West Ham var tidigare under säsongen en klubb som framstod såsom i kris. De befann sig under nedflyttningsstrecket och Sam Allardyce såg ut att ha tappat kontrollen över omklädningsrummet, med tongivande spelare som uppvisade en tydlig brist på disciplin.
Några månader senare och det är andra toner runt klubben. West Ham har avancerat upp till tionde plats i tabellen och Sam Allardyce har precis tilldelats utmärkelsen som månadens manager i februari, efter att West Ham vunnit samtliga sina matcher den månaden. Kanske lyckades Allardyce också visa lite var skåpet skulle stå genom att skeppa iväg den problematiske mittfältaren Ravel Morrison på lån till QPR.
Några faktorer ligger så klart bakom West Hams uppryckning. Kevin Nolan har inte minst varit en viktig spelare på planen och Carlton Cole har gjort ett mycket starkt jobb som ersättare för den stundtals skadade och stundtals avstängde Andy Carroll. Att West Hams skadesituation har lättat väsentligt har också gjort West Ham starkare.
West Hams uppryckning måste komma som en lättnad för klubbstyrelsen. Vice ordförande Karren Brady twittrade nyligen att klubbledningen aldrig förlorat sitt förtroende för Sam Allardyce, vilket så klart är väldigt lätt att twittra i efterhand.
Inte minst glädjande är det nog i och med West Hams planer för framtiden, och flytten till den nya arenan som till stor del bygger på att West Ham spelar i Premier League.
:::
West Hams flytt till OS-arenan är ett kontroversiellt projekt. Det har varit kontroversiellt i media eftersom West Ham fick arenan till ett rejält underpris, i praktiken naturligtvis på skattebetalarnas bekostnad. Kontroversiellt bland andra klubbar, såsom Leyton Orient, som anser att West Hams flytt drabbar deras supporterunderlag.
Det har också varit en kontroversiell idé bland West Hams egna supportrar som naturligtvis är ovilliga att överge Boleyn Ground, eller Upton Park som arenan också kallas. Det är så klart West Hams hem sedan mer än hundra år tillbaka i tiden, och det får ses som naturligt att supportrar till klubben inte gärna flyttar därifrån.
Det lustiga är att samma känslor och samma motstånd när West Ham en gång i tiden flyttade till Upton Park. Charles Korr skriver i sin bok ”West Ham United: The Making of a Football Club” från 1987 om West Hams flytt 1904 till Boleyn Ground från gamla Memorial Ground.
Det var dock en flytt som påtvingades klubben i och med att dess grundare Arnold Hills föraktade professionell idrott och helt sonika sparkade ut klubben från Memorial Ground. West Hams klubbledning blev således tvungen att leta efter vettiga alternativ och fastnade för Boleyn Ground. Något som skulle visa sig bli en vändpunkt i West Hams historia.
:::
Med en ny arena gavs West Ham nya ekonomiska möjligheter. Från att ha gått med förlust tidigare år när de spelade på Memorial Ground så gick West Ham helt plötsligt med vinst genom Boleyn Ground. Lönekostnaderna var något lägre men intäkterna dubbelt så höga.
Den påtvingade flytten från Memorial Ground tvingade West Hams klubbledning att tänka i nya banor och planera för framtiden. West Ham skulle bli en klubb som konkurrerade på toppen av engelsk fotboll och som spelade en fotboll som skulle underhålla publiken. West Ham blev en klubb intimt sammanvävd i sitt lokala samhälle.
Mer än 100 år senare befinner sig således West Ham vid en motsvarande ny vändpunkt i sin historia. Boleyn Ground kan inte längre uppfylla klubbens behov och West Ham har blivit en ny arena given. Det är en arena med vilken West Ham kan etablera sig som en ny storklubb i Premier League, åtminstone på nivån alldeles under de allra största.
Förändring kommer alltid att stöta på motstånd. Men förändring är nästan alltid nödvändig för att lyckas uppnå utveckling.
:::
Premier League-tabellen ger ett väldigt konkret intyg på exakt hur jämn ligan faktiskt har blivit. Oftast brukar det ju i tabellen finnas ett så kallat ingenmansland, bestående av lag som inte har särskilt mycket att spela för uppåt men som heller inte har något att oroa sig för nedåt.
Normalt sett brukar kanske detta ingenmansland bestå av mellan 6-8 lag. Den här säsongen består det av blott två lag, Newcastle och Southampton. I övrigt så är alla lag inblandade i någon strid, om än på olika nivåer.
Den första nivån är lagen på platserna 1-4 som samtliga kan sägas kriga om ligatiteln i någon utsträckning. Den andra nivån består av lagen på platserna 5-7 som alltså krigar om de återstående europeiska cupplatserna, med någon form av förhoppning om att blanda sig i Champions League-striden.
Därefter sker ett rejält poänghopp ned till Newcastle och Southampton som å sin sida har ett lika massivt poängövertag på lagen nedanför dem. Lagen från plats 10 och nedåt kan dock samtliga sägas befinna sig i riskzonen för nedflyttning, givet en eller ett par svaga resultat.
Jag har svårt att erinra mig någon upplaga av Premier League där så många lag har varit inblandade i viktiga streckstrider.
:::
Be Champions!!