Hörnan: Arsenals titelchanser massakrerades på Stamford Bridge
Peter Hyllman
:::
Dags att hålla käft
I lördags skriver jag om Arsenal och Arsene Wenger, och Arsenal torskar med 0-6 mot Chelsea. Idag skrev jag om Aston Villa, och händelsevis fick de pisk och smisk med 1-4 hemma mot Stoke. De anekdotiska bevisen hopar upp sig i en riktig TV-puckshög. Jag kan vara ett uselt omen för alla lag jag väljer att skriva om. Proletärer i alla länder, förlåt mig!
Misstag måste vara tillåtna
Om vi nu för en gångs skull har valt att fotbollen ska dömas och bedömas av människor, och för detta finns ju en mängd goda skäl, så måste vi acceptera att med detta val finns både styrkor och svagheter. En svaghet är att människan gör misstag, inte minst när mycket information väldigt snabbt ska omsättas i ett konkret beslut. Andre Marriner gjorde helt klart ett misstag i matchen på Stamford Bridge, även om det fanns förmildrande omständigheter. Det var dock inget systematiskt misstag, alltså något som byggde på bristande kompetens eller färdigheter. Alltså är diskussionen om huruvida han ska stängas av eller ej fullständigt missriktad.
Aj aj, Arsene
Arsene Wenger tog på sig skulden för Arsenals debacle på Stamford Bridge, där det bara tog tio minuter innan matchen var i praktiken över för deras del. Det var stort av honom direkt efter hans 1,000:e match som Arsenals manager, och just att det var den tusende matchen gör kanske att han kommer undan med tricket. För nog ska spelarna ha sin beskärda del av skuld och ansvar för vad som utspelade sig.
Wayne Rooney är en anfallare
Rooneys bästa prestationer har alltid kommit när han spelat som anfallare. Det är alltså ingen tillfällighet att han igår svarade för sin kanske bästa prestation den här säsongen. Som någon rätt träffsäkert uttryckte det på ett ungefär ur minnet: Rooney är en klart spelintelligent anfallare, men som offensiv mittfältare har han vare sig samma relativa fördel i spelintelligens eller samma målfarlighet han har som anfallare. Om en spelare är världsklass på en position så är det dyrbart vansinne att försöka placera honom på en position i vilken han är blott mycket bra.
:::
Omgångens vinnare: Norwich, Tottenham.
Omgångens förlorare: Arsenal.
Omgångens manager: José Mourinho. Allt försnack handlade av naturliga skäl om Arsene Wenger. Mourinho såg till att allt positivt prat efter matchen handlade om Chelsea och honom själv.
Omgångens mål: Wayne Rooney, 1-0 vs West Ham. I en omgång där det fanns ett flertal kandidater till omgångens mål, utöver att det gjordes en väldig mängd mål över huvud taget, så lägger jag min röst på Rooneys inledande mål mot West Ham.
:::
Be Champions!!
Publicerad 2014-03-23 19:29