UEFA:s regler om financial fair play har varit en het potatis under många år. I praktiken är det dock först nu de har börjat få någon form av formell effekt, då den första redovisningsperioden nu är avslutad och UEFA genom sin CFCB (Club Financial Control Body) har meddelat vilka klubbar som har fått godkänt respektive underkänt på det så kallade financial fair play-testet.
Två av de större europeiska klubbarna fick underkänt. Det är ingen överraskning att dessa båda klubbar är PSG samt Man City. Uteslutning ur Champions League har varit ett långvarigt hot om sanktion, men det stod tidigt klart att det straffet skulle inte bli aktuellt. Istället är det troligt att Man City åläggs finansiella restriktioner på sin Champions League-trupp för kommande säsong.
Sådana finansiella restriktioner inkluderar i praktiken ett lönetak för Champions League-truppen som innehåller 25 registrerade spelare. Vad det skulle leda till för Man City är att de inte kommer att kunna registrera 25 spelare till Champions League nästa säsong, och vore en albatross runt klubbens nacke på sommarens transfermarknad. Det vore självklart också en sportslig nackdel för klubben, både i Champions League och i Premier League.
Det här är ett förlikningserbjudande från UEFA som Man City kan välja att acceptera eller inte acceptera. Om de inte accepterar erbjudandet så går ärendet vidare till juridiska instanser inom UEFA, varmed Man City även riskerar att tillmätas ett hårdare straff. Någon civilrättslig överklagan lär inte vara särskilt meningsfull då Champions League är UEFA:s ägodel, och är fria att självständigt utforma dess regelverk för deltagande.
Detta talar för att Man City kommer att acceptera UEFA:s erbjudande. Att överklaga kan medföra en alltför hög risk med en ytterst osäker möjlighet till framgång. Man kan utan att överdriva påstå att UEFA har gett Man City ett erbjudande de inte kan säga nej till.
:::
Intrycket är alltså att Man City har fått guldbyxorna tämligen hårdhänt neddragna till fotknölarna, samtidigt som UEFA-byråkratins tjänstemän tycks vilja att de ska skrika gällt som ångestfyllda griskultingar.
Läget ser alltså inte särskilt ljust ut för Man City. Detta trots att de har varit medvetet taktiska i sitt förhållningssätt till UEFA:s financial fair play-regler. Bara att klubben alltså anlitat samma team av Deloittejurister som skapade UEFA:s regelverk för att ”rådgiva” klubben säger en del. Vill man hitta och utnyttja kryphål så lönar det sig bäst att prata med dem som skapade systemet.
Man City har också vidtagit åtgärder.
De har skrivit flera sponsoravtal av olika slag med externa företag, om än knutna till klubbens ägare. De har tillämpat redovisningstekniska finesser för att sprida intäkter och kostnader över olika redovisningsperioder så att de kan presentera en bättre bild. De har sett till att åtminstone minska sina förluster så att de kan påstå att resultatet ”går åt rätt håll”, en av UEFA:s mer luddiga regler. Man kan också anta att de har kalkylerat med att UEFA inte vill göra verklighet av sina hot om sanktioner.
I slutänden är det dock svårt att tjafsa alltför mycket med konkreta siffror som resultat. Det finns också gränser för hur kreativ redovisningen kan bli, under förutsättning att man vill hålla sig på rätt sida om redovisningslagen. Vilket en klubb som Man City inte bara vill utan också måste.
Tanken att UEFA inte skulle vilja göra allvar av sina hot om sanktioner utgår från två saker. Dels att UEFA inte vill kompromettera sina egna turneringar genom att utesluta några av de största klubbarna. Dels att UEFA inte vill riskera att få sitt regelverk prövat i en domstol, då det kan visa sig att det i så fall bryter mot EU:s regelverk om fri konkurrens.
Emellertid kan det också vara så att UEFA har ansett att det vore dem och deras förtroendekapital till större skada att utforma ett finansiellt regelverk och därefter bara strunta i att leva upp till det. I det läget har man spelat ut sin egen betydelse för en lång tid framåt.
:::
Man City har naturligtvis agerat medvetet vad avser deras finansiella situation. Kraven på financial fair play har varit kända länge. De har haft möjlighet att anpassa sig till dem men har prioriterat snabb framgång på fotbollsplanen högre. Det var deras val, kanske var det också rätt val, men gör man ett val får man också stå risken.
Vilken är då Man Citys risk med en dylik bestraffning av UEFA – vad betyder det här för Man City?
Ett lönetak i Champions League betyder för det första att Man City måste begränsa antalet spelare som de registrerar för spel. Det kan göra klubben mindre attraktiv både bland potentiella nya spelare på marknaden och bland redan befintliga spelare i klubben som bedömer att deras chans till spel därmed minskar.
Att Man City kan använda färre spelare i Champions League innebär för det andra att deras konkurrenskraft och taktiska alternativ i den turneringen minskar. Ett större slitage på ett lägre antal spelare bör också kunna inverka negativt på lagets chanser att på sikt hävda sig i Premier League. Möjligheter till rotation minskar.
Om Man City accepterar UEFA:s erbjudande så innebär det för det tredje också att de ger ett okej till UEFA:s värdering av deras finansiella avtal och tillgångar. Det betyder också att de åtar sig att vidta nödvändiga ekonomiska åtgärder för att nå finansiell balans inom en viss begränsad tid. Om de misslyckas med detta riskerar mer allvarliga straff bli följden.
Någon särskilt stor möjlighet att skära i sina kostnader har inte Man City, inte utan att samtidigt skära ned sina ambitioner i motsvarande utsträckning. Det är alltså intäktssidan som Man City först och främst måste rikta in sig på. Klubben visar också upp en rejäl omsättningsökning, även om detta så klart innefattar flera av de avtal som UEFA förmodligen ser skäl att granska närmare med avseende på financial fair play.
Men det är den rimliga kalkylen som Man City måste ha gjort. Investera stora mängder kapital i klubben, resulterandes i kostnader som medvetet överträder UEFA:s finansiella regelverk, acceptera det straff som UEFA utmäter för detta och räkna med att det är sportsligt hanterbart för klubben, och låt problemet lösa sig bakvägen med klubbens nya intäktsströmmar.
Frågan är – exakt hur svagare blir Man City som fotbollslag av att bara kunna registrera till exempel 20 spelare i Champions League nästa säsong? Den här säsongen har de använt 21 av sina 25 registrerade spelare i Champions League. Skillnaden är med andra ord kanske inte så stor i praktiken.
Nästa fråga är – varför skulle Man City säga nej till ett sådant erbjudande?
:::
Be Champions!!