland annat lite nyfikna på hur man såg på olika ligors styrka. Jag sa väl som så att som liga betraktat så ansåg jag Premier League vara den starkaste, men att det i andra ligor fanns enskilda lag som var både bättre och i några enstaka fall för tillfället ännu bättre.
Och let’s face it. På förhand trodde vi nog alla att både Barcelona och Bayern München skulle bli otroligt svåra motståndare för Man City och Arsenal. Det är världens för tillfället två bästa lag. Vad vi kanske inte trodde var att de båda cupmötena skulle vara helt avgjorda redan efter första mötet. Bättre än så hade man hoppats att Man City och Arsenal skulle uthärda.
Naturligtvis var respektive utvisning avgörande för de båda matchernas utgång. Men det är knappast en ursäkt. Utvisningar uppstår inte utan anledning och redan innan uppvisade såväl Barcelona som Bayern München en högre nivå än sina engelska motparter. Men utan utvisningarna hade de båda mötena förmodligen fortfarande levt.
:::
Så vad betyder då det för Premier League?
Nja, att två av klubbarna åker ut mot de två absolut tuffaste europeiska rivalerna är knappast något skäl att trycka på alarmknappen och begära in akut sjukvård. Lottningen faller som den gör och nu var det i åttondelsfinal som Arsenal och Man City stötte på dessa huvudfavoriter till slutseger i Champions League.
Både Chelsea och Man Utd är kvar i Champions League och är därtill favoriter till avancemang. Om de lyckas infria det favoritskapet så har Premier League alltjämt två lag med i kvartsfinalspelet, vilket betyder att en fjärdedel kommer från den ligan. I det avseendet är Premier League alltjämt i paritet med de hyllade La Liga och Bundesliga.
Så de som naturligtvis vill prata om Premier Leagues ruin och förfall bör ju ha i åtanke att det förfallet i så fall är exakt detsamma som vad för andra ligor betraktas som succé. Jag antar att det är ett betyg så gott som något.
:::
Annars erbjuds vi ju ikväll flera nya värdemätare för Premier Leagues olika klubbar. Sextondelsfinalerna i Europa League ska till och spelas och där är två engelska lag i högsta grad inblandade: Swansea och Tottenham.
Tottenham åker till Dnipro för att där få ett bra resultat att ta med sig hem till White Hart Lane. Väl på plats stöter de på sin gamle manager, Juande Ramos. De bör rimligtvis inte ha några större problem att avancera vidare till åttondelsfinal, troligtvis då mot Benfica – vilket är ett synnerligen intressant och klassiskt europeiskt cupmöte.
Men kvällens riktiga godbit är naturligtvis Swansea vs Napoli, två klubbar som enligt mig båda två utgör sina respektive ligors charmiga bohemlag, båda spelandes en flytande och attraktiv fotboll. Också Swansea stöter på en gammal bekant inom engelsk fotboll, Rafa Benitez är ju numer manager i Napoli.
Swanseas europeiska cupsäsong har följt ungefär samma mönster som deras säsong i helhet. De vann sina två första matcher i Europa Leagues gruppspel, däribland en ytterst imponerande 3-0-seger borta mot Valencia. Men sedan följde två oavgjorda matcher varefter Swansea avslutade gruppspelet med två förluster.
De är knappast favoriter mot Napoli, ett av Serie A:s absolut bästa lag. Men inför en fanatisk hemmapublik, som ser Swansea i europeiskt cupspel för första gången på 20 år, och för första gången någonsin i ett slutspel under våren, så är det alls inte omöjligt att de får ett riktigt bra resultat med sig till Neapel.
Det fordrar dock en sak som jag ser det. Swansea har haft en otrolig resa under de senaste elva åren. Från att nära nog upphöra att existera, en match ifrån nedflyttning ur The Football League, till Premier League och Europa League på rätt precis ett årtionde. Åtminstone den senare halvan av den utvecklingen är baserad på en kontinental spelidé, något icke-traditionellt brittiskt.
Men atmosfären på läktarna, supporterkulturen, är fortfarande i högsta grad brittisk i dess allra mest positiva form. Och kanske är det just den kombinationen som gör Swansea lite unika. Och den kombinationen måste fram på Liberty Stadium ikväll. Italienska lag har blivit svaga i knävecken på brittiska arenor förut.
Det har varit en dålig vecka hittills för Premier League ute i Europa. Kanske kan Tottenham och Swansea erbjuda lite upprättelse.
:::
Be Champions!!